Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem. Det drabbar främst kvinnor där förövaren är en man. Våldet kan yttra sig genom olika uttryck och konsekvenserna är ofta allvarliga. Sjuksköterskan ska utgå från personcentrerad omvårdnad och har en betydande roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO användes. 12 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande sju subteman. De huvudteman som identifierades var Sjuksköterskornas känslor i mötet med de våldsutsatta kvinnorna, Utmaningar i mötet och Sjuksköterskornas upplevelser av professionellt ansvar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna upplevde miljö, egna känslor, kunskap och utbildning som påverkande faktorer vid mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Detta bidrog till att den personcentrerade omvårdnaden åsidosattes vilket påverkade identifieringen av våld i nära relation. En förbättring på organisationsnivå krävs för att säkerställa en god omvårdnad i mötet med de våldsutsatta kvinnorna.  Nyckelord: Ansvar, mötet, känslor, personcentrerad omvårdnad, upplevelser, våldsutsatta kvinnor / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. It mainly affects women where the perpetrator is a man. Violence can manifest itself through various expressions and the consequence of the violence is often serious. The nurse’s should use person-centered care and has a significant role in the meeting with women exposed to violence.  Aim: The purpose was to describe the nurse’s experiences in the meeting with women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. The CINAHL, Medline and PsycINFO databases were used. 12 articles were analyzed using Friberg's five-step model.  Result: The result showed three main themes with seven sub-themes. The main themes identified were The nurses’ feelings in the meeting with the abused women, Challenges in the meeting and The nurses’ experiences of professional responsibility. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experienced the environment, their own feelings, knowledge, and education as influencing factors in the meeting with the abused women. This contributed to the neglect of person- centered care, which affected the identification of violence in close relationship. An improvement at the organizational level is required to good care in the meeting with the women.  Keywords: Abused women, experiences, feelings, meeting, responsibility, person- centered care

Våldet mot kvinnorna är idag ett stort socialt problem som diskuteras världen över och är ett högst aktuellt ämne i Sverige. Socialtjänsten bär det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta dessa kvinnor. Stor del av våldet sker bakom stängda dörrar där socialtjänstens svårighet blir att identifiera och nå fram till de kvinnor som är utsatta. Syftet med denna studie är att undersöka de vanligaste insatserna som socialtjänsten använder sig utav i sitt arbete och ifall Covid-19 pandemin har påverkat arbetet. Vi undersökte även socialarbetenas kompetens samt effekten av de insatser som används i arbetet. Vårt material består av kvantitativa data i form av enkäter insamlade från 55 socialarbetare. Majoriteten av socialarbetarna är socionomer som erhållit specifik utbildning om våldsutsatta kvinnor. De vanligaste insatserna som de arbetar med är stödsamtal och skyddat boende medans ekonomiskt bistånd, som är en avgörande insats för huruvida kvinnorna kan frigöra sig från sin partner, inte används i lika stor utsträckning. Covid-19 pandemin har visat sig haft en påverkan på hur socialtjänsten arbetar då fysiska möten ersatts med digitaliserade möten vilket påverkat utfallet för kvinnorna. Antalet utredningar har inte visat sig öka under pandemin men det finns en oro inför en kommande ökning när samhället öppnar upp igen. Något som framkom i studien och är viktigt att lyfta är att socialtjänsten bör arbeta utifrån varje individs specifika behov för att kunna hjälpa kvinnorna på bästa sätt. Hur socialtjänsten använder sig utav olika insatser och hur de ställer om verksamheten i en samhällskatastrof, såsom Covid-19 pandemin, är något som det krävs vidare forskning inom. / Violence against women is today a major social problem that is discussed around the world and is a highly topical issue in Sweden. The social services carry the ultimate responsibility for helping and supporting these women. Much of the violence takes place behind closed doors where the social services difficulty becomes to identify and reach the women who are vulnerable. The purpose of this study is to investigate the efforts that the social services use in their work and whether the Covid-19 pandemic has affected the work. We also examined the skills of social workers and the effect of the tools used in the work. Our material consists of quantitative data in the form of surveys collected from 55 social workers. The majority of social workers have a degree as a Socionom who have received a specific education about abused women. The most common tools they work with are supportive meetings and sheltered housing, while financial aid, which is a crucial tool for whether women can free themselves from their partner, is not used to the same extent. The Covid-19 pandemic has been shown to have an impact on how the social services work as physical meetings have been replaced by digitized meetings, which has affected the outcome for the women. The number of investigations has not been shown to increase during the pandemic, but there is concern about a future increase when society reopens. Something that emerged in the study and is important to highlight is that the social services should work based on each individual's specific needs in order to be able to help women in the best way. How the social services use their tools and how they reajust their work during a societal crisis, such as the Covid-19 pandemic, is something that requires further research.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och har en stor inverkan på kvinnors hälsa, dels under pågående våld men även under lång tid efter att våldet har upphört. Våld i nära relation utövas ofta under längre tid och ökar i intensitet ju längre relationen pågår.  Syfte: Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier.  Resultat: Kvinnorna beskrev att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande var av stor vikt när det kom till hur mycket de valde att prata om sin våldsutsatthet. För att kvinnorna skulle våga berätta behövde de känna förtroende för personalen. När personalen var engagerad kände kvinnorna sig respekterade och tagna på allvar. Kvinnorna tyckte att det var viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal lyssnade, visade omtanke, empati och respekt. Efter ett bra bemötande upplevde kvinnorna en känsla av lättnad, hopp och lugn. Kvinnorna fick negativa upplevelser från vården när hälso- och sjukvårdspersonal saknade tålamod, empati och respekt. Känslan av att inte bli bra bemött och tagen på allvar ledde till bristande självförtroende hos kvinnorna och en känsla av skuld och skam. Slutsats: Kvinnorna upplevde bemötandet varierande, en del kände sig stöttade och stärkta efter att ha berättat om våldet medans andra kvinnor kände större skuld och skam. Resultatet visade att det finns ett behov av kunskap och kompetens för att utveckla bemötandet från vårdpersonal till våldsutsatta kvinnor. / Introduction: Violence against women is a public health problem and has a major impact on women's health, partly during ongoing violence but also for a long time after the violence has ceased. Intimate partner violence is often exercised for a longer period of time and the intensity increases the longer the relationship lasts.  Aim: The aim was to describe abused womens experiences of treatment from health care professionals.  Method: A general literature study with systematic search and content analysis of qualitative studies.   Result: Women considered that the treatment of the health care staff was of great importance when it came to how much they chose to disclosure about their exposure to violence. The women felt that they needed to feel confident in the staff to be able to disclosure the violence. The women thought it was important that health care professionals listened, showed consideration, empathy and respect. When the staff was engaged, the women felt respected and taken seriously. After a good treatment, the women experienced a feeling of relief, hope and peace. The women had negative experiences from the care when the health care staff lacked patience, empathy and respect. The feeling of not being treated well and taken seriously led to a lack of self-confidence in the women and a feeling of guilt and shame.  Conclusion: The women experienced the encounter with health care professionals different,  some felt supported and strengthened after telling about the violence while other women felt greater guilt and shame. The results showed that there is a need for knowledge and competence to develop the treatment from healthcare professionals to abused women.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälsoproblem globalt och i Sverige. Hälso- och sjukvården anses vara den instans dit våldsdrabbade kvinnor först söker sig för hjälp. Detta innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsområde troligtvis kommer möta våldsutsatta kvinnor. För att kunna bemöta, ge omvårdnad och trygghet till dessa kvinnor personcentrerat, är det av vikt att belysa hur den våldsutsatta kvinnan upplever mötet med vårdpersonal. Syfte: Identifiera hur vuxna kvinnor utsatta för våld i nära realtioner upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En allmän litterturstudie där 10 resultatartiklar granskades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Känslor av att bli förminskad eller inte bli tagen på allvar identifierades. Känslor av skuld, skam och pinsamhet förstärktes genom vårdpersonalens bemötande. Detta bidrog till att kvinnor tvekade eller avstod från att söka hjälp. Många kvinnor upplevde att fokus låg på att behandla fysiska skador medan deras psykiska behov prioriterades i andra hand. Kvinnor uppgav att vårdpersonal inte frågade dem om våld i hemmet. När frågan ställdes upplevde kvinnorna att det var av vikt att den ställdes på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Konklusion: Våldsutsatta kvinnor upplever brister i mötet med hälso- och sjukvårdpersonal. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan genom sitt bemötande skapa en bättre vårdupplevelse för dessa kvinnor. / Background: Intimate partner violence against women is a public health problem, both globally and in Sweden. Healthcare is considered to be that instance were abused women primarily seeks help. This means that nurses, regardless of workplace, probably will meet abused women. To be able to respond and provide person-centered care and a feeling of safety, it is important to illustrate how the abused woman experiences the encounter with healthcare professionals. Aim: Identify how abused adult women experiences the meeting with healthcare professionals. Method: A general literature study in which 10 articles were examined and analyzed with a thematic analysis. Result: Feelings of beeing diminished and not taken seriously were identified. Feelings of guilt, shame and embarrassment were increased by the actions of healthcare professionals. This contributed to women hesitating or refraining from seeking help. Many women felt that the focus was on treating physical injuries, while their mental health was prioritized secondarily. Women stated that helathcare did not ask them about domestic violence. It was important that the question was asked in the right way and at the right time. Conclusion: Abused women experience deficiencies in meeting with healthcare professionals. With their treatment, nurses and other healthcare professionals can create a better experience of care for these women.

Bakgrund: Våld mot kvinnor klassas idag som ett betydande folkhälsoproblem världen över. En anmärkningsvärd andel våldsutsatta kvinnor upplever brister i omvårdnaden i kontakt med hälso-och sjukvård. Syfte: Att belysaomvårdnad avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En litteraturstudie baseradpåinnehållsanalys av tiokvalitativa artiklardärtrekategorier samt tillhörande underkategorier anpassade utefter syftet identifierades. Resultat: De kategorier som skapades var:Kunskapsom påverkande faktor vidomvårdnadenmed underkategorierna, Kunskap genom utbildning, erfarenhet och medvetenhet, Kunskap färgad av kulturella värderingar och åsikter samt Känslor och attityder relaterat till brist på kunskap. Andra kategorin benämndes Stödsom påverkande faktor vidomvårdnadenmed underkategorierna Stöd i form av samarbete i omvårdnaden, Stöd i form av riktlinjer samt Avsaknad av stöd på organisatorisk nivå. Den tredje kategorin som skapades var Tidsom påverkande faktor vid omvårdnaden med underkategorierna Tid till att bygga tillitsband, Tid till eftertanke samt Tidsbrist som hinder i omvårdnaden. Konklusion: Kunskap om mäns våld mot kvinnor innebaren mer förberedd sjuksköterska vilket generelltmedförde en bättre omvårdnad. Tillgång till stöd och tid underlättade för sjuksköterskan och främjade omvårdnaden ytterligare. / Background: Violence against women is today classified as a significant public health problem worldwide. A remarkableproportion of women exposed to violence experience shortcomingsin nursingin contact with health care .Purpose: To illustratethe care of abused women. Method: A literature study based on analysis of ten qualitative articles where three categories and associated subcategories adapted according to the purpose were identified. Results: The categories created were: Knowledge as an influencing factor in nursingwith the subcategories Knowledge through education, experience and awareness, Knowledge colored by cultural values and opinions and  Emotions and attitudes related to lack of knowledge. The second category was calledSupport as an influencing factor in nursingwith the subcategories Support in the form of collaboration in nursing, Support in the form of guidelines and Lack of support at the organizational level. The third category that was created was Time as an influencing factor in nursingwith the subcategoriesTime to buildtrust, Time for reflection andLackof time as an obstacle in nursing. Conclusion: Knowledge of men's violence against women meant a more prepared nurse, which generally led to better nursing. Access to support and time made it easier for the nurse and further promoted nursing.

The study is a qualitative systematic literature study that maps existing research on help-seeking barriers for abused women. The purpose of the study was to identify which help-seeking barriers exist. Violence in a close relationship is a worldwide problem. It affects every third woman at some point in her life. Despite several measures to counteract and prevent violence, the statistics rather show an increase. Social agencies work hard with various information campaigns, and research has come a long way in mapping and understanding how violence in close relationships works. Various action programs have been launched to counteract harmful gender norms, and unhealthy masculinity norms. Men's violence against women, even if we call it violence in close relationships, stems from patriarchal societies and values, where control and the need for power constitute a strong driving force for men. The violence is usually of an escalating nature, and lasts for a long time. Violence can take the form of physical, psychological, sexual and material violence, and through systematic combinations of these, the man restricts his female victim's freedom of action and controls her behavior. There are various explanatory models for acts of violence, the most common of which are the need to control the woman and maintain the position of power as a man. Despite preventive work, efforts and information campaigns, knowledge-seeking and outreach from social services, women's shelters and the police, the problem remains. Why do women not seek help? The result of our study were several barriers, which have been divided into different themes, including barriers based on stigma, and various structural barriers, among others. The thematization has then been analyzed on the basis of selected psychological and sociological theories. We present suggestions for future research, and provide an overall picture of the research which is reviewed.

Bakgrund: 15–50% av kvinnorna över hela världen har upplevt någon typ av våld. Våld förekommer i olika former och påverkar kvinnan fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans skyldighet är att identifiera våld samt bidra med stöd men det förekommer fortfarande svagheter när det gäller att identifiera våld. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda våldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturöversikt grundad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utifrån en tematisk analys genomfördes. Resultat: Resultatet presenterar hur sjuksköterskor upplever vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Resultatet har sammanställts i tre teman: hög arbetsbelastning, behov av utbildning, negativa och positiva upplevelser av mötet med våldsutsatta kvinnor; och i fyra kategorier. Att vårda våldsutsatta kvinnor väcker olika känslor. Olika faktorer som försvårar identifiering av våld är tidsbrist samt okunskap. Slutsatser: Sjuksköterskor har en viktig roll för att kunna uppmärksamma att kvinnor utsätts för våld och erbjuda stöd. För att sjuksköterskor ska kunna identifiera våld samt bidra till adekvat stöd krävs det att arbetsbelastning avlastas samt att kunskap och emotionellt stöd ökar. Implikationer: Författarna föreslår vidare forskning kring vilken utbildning som är lämplig vid omhändertagande av våldsutsatta kvinnor samt hanteringsstrategier för sjuksköterskans negativa känslor. / Background: Around the world, 15–50% of women have experienced some type of violence. Violence occurs in various forms and affects women physically and mentally. The duty of the nurse is to identify violence and offer adequate measures, but there are still weaknesses when it comes to identifying violence. Aim: to describe nurses' experiences of caring for abused women. Method: A literature review based on a thematic analysis of 10 scientific articles with a qualitative approach was conducted. Results: The results present how nurses experience the care of abused women and have been compiled in three themes: high workload, need for education, negative and positive experiences of meeting abused women; and into four categories. Caring for abused women arouses different emotions. Various factors that make it difficult to identify violence are lack of time and knowledge. Conclusions: Nurses have an important role to play in being able to draw attention to the fact that women are exposed to violence and offer support. In order for nurses to be able to identify violence and contribute to adequate support, it is necessary that the workload is relieved and that knowledge and emotional support increase. Implications: The authors further suggest research on what education is appropriate in the care of abused women and management strategies for nurse's negative feelings.

No description available.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation är ett globalt problem som strider mot de mänskliga rättigheterna. Våldet kan ske i olika former och leder till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskor har en möjlighet och ett ansvar att fånga upp tecken på våld, men kvinnorna upplever inte alltid sig hörda vid kontakt med vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever i en våldsutsatt relation i en somatisk vårdmiljö. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar har granskats med en induktiv ansats. Analysen är gjord enligt Fribergs fem steg. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE och manuell frisökning.  Resultat: Tre huvudkategorier och 8 underkategorier. Där kunskapsbrist visade på bristande träning, kunskap och okunskap kring ansvarsområdet. Hämmad av arbetsförhållanden visade på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Känslomässig involvering inkluderar känslor i mötet, egna erfarenheter av våldsutsatthet samt att vara lik förövaren. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att de varken hade kunskap eller tid att möta den våldsutsatta kvinnan. Mötet med kvinnorna gjorde sjuksköterskorna känslomässigt involverade vilket påverkade kvalitén på vården. Litteraturöversikten var därför viktig för att få en inblick i hur sjuksköterskornas erfarenheter påverkade utfallet av hur mötet med dessa kvinnor blev. / Background: Women living with intimate partner violence is a global health issue and a threat to the human rights. The violence takes place in different forms and leads to devastating consequences for the women. Nurses plays a key role in recognising signs of intimate partner violence, but women do not always feel heard in contact with healthcare. Purpose: The purpose was to describe nurses’ experiences meeting women living with intimate partner violence in a somatic care environment. Method: A qualitative literature review including 13 scientific articles analysed with an inductive approach using Fribergs five steps. The databases CINAHL and MEDLINE have been used combined with manual search during the searching process. Results: Three main categories and 8 subcategories. Were lack of training, knowledge, and ignorance about responsibilities. Inhibited by working conditions showed lack of time and heavy workload. Emotional involvement includes feelings in the meeting, own experiences of domestic violence and to be like the perpetrator.  Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge and time meeting the abused women. Meeting these women made nurses emotionally involved which affected the quality of the care. The literature review was therefore important to get an insight into how nurses experienced these meetings and how it affected the outcome for the abused women.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett av dagens stora samhällsproblem som hotar kvinnors psykiska och fysiska hälsa. Våldet karaktäriseras utifrån olika uttrycksformer där de vanligaste är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer får allvarliga konsekvenser för såväl individen som samhället i stort vilket kan förstås med hjälp av olika perspektiv. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer samt den kunskap de besitter om ämnet är av stor betydelse. Syfte Syftet var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld av en manlig partner upplever hälsooch sjukvårdspersonalens bemötande. Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för datainsamling. Genom sökordskombinationer i databaserna inkluderadeds 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, en vetenskaplig artikel med kvantitativ design och en vetenskaplig artikel med mixad metod som design. Alla de inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys genomfördes där tre kategorier identifierades. Resultat I denna icke-systematiska litteraturöversikt framkommer att om samt hur frågan om våld i nära relationer ställs av hälso- och sjukvårdspersonalen är av betydelse för hur kvinnorna upplever mötet med personalen. När upplevelserna har varit av negativ karaktär har personalen haft bristande engagemang samt uppfört sig stressat. Mötet har vidare genomsyrats av skuld och rädsla. När upplevelserna har varit av positiv karaktär har mötet mellan kvinnorna och personal genomsyrats av en god relation samt empati. Slutsats Ett gott bemötande karaktäriseras av lyhördhet, respekt och empati. När kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer upplever ett gott bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen känner de sig mer benägna att öppna upp sig om sin våldsutsatthet. Bemötandet är således viktigt för att minska konsekvenserna av denna typ av våld, men också för att ge adekvat stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. / Background Domestic violence is one of today's major societal problems that threaten women's mental and physical health. This type of violence is characterized by different forms of expression, the most common of which are physical, psychological and sexual violence. Intimate partner violence has serious consequences for both the individual and society at large, which can be understood with the help of different perspectives. How healthcare professionals respond to women who have been victims of intimate partner violence and the knowledge they possess on the subject is of great importance. Aim The aim was to illustrate how women exposed to intimate partner violence experience the encounter with healthcare professionals. Method This study is a non-systematic literature review based on 16 scientific articles. The CINAHL and PubMed databases were used for data collection. Through keyword combinations in the databases, 14 scientific articles with qualitative design, a scientific article with quantitative design and a scientific article with mixed method design were included. All of the included articles were quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments. An integrated data analysis was carried out in which three main categories were identified. Results This non-systematic literature review shows that whether and how the question of domestic violence is posed by health professionals is of importance for how women experience the encounter with staff. When the experiences have been of a negative nature, the staff has had a lack of commitment and behaved stressed. The meeting has also been imbued with guilt and fear. When the experiences have been of a positive nature, the meeting between the women and staff has been imbued with a good relationship and empathy. Conclusions A good encounter is characterized by responsiveness, respect and empathy. When women who have been victims of intimate partner violence experience good treatment from health care professionals, they feel more likely to open up about their exposure to violence. The response is thus important to reduce the prevalence and consequences of this type of violence, but also to provide adequate support and assistance to abused women.