Momentum has been a persistent and robust factor in explaining excess future returns, generating great interest from investors and financial analysts. Following the financial crisis of 2008 and the Covid-19 pandemic, there have been instances of significant momentum crashes. US Equity funds are used to gain insights about the properties of momentum and its predictive ability. Momentum performance is evaluated over the period 2000 to 2023. A multifactor model is developed, using factor attribution to explain the impact on fund performance over time by factors such as risk, size, value-growth orientation and momentum. Conclusions can be made that while momentum have previously been successful in predicting future returns, particularly for growth-oriented funds, recent market situations have lead to underperformance. The multifactor model, incorporating size and value-growth orientation, suggests that momentum is not entirely responsible for the poor performance following the Covid-19 crisis. / Momentum har historiskt sett varit en framgångsrik faktor för att predicera framtida avkastning, vilket har skapat stort intresse från investerare och finansiella analytiker. Efter finanskrisen 2008 och Covid-19 pandemin har det skett signifikanta momentumkrascher. Amerikanska aktiefonder används för att undersöka egenskaperna hos momentum och dess prediktiva förmåga. Prestationen av momentum utvärderas under tidsperioden 2000 till 2023. En multifaktormodell utvecklas, som använder faktor-attribution för att förklara hur fonders avkastning påverkas över tid av faktorer såsom risk, marknadsvärde, värde/tillväxt-orientering och momentum. En slutsats dras att även fast momentum har presterat väl historiskt för att predicera framtida avkastning, särskilt för tillväxt-orienterade aktiefonder, så har den senaste tidens marknadsrörelser lett till underprestation. Multifaktormodellen, som innehåller marknadsvärde och värde/tillväxt-orientering, indikerar att momentum inte är en lika stor anledning till underavkastningen efter Covid-19 krisen.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning. Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats. Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen. Slutsatsen är då att en investering i olika geografiska placeringar diversifierar risken mer. Exempelvis en investering i en svensk fond och en latin amerika fond.

In the midst of climate change and growing concern about social aspects, investors want to make informed sustainable choices regarding their consumption and investments. Many companies are trying to stay ahead of the curve by engaging in Corporate Social Responsibility. Mutual funds have noticed this trend and subsequently have started to offer ethical mutual funds as a result. These ethical claims are difficult to scrutinize for investors creating a problem of asymmetric information. This study analyses how ethical claims and how eco-labels, in this case, the Nordic Swan Ecolabel relate to demand for equity mutual funds. In a world where more investors are seeking ethical investments, how is ethical commitment communicated in a trustworthy way? Data on daily Net Asset Value (NAV) and monthly Total Net Assets (TNA) between 2016-01-01 and 2019-12-31, for 217 equity mutual funds sold on the Swedish market were collected from Thomson & Reuters database Eikon. These mutual funds were categorized into three groups, conventional, non-labelled ethical, and eco-labelled mutual funds. The data was structured as panel data and both random effect and fixed effect models were used to estimate the factor loadings. The study shows that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds tend to experience higher demand than both non-labelled ethical mutual funds and conventional mutual funds. In other words, the Nordic Swan Ecolabelled group distinguishes itself from the other mutual fund groups. Hence, the results of the study suggest that the Nordic Swan Ecolabel sends a signal that relates positively to the demand for mutual funds. Further, the results implicate that mutual fund companies that aim to introduce mutual funds that are truly ethical or sustainable should consider acquiring the Nordic Swan Ecolabel to signal their sustainability commitment since the results suggest that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds have a positive relation to demand, both compared to conventional mutual funds and non-labelled ethical mutual funds. / I en tid präglad av klimatförändring och ökande medvetenhet om sociala aspekter vill investerare ta informerade beslut angående sin konsumtion och angående sina investeringar. Många företag försöker ligga i framkant för en hållbar utveckling genom att ägna sig åt Corporate Social Responsibility. Fondföretag har märkt av denna trend och har därför börjat erbjuda etiska fonder till sina kunder. Huruvida dessa fonder faktiskt är etiska kan vara svårt för investerare att undersöka vilket skapar asymmetrisk information mellan fondföretag och investerare. Denna studie analyserar hur aktiefonders påståenden om att investera etiskt relaterar till efterfrågan på dessa aktiefonder och hur eko-märkningar, i detta fall Svanen-märkningen relaterar till aktiefonders efterfrågan. Hur ska fonders etiska åtaganden kommuniceras på ett trovärdigt sätt i en värld där mer och mer investerare söker sig till etiska investeringar? Dagligt nettoandelsvärde (NAV-kurs) och månatlig fondförmögenhet (TNA) för 217 aktiefonder sålda på den svenska marknaden under tidsperioden 2016-01-01 och 2019-12-31 samlades in från Thomson & Reuters databas Eikon. Dessa fonder delades in i tre grupper, dessa var konventionella, icke-märkta etiska fonder samt eko-märkta fonder. Datan strukturerades som paneldata och både random effects och fixed effects modeller användes för att estimera faktorerna i regressionen. Studien visar att Svanenmärkta fonder tenderar att ha högre efterfrågan än både icke-märkta etiska fonder och konventionella fonder. Med andra ord så utmärker sig de Svanen-märkta fonderna jämfört med de andra grupperna. Resultatet av studien tyder därför på att Svanen-märkningen sänder en signal som relaterar till efterfrågan för en fond. Resultatet av studien implicerar även att fondföretag som ämnar att introducera fonder som faktiskt uppfyller de etiska och hållbara krav de påstår sig göra, bör överväga att förvärva Svanen-märkningen för att signalera sina etiska och hållbara åtaganden, då resultatet föreslår att Svanenmärkta fonder har en positiv relation till efterfrågan, både jämfört med konventionella fonder och icke-märkta etiska fonder.

Utifrån den tidigare forskningen har det varit skiljaktigheter angående hur hållbara investeringar presterar i förhållande till avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Samtidigt har intresset för hållbara investeringarna ökat vilket medför att det finns ett intresse att analysera hur hållbara investeringar förhåller sig inom avkastning och risk.Denna studie avser att beskriva och analysera hur hållbara aktiefonder förhåller sig i avkastning och risk jämfört med konventionella aktiefonder. Vidare studeras om det råder ett samband mellan hållbarhet och avkastning. I denna kvantitativa studie analyseras den svenska och irländska aktiefondmarknaden under 2016–2022 med totalt 310 slumpmässigt valda aktiefonder, både hållbara och konventionella, med måttet Jensens Alpha. Studiens resultat visade att ett statistiskt signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning inte kan fastställas. Följaktligen visade det ingen statistisk signifikant skillnad i avkastning för det svenska aktiefonderna medan irländska hållbara aktiefonder hade en statistisk signifikant lägre avkastning jämfört med de konventionella motsvarigheterna. Vidare visade irländska hållbaraaktiefonder en lägre risk medan svenska hållbara aktiefonder innehade en högre risk jämfört med marknadernas konventionella aktiefonder. / There have been conflicting results from previous research regarding sustainable investing and its financial return compared to regular investment alternatives. Simultaneously, the trend towards sustainable investing has grown significantly in recent times, prompting a keen interest in understanding the effect of sustainable investing on investors, specifically in terms of returns and risks. This study aims to provide insights into sustainable investments in equity funds, specifically in terms of returns and risks, when compared to conventional equity funds. Using Jensen's Alpha methodology, a quantitative study was conducted on 310 randomly selectedequity funds, from both sustainable and conventional categories in Sweden and Ireland during the period of 2016-2022. The main findings showed that there is no strong statistical correlation between sustainability and financial returns. Furthermore, the study revealed that there was no statistically significant difference in returns for Swedish equity funds, whereas Irish sustainable equity funds exhibited statistically significantly lower returns in comparison to their conventional counterparts. Regarding risk, the study demonstrates that Irish sustainable equity funds carried lower risk, while Swedish sustainable equity funds performed with a higher risk when compared to their conventional counterparts.

The growing interest in savings on the financial markets implicates that the competition is expanding and managers of Swedish equity funds need to create shareholder value, independent of the macroeconomic situation. The Swedish financial market experienced a rapid rebound during the first quarter of 2019, following the plunge in the preceding quarter. This thesis utilizes multiple linear regression to analyze Swedish equity funds during the first quarter of 2019. The aim is to identify variables affecting fund performance in a market rebound in order to formulate a performance maximizing strategy. Based on the results of the performance influencing variables, the strategy is to underweight small cap stocks, overweight the energy and technology sector, underweight the communication services sector and staying neutral to overweighted in remaining sectors. Furthermore, the strategy proposes an overweighted exposure to North American stocks and an underweight to Western European stocks. The overexposure to North America should be larger in absolute value compared to the underexposure to Western Europe. The strategy is ambiguous since data from only one market rebound is analyzed. Therefore, the strategy is not significantly proven to be adaptable in any market rebound. The model analysis is based on modern macroeconomic and financial theories. In addition, the discussion problematizes the neoclassical view on economics based on the notion that a combination of rationality and irrationality is prevalent among investors. Further research is essential either to support or reject the performance affecting variables and the allocation strategy specified in the thesis. / Det växande intresset att investera på de finansiella marknaderna implicerar att konkurrensen hårdnar bland fondförvaltare. Fondförvaltare för svenska aktiefonder måste därmed skapa andelsägarvärde, oberoende av det makroekonomiska läget. Den finansiella marknaden återhämtade sig snabbt under det första kvartalet 2019 efter den branta nedgången under det föregående kvartalet. Studien avser att identifiera de bidragande faktorerna till avkastning för svenska aktiefonder under denna återhämtning. Multipel linjär regression används för detta ändamål samt för att formulera en avkastningsmaximerande strategi. Strategin föreslår att förvaltare för svenska aktiefonder bör undervikta småbolag, övervikta aktier inom energi och teknik samt undervikta aktier i kommunikationssektorn. Strategin är vidare att vara neutral till överviktad i övriga sektorer. Dessutom är strategin att övervikta nordamerikanska aktier och att undervikta västeuropeiska aktier. Övervikten i Nordamerika ska vara större i absoluta termer än undervikten i Västeuropa. Strategin är tvetydig då den bygger på data från enbart en marknadsåterhämtning. Därmed är den framtagna strategin inte bevisad att vara applicerbar på vilken marknadsåterhämtning som helst. Analysen är baserad på modern makroekonomisk och finansiell teori. Diskussionen problematiserar den neoklassiska synen på ekonomi baserat på uppfattningen att investerare är både irrationella och rationella i sina investeringsbeslut. Fortsatt forskning är essentiell för att antingen stärka eller förkasta dragna slutsatser i denna studie.