Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige. I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien. Detta trotts att myndigheter och experter har försökt att tona ner risken för att smittan skall kunna nå nya riskgrupper.

No description available.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ”Malmö” under nämnd period. Vidare har jag presenterat ett urval av artiklar för tio respondenter där fem har läst artiklar fokuserade på trygghet och resterande har läst artiklar fokuserade på otrygghet.Med hjälp av teorier som skildrar mediers utveckling där marknaden och de ekonomiska intressena blivit viktigare än själva produkten vill jag förklara varför Sydsvenskans rapportering domineras av kriminalreportage och brottsjournalistik. Jag vill också påvisa genom framing och agenda-setting teorier varför respondenterna jag intervjuat tenderar och inte tenderar att följa det resonemang som förs i de artiklar jag presenterat. Jag vill också belysa det engagemang och den kritik som respondenterna riktar mot medier i allmänhet och Sydsvenskan i synnerhet när det kommer till deras rapportering om Malmö.Uppsatsen består av en mindre kvantitativ undersökning där jag sorterat de nyhetstexter som Sydsvenskan publicerat under december 2011 och januari 2012 under rubriken ”Malmö”. Artiklarna är nedbrutna i olika kategorier utefter brottstyp och övriga nyheter. Materialet visar att Sydsvenskans kriminalreportage, det vill säga uppföljningsartiklar på brott, ökar markant efter årsskiftet. Materialet påvisar också i vilken utsträckning Sydsvenskan rapporterar om brott. Uppsatsen består också av intervjuer med tio respondenter med olika geografiska tillhörigheter och deras reflektioner kring två teman; känsla och den journalistiska texten. Där har de fritt fått diskutera kring den betydelse rapporteringen har haft för deras uppfattning om Malmö.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier. Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont. Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet. Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken.

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning. Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har. Genom en kompletterande intervjustudie har vi även velat få journalisters syn på nyhetsvärdering, nyhetsurval och utformning av nyheterna, samt vilka möjligheter de anser sig ha att kunna påverka dagordningar och vilka yttre faktorer som i sin tur kan påverka journalisternas dagordning. Analysen tar teoretiskt avstamp i agenda-settingteorin som menar att de ämnen som får störst utrymme i medierna också blir de mest centrala i publikens medvetanden, men också att publikens vilja och behov återverkar på mediernas val av ämnen. Studiens resultat visar stora likheter mellan tidningarna, vilket vi inte hade förväntat oss. Resultaten från både den kvantitativa och kvalitativa studien visar att både Svenska Dagbladet och Dagens Medicin främst använder forskare och forskningsresultat som källor. Användning av case, det vill säga drabbade individer, var mindre förekommande i Svenska Dagbladet än förväntat, dock något vanligare än i Dagens Medicin vilket däremot stämde med vår hypotes. Det mest anmärkningsvärda resultatet visar att en del hjärt- och kärlsjukdomar får väsentligt mycket mer utrymme än andra, i båda tidningarna. Exempelvis stroke med sammanlagt 1 368 artiklar medan hjärtflimmer endast förekommer med 44 artiklar. Detta trots att omkring 220 000 svenskar lider av hjärtflimmer och att det är en vanlig orsak till stroke. Vår förhoppning är att resultatet av denna studie ska inspirera till vidare forskning om vad en obalanserad medietäckning inom detta område kan få för konsekvenser.

On November 8, 2001, the Government of Manitoba announced that the number of school divisions and districts in the province would be reduced from 54 to 37. With that policy announcement, Manitoba embarked upon the most significant restructuring of school board governance arrangements since the late 1950s. The purpose of the research was to examine the school division amalgamation initiative as a case study in policy-making by the Government of Manitoba. The study investigated the nature of this initiative, including its origin, development, eventual conclusion and implementation. The fundamental question addressed by the study was this: Why was school division amalgamation an idea whose time had come in Manitoba? Discussion of amalgamation had been active within the Progressive Conservative administration of Gary Filmon since the early 1990s, but despite the recommendation in 1995 of a provincially established Boundaries Review Commission to move forward with government directed amalgamation, the idea languished until a newly-elected provincial government under Gary Doer, leader of the New Democratic Party, assumed power in 1999. The theoretical framework used in addressing the question posed relied primarily upon the work of John Kingdon (Agendas, Alternatives and Public Policies) who contends that there must be a timely convergence of three key aspects of policy formation: problems, solutions and politics. Therefore, the study examined the key role of elected officials in promoting certain policy ideas and their impact on the decisions of government at specific times. It also compared and contrasted the differing policy approaches taken by the Filmon and Doer regimes on this question, and assesses the opportunities and constraints which explain the differences found. The study relied on extant public documents and other primary sources, and especially the expressed view or position of certain elected officials and supporting staff gained through one-on-one in-depth interviews. The focus of the analysis was an attempt to assess the interplay of problem, solution, and politics, and whether or not it reveals what Kingdon has called a “window of opportunity” for decisive action by government. The study showed that, indeed, the window of opportunity for amalgamation occurred with the convergence of three forces by 2001: pervasive indicators of a problem; promotion of amalgamation as a policy solution previously tried in Manitoba and elsewhere; and the election of a new government in 1999 which was receptive to pursuing some degree of change with respect to school division governance and organization. / May 2008

La presente tesis doctoral realiza un estudio sobre la acción de la opinión pública en el proceso de construcción de políticas criminales (penal policy-making). Concretamente, analiza el impacto, en el proceso legislativo penal, de los discursos en circulación en algunas de las manifestaciones de la opinión pública, especialmente en la prensa, tanto en la activación de la agenda política como en la adopción de determinadas soluciones políticas. Para tal, analiza cuatro casos concretos de reformas penales realizadas en España durante la VII Legislatura (2000-2004), periodo con mayor actividad legislativa en materia penal. Tomando por base tanto las teorías sobre el agenda-setting como los estudios de policy making, a partir del análisis tanto de la relación entre las agendas de los medios de comunicación, pública y política como también de la deconstrucción de los discursos presentes en cada una de ellas, se verifica el papel de la opinión pública (de algunos de los actores que la da forma) en la construcción de un proceso de populismo punitivo. Palabras-clavesAgenda-setting, opinión pública, política criminal, populismo punitivo / The present thesis aims to research the public opinion's action on the penal policy-making process. In fact, we analyze the effects off several discourses in circulations on some public opinion manifestations - with special interest in the press - on the legislative process, both setting the political agenda as in the acceptance of some policy alternatives as well. For that, it has been analyzed four specific cases of penal reforms passed during the 7th Spanish Legislature, the period with the highest legislative activity concerning penal issues. Appling the agenda-setting theory as well the policy-making research studies, from the analysis of the relationship between the media, the public, and the political agendas and the deconstruction of some discourses presents in each agenda, we had verified the role of public opinion - specific, the role of some social actors that shape it - in the construction of a penal populism process. Keywords Agenda-setting, public opinion, criminal policy, penal populism.

El tema de la tesis es la visibilidad mediática de los actores políticos involucrados en el debate sobre el uso no autorizado de contenidos sujetos a derechos de autor en Internet. En el contexto denominado como la política mediatizada, los actores con una mayor visibilidad mediática en el debate tendrán más opciones de captar la atención pública e influenciar a la opinión pública. No obstante, de acuerdo al perfil del actor y sus recursos su estrategia de medios y su visibilidad mediática se espera presente variaciones. La visibilidad en el debate de la política se analiza para el caso del Reino Unido con la llamada “Digital Economy Act” (DEA) y en el caso español con la Ley de Economía Sostenible (LES) y la sección de la ley dedicada a regular el consumo y difusión de contenidos que no reconocen derechos de autor. La visibilidad mediática se mide en los medios tradicionales, motores de búsqueda, páginas web, blogs y sistemas de video compartido. Durante la investigación diferentes técnicas y aproximaciones metodológicas se han utilizado para obtener los datos y triangular los resultados. Aproximaciones como análisis documental, análisis de hipervínculos y de redes de videos sobre el tema, análisis de contenido automático y finalmente entrevistas con personajes claves. Todo esto se realiza con el propósito de identificar la estrategia mediática de los actores y comparar tanto su visibilidad como la de sus mensajes en los diferentes medios y contextos. En la investigación se encuentra variaciones extremas en la visibilidad y se ofrecen explicaciones tentativas a esta situación. De acuerdo a las expectativas los actores presentan variaciones en su estrategia mediática y su visibilidad. Uno de los hallazgos de la investigación es que la visibilidad varia ampliamente de un contexto a otro, incluso entre el mismo perfil de actores. Finalmente, se encuentra una fuerte correlación entre la agenda mediática y atención pública y una moderada correlación entre la visibilidad en blogs y en medios tradicionales, pero que en el caso del Reino Unido es mucho más fuerte. / The dissertation deals with the media visibility of the policy actors involved in the public debate about the unauthorized use of copyright contents on the Internet. In a context of mediated politics, the assumption is that the most visible actors in the media debate have a greater chance of capturing public attention and exerting influence in the public opinion. Nevertheless, according to the actors’ profile and their resources, we expected to observe a high variation among actors’ media strategy and their visibility on different media. The study cases are the public debate in response to regulation in United Kingdom with the Digital Economy Act (DEA) and the Spanish case with the Ley de Economía Sostenible (LES). The media visibility is measured on the following media: mainstream media, web sites, search engines, blogs and video sharing services. The research applies different methodological approaches to obtain the data and to triangulate the research findings, including documentary analysis, hyperlink network analysis, analysis of video networks, automatic content analysis and finally interviews with key people from the different actors involved in the conflict. The aim of this research is to identify the actors’ strategy on media and to compare the most visible actors and their messages on multiple media channels. Some of the research findings are an extreme disparity of media visibility among policy actors; the research tries to explain this situation. According to expectations, policy actors´ media strategy and their media visibility vary among media channels. A finding of this research is that visibility varies widely from one context to another even when actors show similar profiles. In addition, in both cases there is a strong correlation between the media agenda and the public attention as well as a moderate correlation between visibility on blogs and mainstream media, this correlation is stronger for all actors in the United Kingdom.

This study focuses on the sustainable development indicators at a local level. For twenty years indicators have been validated both by the international and the French frameworks as a tool for local sustainability. Identifying and developing a set of indicators demands a reflection on the sustainable development theories and represents a passageway from theory to practice, crystallizing all the unanswered questions left or discrepancies between theories. Analyzing the content of sustainable development indicators (i.e., not how the numerical value is provided but what it measures) seem to be an interesting path to look for what dimensions and interpretations of sustainable development are taken into account by the cities and intercommunalities and how this can give clues on their interpretation of urban sustainability.  It is also an opportunity to explore how the indicators are used and if the municipalities are taking advantages of all their potentialities. After a classification and analysis of more than 1800 indicators distributed between 21 French cities and intercommunalities, several observations have been made. First of all, the different facets on sustainability are taken into account and the connections with French policies are made. However, the quality and coherence are very diverse and uneven from one city and another. The municipalities lack transparency about the evolution of indicators and they are not taking advantages of the communication potential of the indicators towards the public. Also, the indicators are rarely if ever kept on the long term so far. To sum up, indicators of sustainability at a local level represent a way to push the debates and views over sustainable development on a new level.  But they are also encountering obstacles from a lack of knowledge and because of the difficulty to define and apply sustainable development. If knowledge and pedagogy are slowly spreading, much is left to learn about how to create a shareable vision of the future as well as common values and a common culture within a community.

Sweden is a long-term world reference country in terms of sustainable development. On the other hand, Barcelona has recently made great efforts in order to improve and to make society aware of the importance of environmental issues. Hence, it would be interesting to investigate if these efforts had succeeded in the waste’s management in Barcelona compared to other leading European cities, and particularly to the case of Gävle. In this work, the operation of the management of the urban solid wastes of the two cities is explained. First, the objectives marked by Agenda 21 of each locality are exposed. Next, a theoretical perspective about management, generation of wastes and types of waste treatment is provided. In the following chapter, the results of the generation of wastes, selective collection and the treatments of the wastes are shown for both the cases of Barcelona and Gävle until the 2006. Finally, the two cities are compared and the results obtained in the management of the wastes are discussed. The conclusion in this study is that Barcelona has improved noticeable in terms of environmentally safe management of the wastes. This has happened thanks to the efforts of the city council and of the citizens. But It is still necessary to make a major effort by the inhabitants of Barcelona.