This thesis is in the field of information design with a focus on spatial design. The study has been conducted to investigate how theories and methods in information design can be applied to digitally communicate activity zone functions in an activity-based flex office. Previous research indicates that one of the biggest challenges with the transition from celloffice to activity-based flex office is that the new way of working is not used as planned. A zoning that is obvious to everyone is recommended. The thesis includes a study of how employees relate to the workplace and how they interact with the digital tool Campuskartan, which has been applied to facilitate the everyday work. The methodological work includes a physical and digital site analysis that describes and evaluates visual elements and functions. It also includes an analysis of the factors that indicate strengths and challenges in terms of the interaction between the physical and the digital space. Employees at Mälardalen University have functioned as a focus group to capture needs from a user perspective and a qualitative interview with an expert have contributed good insights to the study. Subsequently, a participatory observation has been implemented to understand the university's communication work and overall goals with the transition to a new way of working. The study also has a scientific theoretical basis that includes previous research in activitybased flex office and how the digitalization has affected how we work. The study highlights theories in, among other things, visual communication and cognition as well as interaction design. With support from the methodological work, previous research and theories, a visual concept has been created in order to digitally communicate the functions of the activity zones and how employees can relate to them. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har genomförts för att undersöka hur teorier och metoder inom informationsdesign kan tillämpas för att digitalt kommunicera aktivitetszoners funktioner på ett aktivitetsbaserat flexkontor. Tidigare forskning tyder på att en av största utmaningarna med övergången från cellkontor till aktivitetsbaserat flexkontor är att det nya arbetssättet inte nyttjas som planerat. En zonindelning som är tydlig för alla är även att rekommendera. Studien inkluderar en undersökning av hur medarbetare förhåller sig till arbetsplatsen samt hur de interagerar med det digitala verktyget Campuskartan som har tillämpats för att underlätta arbetsvardagen. Det metodiska arbetet inkluderar en fysisk och digital platsanalys som beskriver och värderar visuella element och funktioner. Det inkluderar även en analys av vilka faktorer som tyder på styrkor och utmaningar vad gäller samspelet mellan det fysiska och det digitala rummet. Medarbetare på Mälardalens högskola har fungerat som en fokusgrupp för att fånga upp behov ur ett användarperspektiv och en kvalitativ intervju med sakkunnig har genomförts i syfte att bidra med goda insikter till studien. Därefter har en deltagande observation genomförts för att förstå högskolans kommunikationsarbete och övergripande mål med övergången till ett nytt sätt att arbeta på. Studien har även en vetenskaplig teoretisk grund som inkluderar tidigare forskning inom aktivitetsbaserat flexkontor och hur digitaliseringen har påverkat hur vi arbetar. Studien lyfter teorier inom bland annat visuell kommunikation och kognition samt interaktionsdesign. Med stöd i det metodiska arbetet, tidigare forskning och teorier har ett visuellt koncept skapats i syfte att digitalt kommunicera aktivitetszonernas funktioner samt hur medarbetare kan förhålla sig till dem.

Die Wettbewerbssituation hat sich für Banken in den vergangenen Jahren deutlich verschärft. Auf höhere Kundenerwartungen hinsichtlich Preis und Qualität, sowie auf steigende Betriebskosten müssen Banken mit einer klaren Kundenorientierung und einem effizienten Kostenmanagement reagieren. Das in der Arbeit dargestellte Konzept des Target Cost and Quality Management (TCQM) beruht auf den Grundüberlegungen des Target Costing, wird jedoch zu einem integrierten Instrument der Planung und Steuerung der Kosten und der Qualität von Bankleistungen ausgebaut bzw. adaptiert. In der Arbeit werden zunächst vor dem Hintergrund verschiedener Auffassungen in der Literatur bezüglich des Charakters und der Systematisierung von Bankleistungen das Verständnis der Bankleistung thematisiert. Im Anschluß daran werden die für das TCQM grundlegenden Konzepte des Target Costing und des Total Quality Management/Quality Banking erläutert und daraus ein grobes Phasenmodell des TCQM abgeleitet. Dieses Phasenmodell wird in einen strategischen Rahmen eingebettet. Nachfolgend wird, aufbauend auf einer allgemeinen Darstellung des Prozesses der marktorientierten Bankleistungs-/Prozeßgestaltung, die Festlegung von Preis-, Qualitäts- und Kostenzielen detailliert erläutert. Grundlage für eine marktgerechte Zieldefinition ist die Identifikation und Bewertung von Kundenanforderungen. Für den konkreten Einsatz der in der Arbeit dargestellten Instrumente und Methoden ist insbesondere die Differenzierung der Kundenanforderungen nach Basis-, Leistungs- und Begeisterungsanforderungen sowie nach merkmals- bzw. ereignisorientierten Anforderungen relevant. Mit Hilfe verschiedener, aufeinander abgestimmter Tabellen können dann konkrete Ziele abgeleitet werden. Den Ausführungen zur Zielfestlegung schließt sich eine Darstellung von Methoden zur Unterstützung der Zielerreichung an. Ein Schwerpunkt wird auf das bankspezifische Prozeßkostenmanagement aufgrund seiner erfolgskritischen Bedeutung für das TCQM gelegt.

活動性拒食症(ABA)とは、食事時間の制限と過剰なランニングによって引き起こされる摂食障害である。本論文では、ABAモデルラットが示す摂食障害に、脳の孤束核がどう関わっているかを検証した。第一実験は、筆者の立てた仮説に基づき、オピオイドの役割が中枢性か末梢性かについて、孤束核にナロキソンを直接投与し、その影響を調べた。第二実験では、第一実験の結果を踏まえ、ABAラットの孤束核を破壊し、その影響を調べた。 / Active anorexia (ABA) is an eating disorder caused by restricted meal times and excessive running. This study examined the involvement of the nucleus of the solitary tract (NST) of the brain in ABA model rats. In the first experiment, based on the hypothesis previously formulated by the author, naloxone was microinjected into the NST. This was to determine whether the opioid worked in the central or peripheral mechanisms. In the second experiment, based on the results of the first experiment, the NSTs of rats were lesioned and the effects were examined. / 博士(理学) / Doctor of Philosophy in Science / 同志社大学 / Doshisha University

Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala ramverken med motsättningarna individ-grupp och organisation-grupp för att på en organisatorisk nivå undvika t.ex. suboptimering vid nyttjande av lokalerna och kunna nå målen med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Resultaten i studien bekräftar även i stort tidigare forskning om möjligheter och utmaningar med arbete på distans i kontexten av hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. / Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An integrated model för managers leading hybrid work is suggested which combine the paradoxical frameworks with the contradictions individual-group as well as organisation-group in order to avoid for example suboptimization in office use and to reach the goals with an activity based office. The study’s results also to a large extent confirm previous research on opportunities and challenges with teleworking in the context of hybrid work and activity-based work.

Detta examensarbete genomfördes i samarbete med K-ULF. De teoretiska ramverk som detta examensarbete vilar på är designbaserad forskning, framplockningsstrategin och aktivitetsbaserad inlärning. Det ena syftet i examensarbetet var att utforma flashcards inom matematikområdet procent. Detta för att undersöka hur matematiklärare i årskurs 9 använder dem i undervisningen för att stärka elevers begreppsförståelse och förmåga att lösa textuppgifter. Det andra syftet i detta examensarbete är att undersöka effekten av att använda flashcards på elevernas lärande. Målet med examensarbetet är att utforma en lärarhandledning utifrån lärarnas lärande av att tillämpa aktiviteterna i matematikundervisningen. Flashcards har utformats utifrån två matematiklärares behov och gäller endast inom matematikområdet procent. Utformningen av flashcards genomfördes genom en förstudie och matematiklärarna utvecklade aktiviteter med flashcards under en workshop. Effekten av att använda flashcards på elevernas lärande mättes genom att studiegruppen, som bestod av fyra klasser, delades in i två grupper. Två klasser användes som en experimentgrupp och de resterande två klasserna blev kontrollgruppen. Innan interventionen skrev både experimentgruppen och kontrollgruppen ett pre-test. Därefter genomfördes interventionen i experimentgruppen. Efter cirka 4 veckor av att använda flashcards i undervisningen skrev både experimentgruppen och kontrollgruppen ett post-test. Resultatet från pre-test och post-test sammanställdes manuellt i ett Exceldokument som senare analyserades med SPSS. I detta examensarbete genomfördes ett independent sample t-test. Eftersom p-värdet i studien var större än 0.05 så visade resultatet att det inte finns en statistisk signifikant skillnad mellan experimentgruppens och kontrollgruppens prestationer i pre-testet och post-testet. Resultatet visade även att det inte finns en signifikant skillnad mellan flickors och pojkars prestationer inom experimentgruppen i pre-testet och post-testet. Vidare visar resultatet att flashcards bör utformas sådant att sidan där begreppet är skriven bör skiljas från sidan där definitionen är skriven för att göra korten tydligare för eleverna. Båda matematiklärarna tror även på att det skulle vara mer gynnsamt för eleverna att själva skriva definitionerna än att få korten klara. Utifrån lärarnas lärande av att implementera flashcardaktiviteter så visar resultatet att antalet begrepp som eleverna arbetar med under aktiviteterna bör begränsas. Det är även viktigt att förklaringarna på korten är elevnära. / This thesis was conducted in collaboration with K-ULF. The theoretical frameworks that underpin this thesis are the design-based research, retrieval practice strategy and activity-based learning. One aim of this thesis was to design flashcards within the mathematics domain of percentages. The purpose was to investigate how mathematics teachers in grade 9 use them in their teaching to enhance students' conceptual understanding and ability to solve text problems. The second aim of this thesis is to examine the effect of using flashcards on students' learning. The objective of the thesis is to create a teacher's guide based on the teachers' learning from implementing the activities in mathematics instruction. The flashcards have been designed based on the needs of two mathematics teachers and are only valid in the area of mathematics percentages. The design of flashcards was carried out through a pre-study and the mathematics teachers developed activities with flashcards during a workshop. The effect of using flashcards on student learning was measured by dividing the study group, which consisted of four classes, into two groups. Two classes were used as an experimental group and the remaining two classes became the control group. Before the intervention, both the experimental group and the control group wrote a pre-test. The intervention was then carried out in the experimental group. After approximately 4 weeks of using flashcards in teaching, both the experimental group and the control group wrote a post-test. The results from the pre-test and post-test were compiled manually in an Excel document which was later analyzed with SPSS. In this thesis, an independent sample t-test was carried out. Since the p-value in the study was greater than 0.05, the result showed that there is no statistically significant difference between the experimental group and the control group's performance in the pre-test and post-test. The result also showed that there is no statistically significant difference between the performance of girls and boys within the experimental group in the pre-test and post-test. Furthermore, the result shows that flashcards should be designed in such a way that the side where the concept is written should be different from the side where the definition is written to make the cards clearer for the students. Both mathematics teachers also believe that it would be more beneficial for the students to write the definitions themselves than to provide ready-made cards. Based on the teachers' learning from implementing flashcard activities, the result shows that the number of concepts that the students work with during the activities should be limited. It is also important that the explanations on the cards are student-friendly.

<p dir="ltr">Work from home (WFH) moves work into home life, reshaping the residential, workplace, and commuting activities, which further impacts greenhouse gas (GHG) emissions. Although existing work has explored individual time-use patterns under WFH, there is a lack of complete consideration of diverse activities, their durations and timelines, as well as the comparisons with traditional life at home and Work in Office (WIO). Also, existing studies have examined GHG emissions under WFH, while individual-level estimation using activity-specific data covering all major activities is lacking. In particular, limited studies explored individual time-use patterns and quantified activity-based emissions for the construction workforce. Therefore, this dissertation aims to (1) develop an activity-based individual-level model to estimate GHG emissions under WFH, (2) compare individual time-use patterns and activity-based GHG emissions between traditional life at home, WFH, and WIO to understand how WFH affects work, life, and the environment, especially for the construction workforce, and (3) propose activity-based decarbonization strategies to reduce GHG emissions. By employing the proposed model, high-resolution calculations of individual time-use patterns and activity-based emissions were achieved, revealing major activities’ durations and timing and highlighting major contributing activities to emissions under WFH. When shifting from traditional life at home to WFH, individuals reduced sleeping and leisure hours to incorporate work activity, resulting in an 11.34% reduction in GHG emissions. When comparing WFH to WIO, individuals reduced work and commuting time to include more cooking and leisure activities at home, mitigating GHG emissions by 29.11%. Demographic groups and climate regions showed different results mainly because of the varied work and household duties and the characteristics of regions. In addition, the construction workforce reduced GHG emissions by 13% and 46% under WFH compared to traditional life at home and WIO, respectively. Compared to the general public, the construction workforce had more reduction in work and commuting hours and associated emissions when shifting from WIO to WFH. The findings could help envision how WFH influences work, life, and the environment as well as assist both individuals and policymakers in achieving decarbonization and adopting low-carbon living during the work arrangement transition, which could contribute to sustainable development.</p>

Detta är en studie på kandidatnivå inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen av zoner på ett befintligt aktivitetsbaserat kontor kan stärkas genom användarinvolverande designmetoder. Metoderna ligger till grund för både förståelsen för användarnas behov men även till förståelsen för den befintliga miljön, dess styrkor och utmaningar. Även tidigare forskning och teorier inom informationsdesign och rumslig gestaltning används som en del i att utveckla zonernas kommunikation med särskilt fokus på hur rummets struktur, färg, form och möblering påverkar förståelsen av zonindelningar och dess tänkta aktivitet.     Studien har ett stort fokus på hur användarinvolverande metoder påverkar kontorsmiljöns utformning där platsanalys, semistrukturerade intervjuer samt workshop används med syfte att undersöka användarnas förståelse för den befintliga miljön samt hur rumsliga element så som färg och möbler kan användas för att utveckla kommunikationen av zoner och dess tänkta aktivitet på ett aktivitetsbaserat kontor.   Baserat på tidigare forskning och teorier samt den insamlade data har ett designförslag tagits fram i syfte att ge exempel på hur färg och möbler kan användas för att stärka kommunikationen av zoner och aktiviteter. Tidigare forskning visar att tydligare zonindelningar på ett aktivitetsbaserat kontor kan skapa bättre förutsättningar till att användarna ska förstå och kunna navigera sig i miljön, samt få en förståelse för de olika zonernas tänka aktivitet, något som i denna studie även undersökts genom användarinvolverande metoder, som i sin tur ligger till grund för designförslaget.   Studien resulterar i att användarinvolvering är en viktig aspekt för att kunna utforma ett aktivitetsbaserat kontor som fungerar i praktiken. Tydliga zonindelningar och en ökad kommunikation av zoner och dess tänkta aktivitet kan stärkas genom att inkludera användarna i processen och regelbundet följa upp utformningen av kontoret. Då medarbetarna är de som använder kontoret dagligen är deras synpunkter och erfarenheter av nytta att ta del av för att kunna utveckla kommunikationen av zoner, något som tydliggörs i denna studie. / This is a bachelor´s study in Information Design with a specialization in Spatial Design. The purpose of the study is to investigate how the communication of zones within an existing activity-based office can be enhanced through user-centered design methods. These methods are fundamental for the understanding of both the users' needs and the current environment, including its strengths and challenges. The study also includes previous research and theories in information design and spatial design as a part to develop the communication of zones, focusing particularly on how color, form, and furnishings influence the comprehension of zone divisions and their intended activities.   The study emphasizes the impact of user-centered methods on office environment design, employing site analysis, semi-structured interviews, and workshops to assess users' understanding of the existing environment and how spatial elements such as color and furnishings can be used to improve the communication of zones and their intended activities in an activity-based office.   Based on previous research and theories, as well as the collected data, a design proposal has been developed to exemplify how the room's structure, color, and furnishings can be employed to enhance the communication of zones and activities. Previous research indicates that clearer zone divisions in an activity-based office can create better conditions for users to understand and navigate the environment, as well as comprehend the intended activities of different zones. This study investigates these aspects through user-centered methods, which form the basis for the design proposal.   The study concludes that user involvement is a crucial aspect of designing a functional activity-based office. Clear zone divisions and improved communication of zones and their intended activities can be achieved by incorporating user feedback into the design process and regularly evaluating the office layout. Given that employees are the primary users of the office, their insights and experiences are valuable for developing effective zone communication, a point underscored by this study.

South African indigenous language teaching and learning materials do not provide sufficient information to help additional language learners learn the target languages effectively. While there are institutions that are tasked with developing and sharpening the skills of students in speaking South African indigenous languages, such students hardly, if at all master the art of speaking them eloquently. Students who study these languages in order to converse proficiently with their mother-tongue speakers experience insurmountable difficulties, in spite of various efforts made by the teachers who train them to read books on their own. Passing their examinations does not mean that the students’ ability to communicate with mother-tongue speakers will improve to the extent of eliminating the prevailing misunderstanding between the two groups. The persistence of this problem reveals a discrepancy between the studies of indigenous languages in South Africa and the way of speaking them, whereby important linguistic elements that make communication more authentic are excluded in language materials. This study analyses the use and significance of CIFWs in daily interactions by investigating the two Xhosa CIFWs words wethu and bethu. The overall aim of this study is to explore the use of a corpus in the examination of CIFWs in general, and wethu and bethu in particular. Both a quantitative approach based on the Gothenburg-Unisa spoken corpus and a qualitative approach based on Allwoods’ ACA theoretical framework were used in the analysis and description of the functions and significances of wethu and bethu as communicative and interactive function words. / Linguistics / MA ((Applied Linguistics)

Parc marin du Saguenay - Saint-Laurent, Groupe de recherche et d'éducation sur les mammifères marins, GREMM, excursions aux baleines, bélugas, Tadoussac, règlementation, ArcCatalog, ArcMap. / L'important volume des excursions de bateaux touristiques liées aux activités d'observation en mer des mammifères marins (AOM) dans le Parc marin Saguenay-Saint-Laurent (PMSSL) pourrait avoir un impact négatif sur la santé des baleines qui fréquentent cette région de l’estuaire du fleuve Saint-Laurent. Cette situation a poussé les gestionnaires du Parc à désirer un outil d'information et de gestion pour mieux suivre l’évolution des AOM. Le présent mémoire décrit la conception de cet outil en proposant un modèle de l'excursion et des activités d'observation qui sert à l’élaboration d’une base de données. En s’appuyant sur le concept de la trajectoire spatiotemporelle, utilisée pour l'étude du comportement de déplacement basé sur l'activité, et sur le concept de l'objet mobile, développé en géomatique, notre modèle de données permet de reproduire graphiquement les trajectoires des excursions et l'enchaînement des activités qui ont lieu au cours de celles-ci. Le modèle est orienté objet et implanté dans une Geodatabase, une base de données relationnelle exploitable par le système d'information géographique (SIG) ArcGIS. Les objets de la base de données sont créés à partir des données de trois années de suivi des AOM réalisés par le Groupe de recherche et d'éducation sur les mammifères marins (GREMM). Nous montrons que le SIG peut exploiter la base de données de façon à répondre correctement aux besoins en information exprimés par les gestionnaires et que la représentation informatique des excursions sous la forme de trajectoires spatiotemporelles ouvre de nouvelles avenues de recherche sur les patrons d’activités et le comportement de déplacement des bateaux. / The considerable volume of commercial boat trips associated with whale-watching activities (WWAs) in the Saguenay-Saint-Laurent National Marine Park (PMSSL) may have negative impacts on the health of the whales visiting the Saint-Lawrence River estuary. This situation has led park officials to seek an appropriate information management system in order to better monitor WWAs. This paper contributes to the design of such a tool by modeling excursion patterns of WWAs, resulting in a database. Based on the space-time path concept used for the study of activity-based travel behavior as well as the mobile-object geomatical concept, our data-model enables us to plot the trajectories of the excursions and the sequence of activities taking place during those excursions. The model is object-oriented and built into a Geodatabase (an ArcGis-processable relational database). The objects in the database are based on data collected by the Marine Mammal Research and Education Group (GREMM) during a three-year WWA monitoring program. Finally, this report demonstrates that geographic information systems can be effectively used to process the database in a way that serves the needs of park officials, and that the representation of excursion data in a GIS opens up new avenues for research on the space-time pattern of observation activities and the travel behavior of boats.

O trabalho tem por principal objetivo verificar, preliminarmente, a possibilidade de reduzir a quantidade de indivíduos na amostra de Pesquisa de Entrevistas Domiciliares, sem prejudicar a qualidade e representatividade da mesma. Analisar a influência das características espaciais e de uso de solo da área urbana constitui o objetivo intermediário. Para ambos os objetivos, a principal ferramenta utilizada foi o minerador de dados denominado Árvore de Decisão e Classificação contido no software S-Plus 6.1, que encontra as relações entre as características socioeconômicas dos indivíduos, as características espaciais e de uso de solo da área urbana e os padrões de viagens encadeadas. Os padrões de viagens foram codificados em termos de sequência cronológica de: motivos, modos, durações de viagem e períodos do dia em que as viagens ocorrem. As análises foram baseadas nos dados da Pesquisa de Entrevistas Domiciliares realizada pela Agência de Cooperação Internacional do Japão e Governo do Estado do Pará em 2000 na Região Metropolitana de Belém. Para se atingir o objetivo intermediário o método consistiu em analisar, através da Árvore de Decisão e Classificação, a influência da variável categórica Macrozona, que representa as características espaciais e de uso de solo da área urbana, nos padrões de viagens encadeadas realizados pelos indivíduos. Para o objetivo principal, o método consistiu em escolher, aleatoriamente, sub-amostras contendo 25% de pessoas da amostra final e verificar, através do Processamento de Árvores de Decisão e Classificação e do teste estatístico Kolmogorov - Smirnov, se os modelos obtidos a partir das amostras reduzidas conseguem ilustrar bem a freqüência de ocorrência dos padrões de viagens das pessoas da amostra final. Concluiu-se que as características espaciais e de uso de solo influenciam os padrões de encadeamento de viagens, e portanto foram incluídas como variáveis preditoras também nos modelos obtidos a partir das sub-amostras. A conclusão principal foi a não rejeição da hipótese de que é possível reduzir o tamanho da amostra de pesquisas domiciliares para fins de estudo do encadeamento de viagens. Entretanto ainda são necessárias muitas outras verificações antes de aceitar esta conclusão. / The main aim of this work is to verify, the possibility of reducing the sample size in home-interview surveys, without being detrimental to the quality and representation. The sub aim of this work is to analyze the influence of spatial characteristics and land use of an urban area. For both aims, the main analyses tool used was Data Miner called the Decision and Classification Tree which is in the software S-Plus 6.1. The Data Miner finds relations between trip chaining patterns and individual socioeconomic characteristics, spatial characteristics and land use patterns. The trip chaining patterns were coded in terms of chronological sequence of trip purpose, travel mode, travel time and the period of day in which travel occurs. The analyses were based on home-interview surveys carried out in the Belém Metropolitan Area in 2000, by Japan International Cooperation Agency and Pará State Government. In order to achieve the sub aim of this work, the method consisted of analyzing, using the Decision and Classification Tree, the influence of the categorical variable \"Macrozona\", which represents spatial characteristics and urban land use patterns, in trip chaining patterns carried by the individuals. Concerning the main aim, the method consisted of choosing sub-samples randomly containing 25% of the final sample of individuals and verifying (using Decision and Classification Tree and Kolmogorov-Smirnov statistical test) whether the models obtained from the reduced samples can describe the frequency of the occurrence of the individuals trip chaining patterns in the final sample well. The first conclusion is that spatial characteristics and land use of the urban area have influenced the trip chaining patterns, and therefore they were also included as independent variables in the models obtained from the sub-samples. The main conclusion was the non-rejection of the hypothesis that it is possible to reduce the sample size in home-interview surveys used for trip-chaining research. Nevertheless, several other verifications are necessary before accepting this conclusion.