Em razão da velocidade em que os negócios ocorrem e dos riscos que estão envolvidos, a auditoria interna das empresas necessita apresentar soluções para agregar valor ao trabalho realizado. Neste sentido, auditoria contínua vem sendo apresentada como uma solução para obter-se ganhos em eficiência, uma vez que utiliza a base tecnológica da empresa. O objetivo deste trabalho é apresentar de que modo se desenvolve o processo de implantação de auditoria contínua no Hospital de Clínicas de Porto Alegre e quais os resultados decorrentes dessa adoção. A metodologia de trabalho empregada foi o estudo de caso único e os dados foram obtidos por meio de observação participante, análise documental, questionário com os participantes da auditoria interna - objeto do estudo - e entrevista com o fornecedor do software ACL, escolhido como software para a extração dos dados. Os resultados demonstram que a empresa obteve as vantagens esperadas com a adoção de auditoria, contínua embora o processo seja gradual, apresente desafios e necessite de constantes investimentos por parte da equipe, que trabalha de forma multidisciplinar. / Given the speed at which trades take place and the risks that are involved, internal audit firms need to provide solutions to add value to the work performed. In this sense, continuous auditing has been presented as a solution to obtain efficiency gains, since it uses the technology base of the company. The objective of this paper is to present how the process develops the deployment continuous auditing in the Hospital de Clínicas de Porto Alegre and what the results arising from this adoption. The methodology employed was the single case study and data were collected through participant observation, document analysis, and questionnaire with the participants of the internal audit - object of study - and interviews with the software vendor ACL, chosen as software for data extraction. The results demonstrate that the company had expected with the adoption of continuous auditing, advantages although the process is gradual, present challenges and require continuing investments by the team, working in a multidisciplinaryway.

Introduction Due diligence or “företagsbesiktning” as it is called in Swedish is an approach to collect and review information about a company's characteristics and risks prior to negotiation and decision on a significant business transaction regarding the acquisition object. A due diligence is often carried out in connection with company transfers and in most cases buyers or sellers hire a law firm or auditing firm for the implementation. There are various forms of due diligence, of which the usual forms are commercial, financial and legal due diligence. Together, the forms of due diligence cover a wide area and are usually sufficient to succeed in identifying the most significant risks that a target company is covered by. In the implementation of company acquisitions, there is an information asymmetry between buyers and sellers. This means that salespeople who have the target company in their possession have more access to knowledge and information about the company's condition. A seller's information advantage can be reduced by a due diligence. The purpose The purpose of this study is to investigate and describe how due diligence is carried out in practice by law firms and auditing firms and whether it can be related to how the process is presented in the literature. The purpose is also to study whether the information asymmetry between buyers and sellers is reduced if a more thorough due diligence is carried out in a company acquisition. In addition, the goal is also to describe the way in which representatives of law firms and auditing firms in Sweden handle the information asymmetry between buyers and sellers in company acquisitions. Method The study's approach has been a qualitative method where qualitative data has been generated via 6 interviews with representatives of law firms and auditing firms in Sweden. The study is based on essential and existing literature that is proven through collected empirical data where own conclusions are drawn, thus the study applies a deductive approach. The conclusion The conclusion that can be drawn in this study is that due diligence in company acquisitions is carried out in practice much like Sevenius' (2021) description of the process where five steps are included; preparation, information gathering, analysis, reporting and implementation. The conclusion is also that the information asymmetry between buyers and sellers is reduced with a more thorough due diligence according to all representatives of law firms and auditing firms. Representatives of law firms and audit firms handle the information asymmetry between two parties through, for example, confidentiality agreements or that the advisers act as agents for the client and receive information about the target company. / Inledning Due diligence eller företagsbesiktning som det heter på svenska är ett angreppssätt för att insamla och granska information om ett företags egenskaper och risker inför förhandling och beslut om en betydande affärstransaktion beträffande förvärvsobjektet. En due diligence genomförs ofta i samband med företagsöverlåtelser och i de flesta fall anlitar köpare eller säljare en advokat- eller revisionsbyrå för genomförandet. Det finns olika former av due diligence, varav de sedvanliga formerna är kommersiell, finansiell och legal due diligence. Gemensamt täcker due diligence-formerna ett brett område och är oftast tillräckligt för att lyckas identifiera de mest väsentliga risker som ett målföretag omfattas av. Vid genomförandet av företagsförvärv föreligger en informationsasymmetri mellan köpare och säljare. Detta innebär att säljare som har målföretaget i sin besittning har mer tillgång till kunskap och information om företagets tillstånd. En säljares informationsövertag kan reduceras genom användningen av en due diligence. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur due diligence genomförs i praktiken av advokat- och revisionsbyråer samt om det kan relateras till hur processen framställs i litteraturen. Syftet är även att studera om informationsasymmetrin mellan köpare och säljare reduceras om en mer grundlig due diligence genomförs vid ett företagsförvärv. Därutöver är målet också att beskriva på vilket sätt företrädare för advokat- och revisionsbyråer i Sverige hanterar informationsasymmetrin mellan köpare och säljare vid företagsförvärv. Metod Studiens tillvägagångssätt har varit en kvalitativ metod där kvalitativa data har genererats via 6 intervjuer med företrädare för advokat- och revisionsbyråer i Sverige. Studien har sin utgångspunkt i väsentlig och befintlig litteratur som styrks genom insamlad empiri där egna slutsatser dras, således tillämpar studien en deduktiv ansats. Slutsats Slutsatsen som kan dras i denna studie är att due diligence vid företagsförvärv genomförs i praktiken ungefär som Sevenius (2021) beskrivning av processen där det ingår fem steg; förberedelse, informationsinsamling, analys, rapportering och implementering. Slutsatsen är även att informationsasymmetrin mellan köpare och säljare reduceras med en mer grundlig due diligence enligt samtliga företrädare för advokat- och revisionsbyråer. Företrädare för advokatoch revisionsbyråer hanterar informationsasymmetrin mellan två parter genom exempelvis sekretessavtal eller att rådgivarna fungerar som ombud för klienten och erhåller information om målbolaget.

This master’s work summarises main implementation principles of accounting audit in the Czech Republic with context of European Union. Work explains status and role of auditors in society, general demands on accounting audit, the way of their control and fulfilling. Also contains suitable recommendations for Czech auditors.

The thesis is focused on the audit of the financial statements especially to the part of assets. The theoretical part describes the general characteristics of the audit, specifies selected areas of financial statement audit and defines accounting issues of fixed assets and inventory. The second part describes application process of auditing activities in a field of assets in a particular company. From the identified deficiencies are suggested recommendations which are focused to inventory valuation and depreciation of fixed assets.

I show that auditors experience cognitive dissonance when they fail to take appropriate professionally skeptical (hereafter PS) action in line with high PS judgment I specifically show that cognitive dissonance leads auditors to revise their attitudes on low ranking audit actions upward and lower their risk assessments, consequently, lower overall professional skepticism I also find that auditor cognitive dissonance leads to exaggerated ex-post auditor self-assessments professional skepticism Professional skepticism is fundamental to performing an audit according to auditing standards and critical to audit quality Extant research that investigates treatments to enhance professional skepticism predominantly treats both skeptical judgment and skeptical action as analogous outcomes of professional skepticism If, however, there is a breakdown between PS judgment and PS action, the overall benefits of these treatments will be trivial I show that cognitive dissonance due to the incongruence between PS judgments and PS actions leads to an unforeseeable corollary of lower overall professional skepticism I also demonstrate a specific mechanism of how auditor incentives lead to lower professional skepticism, hence, lower audit quality Both researchers and practitioners can benefit from this study by better understating the intricacies in the critical link between PS judgment and action Additionally, I provide an empirical investigation of the components in Nelson’s (2009) model of professional skepticism and extend the model to reflect the intricacies between PS judgment and PS action I test my hypotheses via a three-group research design with attitude change as a proxy measure of cognitive dissonance / Includes bibliography / Dissertation (PhD)--Florida Atlantic University, 2016 / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Background and research issue: Digitization has changed the conditions for how an effective audit can or should be carried out. Many researchers argue that the development and use of technologies affect the work of the auditor in the audit process. There are also studies that indicate that the application of technical solutions cuts to a greater extent in large agencies than in small agencies.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how digitalisation has changed the auditor's work during the audit process and to identify the differences between large and small audit firms when it comes to digitalisation in audit.  Method: This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with authorized auditors.  Framework: The framework consists of theories and models found in the audit research, basic concepts and previous research.  Empiricism: The empirical data consist of material collected from eleven interviews.  Results: The use of data analysis has enabled the auditors to gain a better understanding of the audited company. Today, a deeper analysis can be performed on a large amount of data and it is also possible to review all material and a complete set of data will be the subject of the selection. The result of the study also indicates that larger firms are developing their own digital systems. / Bakgrund och problemformulering: Digitaliseringen har förändrat förutsättningarna för huren effektiv revision kan eller bör genomföras. Flera forskare hävdar att utvecklingen och användningen av tekniska lösningar påverkar revisorns arbete i revisionsprocessen. Det finns även studier som pekar på att tillämpningen av tekniska lösningar sker i större utsträckning i stora byråer än i små byråer. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur digitaliseringen har förändrat revisorns arbete i revisionsprocessen samt identifiera på vilket sätt digitaliseringen i revisionen skiljer sig mellan större och mindre byråer. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Referensram: Referensramen utgörs av teorier och modeller som återfinns i revisionsforskningen, grundläggande begrepp samt tidigare forskning. Empiri: Det empiriska underlaget utgörs av insamlat material från elva semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer Slutsats: Nyttjandet av dataanalyser har gjort att revisorerna kan få en bättre förståelse för det reviderade företaget. Idag kan djupare analyser genomföras på en större mängd data och det är dessutom möjligt att granska allt material och en komplett uppsättning data blir föremål för urvalet. Resultatet i studien tyder även på att större revisionsbyråer ligger i framkant när det kommer till att utveckla egna digitala system.

Dagens revisionsbransch är stöpt ur företagsskandaler och har under drygt hundra år utvecklats. Många revisionsbyråer har kommit och gått och det samma gäller reglering kring yrket. ISQC 1 är en standard som började gälla i Sverige under 2009 och som ställer krav på att revisionsbyråerna har kvalitetskontrollsystem. Men hur ser egentligen efterlevnaden av denna standard ut i olika revisionsbyråer? I studien tittar vi närmare på två grupper, Big 4 och smårevisionsbyråer. Syftet med studien är att undersöka och jämföra kvalitetskontrollerna i revisionsprocessen hos revisionsbyråer av olika storlek. För att kunna genomföra detta tittar vi i uppsatsen närmare på likheter och skillnader i byråernas kvalitetskontrollsystem. Detta för att analysera om några eventuella samband finns i termer av kvalitetskontroll mellan de olika byråerna beroende på deras storlek samt försöka förklara vad dessa samband kan bero på. Studien utförs med en induktiv ansats och har subjektiva förtecken. Forskningen bedrivs på ett kvalitativt sätt med hjälp av ett intervjuförfarande av två revisorer från Big 4 och fem revisorer från små byråer som utgör uppsatsens empiri. Det görs också en kompletterande studie av samtliga ur Big 4:s “transparency reports”, vilket är ett dokument där respektive byrå beskrivit sina system för kvalitetssäkring. För ökad förståelse görs en dataanalys på samtliga intervjuer, indelade i en mönsterkodning per grupp. Uppsatsen innefattar även en referensram med tidigare forskning kring olika delar inom ISQC 1 och revisionskvalitet samt kring det teoretiska perspektivet vilket är utifrån den institutionella teorin med inriktning på tvingande-, mimetisk och normativ isomorfismer. I studiens analys och slutsatser framgår att Big 4 har ett egenutvecklat större digitalt system, medan små revisionsbyråer istället har enklare lösningar som policys och kvalitetshandböcker för att uppfylla kraven i ISQC 1. Big 4 har tydliga befattningar avseende ansvar, medan små byråer har mer decentraliserad struktur kring ledningsansvar för kvalitet. Något som är gemensamt för båda grupperna är dock att den påskrivande revisorn har huvudansvaret vid pågående uppdrag. Yrkesetiska krav är något som båda grupper följer, men där Big 4 även interagerar egna etiska värderingar utöver de krav som ställs på IESBA. Oberoendet är något som är otroligt viktigt för samtliga revisorer och som genomsyrar hela deras arbete. Accepterandet av nya kunder är den del som skiljer sig mellan grupperna i denna kategori då Big 4:s acceptans sköts centralt i Stockholm, medan små revisionsbyråer gör det lokalt. Vid bibehållandet av kundrelationer sker det dock lokalt både hos Big 4 och små revisionsbyråer. Big 4 och små revisionsbyråer har liknande krav vid anställande av ny personal och även vid vidareutbildning av befintlig. Hur uppdragen utförs är också likt mellan grupperna då båda har revisionsprogram att följa, även om dessa är inköpta av små revisionsbyråer och egenutvecklade av Big 4. Stora skillnader finns mellan Big 4 och små revisionsbyråer vid övervakning då Big 4 har godkända interna kontroller, varför FAR och RI inte behöver kontrollera enskilda revisorer, medan små revisionsbyråers revisorer blir individuellt kontrollerade av FAR eller RI. Oavsett omfattning på byråns kvalitetskontrollsystem eller storleken på revisionsbyrån uppnås ändå kraven i ISQC 1.

Background/problematization: The audit industry has historically been characterized by male dominance, and it has long been a problem to succeed in retaining women throughout the work life. Female senior managers are influenced by triggering factors that cause them to consider their continuation in the audit profession. A high number of women opt out audit firms especially at the senior managerial level and choose to restart elsewhere.   Purpose: The purpose of this thesis is to understand the decision-making process of leaving the audit industry of midcareer female auditors. By studying the phenomenon from a life world perspective, it will be described as it is perceived by the women.    Methodology: The study is based on a narrative interview method with an abductive approach where the interviews were conducted with six former female senior managers from the audit industry who left less than 10 years ago. A thematic analysis was conducted in order to analyze the collected data.   Findings: The findings indicate that family, discrimination, heavy workload, job offer and renumeration are influencing factors during female senior managers’ decision-making process. Further, the findings show that the factors influence their decision to varying degrees in different stages of the process.

Background and Problem: The audit expectation gap is an interesting phenomenon whereseveral academics and researchers have studied this subject in the audit environment. However,in relation to the research conducted on the audit expectation gap in the private sector, a lack ofresearch exists on the audit expectation gap in the public sector. The importance ofunderstanding and realising the audit expectation gap in the public sector relies on the threatthe gap has on the legitimacy and trust of the national audit offices and public auditors. Purpose: This research study aims to explore the audit expectation gap in the public sector.The study seeks to investigate what manifests the audit expectation gap between the SwedishNational Audit Office and the society of Sweden. In addition, the study aims to moreoverunderstand the reasons for making the audit expectation gap emerge. Method: The study includes two different research methods aimed to explore the differentperceptions of the public auditors and the society concerning the roles and responsibilities ofpublic state auditors. Semi-structured interviews with auditors from the Swedish National AuditOffice were conducted to comprehend their perception of public auditors. In comparison,content analysis on a published news article of the Swedish National Audit Office was observedto comprehend the Swedish society’s perceptions of public auditors. The two research methodswere then analysed and compared to explore if an audit expectation gap exists between thedifferent perceptions. Findings: The findings provide an understanding of different contributors causing an auditexpectation gap to emerge between the Swedish National Audit Office and Swedish society.The findings suggest that the audit expectation gap can be a consequence of the public lack ofknowledge in the office, poor performance or failure to adhere to core ethical principles byeither the individual auditor or office or the efficiency of the standard and its sufficiency toprovide with high-quality auditing. When such situations or circumstances emerge, the findingsindicate that an audit expectation gap is manifested between the Swedish National Audit Officeand the Swedish society.

Purpose: The purpose of this thesis is to explain how individual and strategic firm-level factors, through well-being as a mediating factor, make audit employees more prone to stay within the profession as well as to provide a more holistic picture of why they stay.   Methodology: The study is built upon a positivistic standpoint with a deductive approach using a quantitative method where a survey was sent out to Swedish audit employees with at least three years of experience within the profession. The data collected were analyzed by a Harman single factor test, Spearman correlation matrix, and multiple regression analysis.   Findings: The findings show that stress resilience, mentorship quality, career opportunities, and commercialization are positively related to the employee’s willingness to stay and are fully mediated through their subjective well-being. Further, the findings show that the individual expectation gap affects the willingness to stay directly and is only partly mediated through the individuals’ subjective well-being.  Theoretical perspectives: The profession theory, person-organization fit theory, and motivational theory were applied to explain the variables and the willingness to stay.