På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning. Syftet med K3 är att det ska förenkla redovisningsarbetet och på det sättet minska de administrativa kostnaderna.I slutet av år 2010 skickade BFN ut K3 på remiss till 52 instanser. Av dessa valde 28 att skicka in remissvar av olika omfattning. Vi har behandlat 13 utav dessa eftersom resterande inte varit tillräckligt innehållsrika för att bidra med relevant information till uppsatsen.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka huvudargument som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin har bestått av de utvalda remissvaren.Instanserna har framfört konstruktiv kritik av olika karaktär. Huvudargumenten har vi delat in i fyra olika kategorier. Dessa har varit användarvänlighet, förhållandet till svenska lagar, förhållandet till IFRS for SMEs samt förhållandet till god redovisningssed. Resultatet av studien visar att en stor majoritet anser att användarvänligheten i K3 är undermålig och att strukturen måste förbättras för att kunna tillämpas i praktiken. Flera instanser menar även att BFN i sitt arbete att utforma K3 tagit sig stora friheter att inskränka på regler som anges i ÅRL. I vissa fall har instanser yttrat att normerna i K3 strider mot regeringsformen och ifrågasatt BFNs skrivelser. Positivt ser instanserna dock på att nämnden valt att basera K3 på IFRS for SMEs men att det i flera fall sker avvikelser från det internationella regelverket vilket inte välkomnas av ett antal instanser. Vår slutsats är att K3 i dagsläget inte är tillräckligt välutvecklat för att kunna tillämpas i praktiken eftersom majoriteten av instanserna har sammantaget fler negativa än positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time.</p><p><strong>Method: </strong>We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat.</p><p><strong>Metod: </strong>I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.</p>

Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time. Method: We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result. Result &amp; Conclusions: The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications. Suggestions for future research: When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale. Contribution of the thesis: This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat. Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser. Resultat &amp; slutsats: I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar. Förslag till fortsatt forskning: När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.

The purpose of this study was to determine the informational value of FASB Statement No. 33 current cost disclosures using the analytical technique of industry-wide decomposition analysis. The industry-wide decomposition model was used to measure the informational content of both the historical cost balance sheets (reported in the firm's annual reports) and the current cost balance sheets (prepared from the current cost disclosures) of firms in the Electric Services and Retailers industries. The two measures were then compared to determine the informational value of FASB Statement No. 33 current cost disclosures.

This study examines the impact of Statements of Financial Accounting Standards No. 141 and No. 142 (hereafter SFAS 141, 142) on the characteristics of financial analysts' earnings forecasts after mergers. Specifically, I predict lower forecast errors for firms that experienced mergers after the enactment of SFAS 141, 142 than for firms that went through business combinations before those accounting changes. Study results present strong evidence that earnings forecast errors for companies involved in merging and acquisition activity decreased after the adoption of SFAS 141, 142. Test results also suggest that lower earnings forecast errors are attributable to factors specific to merging companies such as SFAS 141, 142 but not common to merging and non-merging companies. In addition, evidence implies that information in corporate annual reports of merging companies plays the critical role in this decrease of earnings forecast error. Summarily, I report that SFAS 141, 142 were effective in achieving greater transparency of financial reporting after mergers. In my complementary analysis, I also document the structure of corporate analysts' coverage in "leaders/followers" terms and conduct tests for differences in this structure: (1) across post-SFAS 141,142/pre-SFAS 141, 142 environments, and (2) between merging and non-merging firms. Although I do not identify any significant differences in coverage structure across environments, my findings suggest that lead analysts are not as accurate as followers when predicting earnings for firms actively involved in mergers. I also detect a significant interaction between the SFAS-environment code and leader/follower classification, which indicates greater improvement of lead analyst forecast accuracy in the post-SFAS 141, 142 environment relative to their followers. This interesting discovery demands future investigation and confirms the importance of financial reporting transparency for the accounting treatment of business combinations.

This study uses both basic and self-selection regression models to test three hypotheses about the effect of SFAS 87 disclosures on information asymmetry during 1985- 1987. Both types of models test the hypotheses after controlling for changes in the inventory holding and order processing costs of the spread, while the self-selection models also control for potential self-selection bias.

This study examined the lobbying of the International Accounting Standards Board (IASB) by South African companies. The aim of this study was to establish the timing and methods of lobbying of the IASB by South African companies. Central to this study was the seminal work of Sutton (1984), predicting when and how companies lobby an accounting standard-setter. The research hypotheses for this study were formulated on the basis of Sutton’s (1984) predictions. The online questionnaire in this study was distributed to the top 100 JSE primary listed companies in order to collect primary data to test the four hypotheses regarding the timing, methods and perceived effectiveness of lobbying by South African companies. The findings of the empirical investigation indicated that most South African companies lobby later in the due process of the IASB and prefer using their auditors to support their views at the IASB. The findings are subject to certain limitations that are addressed in the study. Lastly, the researcher provided recommendations for future research in accounting standard-setting in South Africa. / Financial Accounting / M. Phil. (Accounting Sciences)

Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. K3 är huvudregelverket, men mindre företag, vilka inte uppfyller gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag, kan välja att tillämpa K2 för sin redovisning (BFN 2017d). K3 är utformat ur ett användarperspektiv, vilket innebär att det innehåller fler redovisningsalternativ för att ge användare ett relevant underlag inför finansiella beslut. K2, vars syfte är att förenkla upprättandet av redovisningen, är istället tänkt att ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomi. Enkelheten i K2 kommer från att det är regelbaserat och därmed har klara direktiv att följa, vilket skiljer sig från K3 som är ett principbaserat regelverk och på så vis kräver en mer professionell bedömning hos upprättaren (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019). Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka vilka orsaker som ligger bakom företags val mellan regelverken K2 och K3. För att uppnå detta syfte har vi med tillämpning av flerfallsstudier genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra mindre företag samt en revisor. Vi mottog även mailsvar på intervjufrågorna från ett företag och en revisor. Vi har haft en induktiv ansats och insamlat data för att generera resultat som kan bidra till teoretisk förståelse i ämnet. Studiens resultat visar att det finns redovisningsskillnader som i viss mån påverkar företags val mellan K2 och K3, men det har även framkommit att krav från moderbolag har ett inflytande i valet. Företag har överlag inte tillräckliga kunskaper för att själva avgöra vilket regelverk som passar dem bäst och därmed förlitar de sig i hög grad på revisorer. Utifrån studiens resultat har vi därför fått skifta vårt fokus till att istället diskutera hur den kontinentala och anglosaxiska traditionen har påverkat utformningen av K-regelverken. / The Swedish Standards Accounting Board, which is responsible for the development of generally accepted accounting principles, started the K-project in 2004, which includes general advice divided into four categories of regulatory framework; K1, K2, K3 and K4. The regulations aim to provide companies with a uniform set of rules to comply with. K3 is the main regulation, but smaller companies, which do not meet the limit values for being classified as a larger company, can choose to apply K2 for their accounting (BFN 2017d).K3 is designed from a user perspective, which means that it contains more accounting options to provide users with a relevant basis for financial decisions. K2, whose purpose is to simplify the preparation of the accounts, is, on the other hand, intended to provide a reliable picture of the company's finances. The simplicity of K2 comes from the fact that it is rule-based and thus have clear directives to follow, unlike K3 which is a principle-based regulatory framework and in some cases requires a more professional assessment by the author (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019).With this as a starting point, the purpose of the study is to investigate the causes behind companies' choice between these regulations. With the help of multiple case studies, we have carried out qualitative semi-structured interviews with four small companies and one auditor, in order to achieve our goal. We also received mail responses to the interview questions from one company and one auditor. We have had an inductive approach and collected data to generate results that can contribute to theoretical understanding of the subject. The results of the study show that there are accounting differences that to a certain extent affect companies' choice between K2 and K3, but it has also appeared that claims from the parent company have an influence in the choice. Companies generally do not have sufficient knowledge to decide for themselves which regulation is best suited to them and thus rely heavily on the auditors. Based on the study's results, therefore, we have shifted our focus to instead touching on how the Continental and Anglo-Saxon tradition have influenced the design of the K-regulations. This study is written in Swedish.

Magister Scientiae - MSc / We investigate some simulation-based approaches for the valuing of the employee stock options. The mathematical models that deal with valuation of such options include the work of Jennergren and Naeslund [L.P Jennergren and B. Naeslund, A comment on valuation of executive stock options and the FASB proposal, Accounting Review 68 (1993) 179-183]. They used the Black and Scholes [F. Black and M. Scholes, The pricing of options and corporate liabilities, Journal of Political Economy 81(1973) 637-659] and extended partial differential equation for an option that includes the early exercise. Some other major relevant works to this mini thesis are Hemmer et al. [T Hemmer, S. Matsunaga and T Shevlin, The influence of risk diversification on the early exercise of employee stock options by executive officers, Journal of Accounting and Economics 21(1) (1996) 45-68] and Baril et al. [C. Baril, L. Betancourt, J. Briggs, Valuing employee stock options under SFAS 123 R using the Black-Scholes-Merton and lattice model approaches, Journal of Accounting Education 25 (1-2) (2007) 88-101]. The underlying assets are studied under the GARCH (generalized autoregressive conditional heteroskedasticity) effects. Particular emphasis is made on the American style employee stock options. / South Africa

Σκοπός της παρούσας διδακτορικής διατριβής είναι να καταγραφούν οι συνέπειες της υποχρεωτικής λογιστικής μετάβασης, από τα μέχρι πρότινος και για πολλά χρόνια εφαρμοζόμενα Ελληνικά Λογιστικά Πρότυπα (ΕΛΠ) στα ΔΛΠ/ΔΠΧΠ. Κινούμενοι προς αυτή την κατεύθυνση η παρούσα διατριβή αρχικά μελετά το θεωρητικό υπόβαθρο των ΔΛΠ/ΔΠΧΠ και των ΕΛΠ και αναλύει, ταξινομεί και σχολιάζει τις διαφορές τους. Στη συνέχεια, προκειμένου να αποκαλυφτούν οι συνέπειες της υποχρεωτικής λογιστικής μετάβασης και να αναδειχτούν οι ανωτέρω διαφορές, πραγματοποιήθηκαν δύο ξεχωριστές εμπειρικές έρευνες. Στην πρώτη, μέσα από την πραγματοποίηση εξισώσεων παλινδρόμησης, εξετάστηκαν οι άμεσες συνέπειες της υποχρεωτικής υιοθέτησης των ΔΛΠ/ΔΠΧΠ, διερευνώντας την επιρροή τους στις οικονομικές καταστάσεις των εισηγμένων εταιριών του Χρηματιστηρίου Αθηνών. Στην δεύτερη εμπειρική ανάλυση, πραγματοποιήθηκε έρευνα πεδίου με ερωτηματολόγια στις εισηγμένες επιχειρήσεις του Χρηματιστηρίου Αθηνών, καταγράφοντας τις απόψεις των άμεσα θιγόμενων από την εξεταζόμενη λογιστική μετάβαση. Και για τις δύο εμπειρικές αναλύσεις που έλαβαν χώρα, εξετάστηκε το κατά πόσο οι συνέπειες της εφαρμογής των ΔΛΠ/ΔΠΧΠ είναι ομοιογενείς για όλες τις επιχειρήσεις. / The present PhD thesis intends to present the consequences of mandatory transition from Greek Accounting Standards (GAS) to IAS/IFRS. The study initially examines the theoretical background of IAS/IFRS and GAS and analyses, classifies and comments on their differences. Then two independent empirical investigations were carried out in order to reveal the above mentioned differences. The first one examined, with the use of regression analysis, the direct consequences of the mandatory transition by exploring its effect on financial statements of listed companies in the Athens Stock Exchange. The second one recorded the opinion of the listed companies toward IAS/IFRS by using questionnaires as a research instrument. Both empirical investigations examined whether IAS/IFRS mandatory implementation has similar effects on all companies.