Syftet med studien är att fördjupa förståelsen om vilka upplevelser och attityder kring artificiell intelligens som kan inverka på IT-anställdas yrkesidentitet både idag och i framtiden. Vi tog kontakt med ett IT-konsultföretag och genomförde sju intervjuer med organisationens anställda. Datainsamlingen skedde genom en halvstrukturerad intervjuguide. I vår teoribakgrund har vi utgått ifrån en Teknikacceptansmodell (TAM), begreppet affordances, Goffmans identitetsteori samt en modell av interaktionen mellan arbete och identitet. Resultatet visar att samtliga respondenter använder sig av den generativa typen av AI där majoriteten är positivt inställda till tekniken och ser den som ett stöd och verktyg i det dagliga arbetet. De anställda ser artificiell intelligens som en bidragande och stärkande faktor i relation till deras yrkesidentitet idag, där AI som verktyg stöttar och frigör mer tid för kreativa, meningsfulla och relationsskapande arbetsuppgifter. Majoriteten av de anställda är positivt inställda och ser AI som en stärkande faktor för yrkesidentiteten i framtiden. Däremot fann vi en viss oro kring jobbförlust och professionell avkvalificering i framtiden, där AI:s potentiella kapacitet kan orsaka lidande för de IT-anställdas yrkesidentitet.

För att få vägledning till nya platser kan användare ofta förlita sig på navigationstjänster. Dockstår individer med rörelsehinder inför utmaningar när det gäller tillgänglighet, både i dessatjänster och i samhället i stort. Problematiken kring tillgänglighet för personer medrörelsehinder inkluderar bland annat svårigheter med vägförslag och bristande information omtillgängliga vägar. En möjlig lösning för att förbättra tillgängligheten är att implementerapersonaliserad talad interaktion i navigationstjänster, vilket kan ge användarna skräddarsyddoch anpassad information utifrån deras personliga behov. Denna studie syftar till att undersökahur personer med rörelsehinder upplever tillgängligheten genom användning av taladinteraktion i navigationstjänster. Genom att använda en kvalitativ ansats och semistruktureradeintervjuer har respondenternas upplevelser och behov undersökts för att förstå hurtillgängligheten kan förbättras för denna målgrupp. Resultaten av studien visar att personermed rörelsehinder ofta upplever tillgängligheten på olika sätt och att de använder sig avalternativa metoder, såsom satellitbilder i Google Street View, för att navigera och hittatillgänglig information. Respondenterna ser potential i personaliserad talad interaktion för attförbättra tillgängligheten i navigationstjänster, och betonar vikten av att tillhandahålla korrektoch användbar information för att möta deras specifika behov.

Bakgrund: Artificiell intelligens förväntas lösa en rad olika problemområden inom hälso-sjukvården, däribland röntgen. Både radiologer och röntgensjuksköterskor förväntas ta till sig ny information och forskning och utveckla området framåt. Trots detta finns det relativt lite information gällande personalens uppfattningar om artificiell intelligens. Syfte: Syftet med studien var att belysa röntgensjuksköterskor och radiologers uppfattningar av artificiell intelligens Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Web Of Science och Google Scholar. Åtta artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet delades in i kategorierna: Det finns oklarheter om AI:s fulla betydelse med subkategorierna: En önskan om mer utbildning, Osäkerheter kring AI:s värde inom röntgen samt förbättrad vård trots farhågor. Följt av den sista kategorin: Yrket står inför en utveckling med subkategorierna, En delad syn gällande AI:s påverkan på arbetsrollen, En främst positiv skiftning i jobbmöjlighet samt långsiktiga förhoppningar för professionerna. Resultatet diskuteras sedan mot kompetensbeskrivningen som teori. Konklusion: Det fanns en positiv inställning till AI, trots farhågor och ovissheter. Dock krävs mer forskning för att fastslå AI:s påverkan på verksamheten och professionen. Något som är tydligt är att personalen kräver ytterligare kunskaper men också mer tid till att läsa på om forskning gällande AI för att kunna arbeta evidensbaserat. / Background: Artificial intelligence is expected to solve a number of different problem areas in healthcare, including the radiography department. Both radiologists and radiographers are expected to absorb new information and research and bring the field forward. Despite this, there is relatively little information regarding the staff's perceptions of artificial intelligence. Aim: The aim of the study was to illustrate radiographers and radiologists’ perceptions of artificial intelligence Methods: A qualitative literature study. Searches were performed in Pubmed, Cinahl, Web of Science and Google Scholar. Eight articles were analyzed and quality reviewed. Results: The results where divided into the categories: There are uncertainties about AI:s full meaning with the subcategories: A desire for more training, Uncertainties about the value of AI in radiography and improved care despite the concerns. Followed by the last category: The professions are facing a development with the subcategories, A divided view regarding the impact of AI on the work role, A mainly positive shift in job opportunities and long-term hopes for the professions. The result is then discussed against the competence description as theory. Conclusion: There was a positive attitude towards AI, despite the concerns and uncertainties. However, more research is required to decide AI's full impact on the profession. Something that is clear is that personnel requires additional knowledge but also more time to study research regarding AI in order to be able to work based on evidence.

Dagens digitaliserade medieliv har inneburit radikala förändringar gentemot hur människor tar emot, upplever, tolkar och interagerar med medieteknologi. Utvecklingen av artificiell intelligens i kombination med människors medieanvändning har bidragit till att sociala chatbots blivit en alltmer integrerad del i vår vardag. Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att ge en fördjupad förståelse om Snapchat:s sociala chatbot My AI och dess domesticeringsprocess ur ett medielivsperspektiv. Studien undersöker hur Snapchat-användare interagerar, tolkar och definierar relationen till My AI, samt hur detta kan förstås med hjälp av domesticeringsteorin och affordance teorin. Studiens resultat baseras på tidigare forskning inom området, samt intervjuer och skärmdumpar från deltagarna. Resultaten indikerar att majoriteten av deltagarna använder My AI för att få tips och söka information, men att integrationen till deras vardagsliv är begränsad.Affordance teorin bidrar till nya insikter kring medieanvändares tolkningar och upplevelser, samt hur imagined affordance spelar en avgörande roll i deras interaktion med My AI. Avslutningsvis presenterar studien sitt kunskapsbidrag, limitationer ochförslag på ytterligare forskning inom området.

Problem Statement and Purpose: In recent years, skepticism towards AI has increased among Swedes. This study aims to investigate whether there is a correlation between this skepticism and how AI is portrayed by the media. The purpose is to present a depiction of how AI and its development are portrayed in the media, as well as to examine whether reinforcing images are used more or less depending on the nature of the news. Additionally, the study aims to explore differences between public and commercial media's reporting on AI.   Method and Material: The chosen method for this study is a quantitative content analysis. A total of 251 publications were analyzed, all from Aftonbladet, Dagens Nyheter, SVT, and Sveriges Radio. The publications are from the first quarter of 2023 and 2024 and were sourced from the media archive Research Retriever. After collection, the material was analyzed using the statistical analysis tool SPSS.   Main Results: There is a correlation with the widespread skepticism as media reporting on AI is predominantly negative. However, the results indicate that media reporting was somewhat more positive in 2024 compared to 2023. One reason for the increasing skepticism, despite this, may be that according to Agenda Setting Theory, the media has highlighted AI as particularly important to the public. As the negative angle remains dominant, the impression is that it is something to be concerned about. The results show that the difference between public service and commercial media in how they portray AI development is minimal. Profit-driven media tends to publish more frequently. Regarding the use of reinforcement images, it can be concluded that most publications are accompanied by some associated image. Public service uses more positive reinforcement images than commercial actors, according to the study's results. Commercial actors more frequently use reinforcement images in negatively angled articles compared to public service.

The rapid development of artificial intelligence and increasing criminal activity in society, coupled with Sweden's high level of digitalization, paves the way for a potential surveillance society. This is especially relevant given the new legal frameworks that enable such developments. This study, therefore, explores the perceptions and acceptance of AI-facilitated surveillance for crime prevention among students in Uppsala, focusing on how various AI surveillance methods affect the balance between security and personal privacy. Through semi-structured interviews, students' opinions are analyzed through the ethical ACTIVE framework. This aims to understand how the acceptance of AI surveillance may vary based on factors such as trust in technology, perceptions of the state's role and its ability to protect citizens' rights, as well as the general perception of the security situation in society. The study's respondents demonstrate mixed acceptance of authorities' use of AI surveillance for law enforcement purposes. The majority appreciate the technology's potential for increased security but are simultaneously concerned about privacy risks and a lack of transparency, which further emphasizes the need for stricter AI regulations and increased transparency to strengthen public opinion of the technology.

This study explores the integration of artificial intelligence (AI) in management control systems within small and medium-sized enterprises (SMEs) in the manufacturing industry. Using a qualitative research methodology through expert interviews and focus groups, the research aims to understand how AI can streamline management control systems and identify the challenges companies face during its implementation. The results indicate that AI has significant potential to automate repetitive tasks, improve data analysis, and facilitate proactive decision-making, thereby increasing overall efficiency. However, substantial initial investments and high technical expertise are required to succeed in AI integration. Additionally, it is crucial to maintain high data quality and robust data management systems. The study also shows that there is a symbiotic relationship between AI tools and management control systems, suggesting that effective management control systems are essential to maximize the benefits of AI. This study contributes to a deeper understanding of the strategic planning required for AI integration and presents insights for small and medium-sized enterprises (SMEs) looking to integrate AI into their operations.

Bakgrund: Digitalisering har utvecklats under de senaste åren och har börjat få allt störreplats i revisionen. Den kontinuerliga utvecklingen av digitaliseringen som lett till attautomatisering påverkar och omvandlar revision i snabb takt. Utöver att samhället strävarefter ekonomisk och miljömässig hållbarhet är det också viktigt att säkra den socialahållbarheten. Det innebär att revisorer måste ha god kompetens inom digitalisering, vilket äressentiellt för att de ska kunna dra full nytta av avancerad teknik och därigenom minskapersonalomsättningen. Det blir alltmer viktigt att satsa på social hållbarhet inom revision närnya förväntningar på revisorns kompetenser uppstår till följd av digitalisering. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra till fördjupad kunskap om hur digitalisering främjarsocial hållbarhet inom revision. Metod: Studien baseras på en kvalitativ tvärsnittsdesign där semistrukturerade intervjueranvänds. Detta tillvägagångssätt valdes för att möjliggöra djupgående intervjuer som gerutrymme för tolkning och analys. Forskningen använder sig av en deduktiv ansats medintressentteori och institutionell teori som teoretisk grund. Slutsats: Digitaliseringen spelar en central roll i att omforma revision och främja socialhållbarhet genom att effektivisera arbetsprocesser, minska arbetsbelastningen och ökaarbetstillfredsställelse. Genom att automatisera monotona arbetsuppgifter och frigöra tid förmer strategiskt arbete bidrar digitaliseringen till att göra revisorsyrket mer meningsfullt ochattraktivt. Den ökade flexibiliteten som digitaliseringen möjliggör, såsom plats- ochtidsoberoende arbete, främjar också en balans mellan arbete och privatliv. Dessutomomdefinierar digitaliseringen revisorns roll genom att fokusera mer på rådgivning och analysav data genererade av digitala verktyg. Det förväntas att revisionsbyråerna fortsätter attinvestera i digitalisering för att ytterligare förbättra effektiviteten och kvaliteten på sitt arbeteoch attrahera fler till yrket genom en modern och lockande arbetsmiljö.

Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) under de senaste åren har varit revolutionerande. I takt med att AI fortsätter att utvecklas blir användningsområdena allt fler. Den ökade användningen av AI som en metod eller ett verktyg för att framställa och generera texter, musik, konstverk eller andra kreativa verk är ett allt vanligare fenomen. AI kan beskrivas som en maskin med förmågan att efterlikna mänskligt beteende och därmed ersätta mänskliga processer. Upphovsrätten omfattar idag litterära och konstnärliga verk, med syftet att skydda mänskligt kreativt skapande. Syftet med uppsatsen är att därmed att utreda om AI-genererade verk åtnjuter upphovsrättsligt skydd utifrån gällande rätt. Den metod som använts är den rättsdogmatiska metoden för att kunna utreda gällande upphovsrättslig lagstiftning i ljuset av AI. Uppsatsen tar avstamp och diskuterar främst begreppen verkshöjd och upphovsman. Diskussionen behandlar upphovsrättens traditionella roll för att skydda mänsklig kreativitet och frågar sig om AI-genererat innehåll kan samt bör få liknande skydd. Genom en fallstudie om Knut Hamsuns AI-genererade röst till en ljudbok, belyses och utforskas de juridiska oklarheterna kring AI-genererade verk. Denna undersökning understryker behovet av rättsliga ramar som återspeglar tekniska framsteg och samhälleliga förändringar i förståelsen av kreativitet och ägande.

Artificiell intelligens (AI) är i kontinuerlig utveckling och innebär betydande förändringar inom redovisningsprocessen. När AI tar över rutinmässiga arbetsuppgifter och lämnar utrymme för en mer analyserande och rådgivande roll står redovisningsekonomerna inför en utveckling som innebär både möjligheter och hinder. Denna studie undersöker hur AI påverkar redovisningsekonomens roll inom små till medelstora företag, samtidigt som studien även fokuserar på att utforska var AI främst implementeras inom redovisningsprocessen. För en ökad förståelse kring ämnet har en kvalitativ forskningsdesign tillämpats. Uppsatsens empiriska data har samlats genom semistrukturerade intervjuer med ett urval på elva respondenter med olika erfarenhetsnivåer inom redovisning för ökad variation av svar. Problemdiskussionen illustrerar hotet som redovisningsekonomen står inför till följd av AI:s tillämpning, dessutom ställer denna implementering nya krav på redovisningsekonomerna då AI automatiserar och effektiviserar repetitiva och manuella bokföringsuppgifter. Slutsatsen har kunnat dras med hjälp av Rogers adaptionsteori, samt en analys av de insamlade resultaten från samtliga respondenter. Det konstaterades att AI främst implementeras inom den löpande bokföringen och att redovisningsekonomens roll utformats till mer analyserande och rådgivande. / This study examines the implementation of artificial intelligence (AI) and the impact on the professional role of accountants. As AI keeps growing, it changes the way accountants work. From focusing on traditional tasks, shifting their roles to involve more analysis and strategy. The aim of this study is to understand how AI is being used in the accounting process and to examine changes in work tasks. The research uses qualitative methods with semi-structured interviews with accountants from different small to medium enterprises (SMEs) in Kalmar. With the help of these methods, this research aims to study the impact of AI and where it’s implemented in the accountant process. The theory which will be used as a framework to understand how the new technology is adopted and their effects within enterprises is the Rogers diffusion of innovation theory. The findings reveal that AI improves efficiency and accuracy which allows accountants to focus more on counseling and making strategic decisions. Nevertheless, the consequences of adapting AI are the challenges of adaptation to this new technology, and the need for ongoing education. The study provides insights into how the role of accountants is shifting in the age of digitalization. Showing the opportunities and challenges artificial intelligence brings to accounting practices.