Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida avkastningar mellan etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder är likvärdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i rådande forskning.  Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehållet består av fondernas årliga avkastningar. Undersökningsperioden sträcker sig från december 2008 till december 2012.  Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori.  Slutsats: Studiens slutsats påvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bättre avkastning.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur?</p><p><strong>Syfte:</strong> Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas. Urvalet har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och datainsamling har skett i form av sekundärdata från Morningstar, Riksbanken samt Affärsvärlden. Med den informationen har uppsatsens empiri och resultat grundlagts och kunnat kopplas till teorier, tidigare forskning samt allmän uppfattning om fonder i analysen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Undersökningen visar att stora fonder, tätt följt av medelstora fonder, är den bästa investeringen under lågkonjunktur. Små fonder är mer snabbrörliga, har en högre standardavvikelse och risk men det innebär inte generellt att det utmynnar i en högre avkastning.</p> / <p><strong>Background:</strong> Fund saving is nowadays a very popular investment strategy when it comes to putting money aside on the market. After a big economic boom, with the potential of gathering up assets, companies choose  to invest in the fund market with the possibility to increase their wealth when a recession is up and coming. When it comes to how well the fund is developing, one needs to make a critical decision and choose either a big and sluggish one or a small and swift-footed one.</p><p><strong>Problem formulation:</strong> Does fund size matter when investing in funds during recession?</p><p><strong>Purpose:</strong> Determine whether fund size has an impact on return rate when investing in Swedish mutual funds during recession.</p><p><strong>Method:</strong> Different types of methods will be used throughout the study to ensure good quality and enough quantity. Mainly quantitative layout (data gathering from the Swedish State Bank, Morningstar and Affärsvärlden) featuring a qualitative interview and a deductive approach. With established empirics and elicited results, the study has been able to connect the theories used, the previous research in the field and the common view of funds among society to its analysis.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Theory suggests that large funds, closely followed by mediumsized funds are the best investment during recessions. Small funds are more fastmoving, has a higher standard deviation and risk but it does not, generally, out-flow into a higher return.</p>

Sammanfattning Antalet investeringsfonder och intresset för dessa har under de senaste åren ökat drama-tiskt. 94 % av den svenska befolkningen mellan 18-74 år sparar i någon form av fond. Un-der 2005 uppgick det totala fondkapitalet till ungefär 1,4 miljarder SEK. Det gör detta till ett viktigt ämne att studera vidare. Syftet med denna uppsats att analysera om det är något samband mellan förvaltningsavgif-ter, avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad förvaltningsavgift och av-kastning i svenska aktiefonder. Vidare, skiljer sig prestationen mellan fonder beroende på om de är förvaltade av banker, listade som premiepensionsfonder eller förvaltade av andra fondbolag? För att analysera dessa frågor användes ’panel least square’ regressioner. Populationen bestod av 63 aktiefonder inom en tidsram av 20 kvartal. Dummy variabler användes för att särskilja bank- och premiepensionsfonder från den totala populationen. Observationerna visade liksom tidigare forskningen blandade resultat. Ingen relation hitta-des mellan avkastning, riskjusterad avkastning och förvaltningsavgift. Detta indikerar att fondbolagen inte tar hänsyn till den förväntade avkastningen när de fastställer sin förvaltningsavgift, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Ett negativt samband hittades emellertid mellan den marknadsanpassade avkastningen och förvaltningsavgiften. Generellt presterade banker i genomsnitt bättre än fondbolag som varken var bank- och/eller premiepensionsfonder när det gäller avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad avkastning. Vidare, fonderna med någon avgift utöver förvaltningsavgif-ten var de med den i genomsnitt näst sämsta gällande avkastning. / The number of investmentfunds have dramatically increased in the last years and so have the interest in funds. 94% of the Swedish population between 18-74 years are investing in some kind of mutual fund. In 2005 the total fund capital was approximately 1.4 billion SEK. That makes this an important topic to investigate further. Therefore this thesis purpose is to analyse if there is any relationship between administrationfees, returns, the risk-adjusted performances. Furthermore, does the performance of the Swedish mutual funds differ dependent on whether they are managed by banks or if they are listed as Premiepensionsmyndigheten (PPM) funds, or run by other mutual fund companies? To analyse the problem a panel least square regression was used. The population consisted of 63 Swedish mutual equity funds over 20 quarters. Dummy variables were used to separate the banks- and PPM funds from the total population. The findings are mixed compared to previous research. There seem to be no relationship between the return, the risk-adjusted return and the administration fee. This indicates that the fund companies do not set their administration fee based on the expected return. However, a negative relationship was found between the market-adjusted return and administration fee. In general, the banks, on average, outperformed, the mutual fund companies that were not bank and/or PPM funds, in return, risk-adjusted return and market-adjusted return. Further, the funds with some additional fee had the on average second lowest efficiency in terms of return on the market.

Purpose:        The intention of this study is to distinguish if there is a correlation between mutual funds administration fee and their return. The study will also observe if there is a difference regarding the return between active and passive management fees. Method:        The study is founded on a deductive approach because the study is based on existing theories. Quantitative research based on statistical data has been used. A correlation analysis has been applied to determine if there is a correlation between the chosen variables. Conclusion:   The conclusion of the study is that active management of funds mainly do not give a higher return than passive management funds. Neither is the administration fee dependent on the risk a fund has.

<p>Sammanfattning</p><p>Antalet investeringsfonder och intresset för dessa har under de senaste åren ökat drama-tiskt. 94 % av den svenska befolkningen mellan 18-74 år sparar i någon form av fond. Un-der 2005 uppgick det totala fondkapitalet till ungefär 1,4 miljarder SEK. Det gör detta till ett viktigt ämne att studera vidare.</p><p>Syftet med denna uppsats att analysera om det är något samband mellan förvaltningsavgif-ter, avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad förvaltningsavgift och av-kastning i svenska aktiefonder. Vidare, skiljer sig prestationen mellan fonder beroende på om de är förvaltade av banker, listade som premiepensionsfonder eller förvaltade av andra fondbolag?</p><p>För att analysera dessa frågor användes ’panel least square’ regressioner. Populationen bestod av 63 aktiefonder inom en tidsram av 20 kvartal. Dummy variabler användes för att särskilja bank- och premiepensionsfonder från den totala populationen.</p><p>Observationerna visade liksom tidigare forskningen blandade resultat. Ingen relation hitta-des mellan avkastning, riskjusterad avkastning och förvaltningsavgift. Detta indikerar att fondbolagen inte tar hänsyn till den förväntade avkastningen när de fastställer sin förvaltningsavgift, vilket överensstämmer med tidigare forskning.</p><p>Ett negativt samband hittades emellertid mellan den marknadsanpassade avkastningen och förvaltningsavgiften.</p><p>Generellt presterade banker i genomsnitt bättre än fondbolag som varken var bank- och/eller premiepensionsfonder när det gäller avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad avkastning. Vidare, fonderna med någon avgift utöver förvaltningsavgif-ten var de med den i genomsnitt näst sämsta gällande avkastning.</p> / <p>The number of investmentfunds have dramatically increased in the last years and so have the interest in funds. 94% of the Swedish population between 18-74 years are investing in some kind of mutual fund. In 2005 the total fund capital was approximately 1.4 billion SEK. That makes this an important topic to investigate further.</p><p>Therefore this thesis purpose is to analyse if there is any relationship between administrationfees, returns, the risk-adjusted performances. Furthermore, does the performance of the Swedish mutual funds differ dependent on whether they are managed by banks or if they are listed as Premiepensionsmyndigheten (PPM) funds, or run by other mutual fund companies?</p><p>To analyse the problem a panel least square regression was used. The population consisted of 63 Swedish mutual equity funds over 20 quarters. Dummy variables were used to separate the banks- and PPM funds from the total population.</p><p>The findings are mixed compared to previous research. There seem to be no relationship between the return, the risk-adjusted return and the administration fee. This indicates that the fund companies do not set their administration fee based on the expected return.</p><p>However, a negative relationship was found between the market-adjusted return and administration fee.</p><p>In general, the banks, on average, outperformed, the mutual fund companies that were not bank and/or PPM funds, in return, risk-adjusted return and market-adjusted return. Further, the funds with some additional fee had the on average second lowest efficiency in terms of return on the market.</p>

Bakgrund: Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen. Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur? Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur. Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas. Urvalet har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och datainsamling har skett i form av sekundärdata från Morningstar, Riksbanken samt Affärsvärlden. Med den informationen har uppsatsens empiri och resultat grundlagts och kunnat kopplas till teorier, tidigare forskning samt allmän uppfattning om fonder i analysen. Slutsats: Undersökningen visar att stora fonder, tätt följt av medelstora fonder, är den bästa investeringen under lågkonjunktur. Små fonder är mer snabbrörliga, har en högre standardavvikelse och risk men det innebär inte generellt att det utmynnar i en högre avkastning. / Background: Fund saving is nowadays a very popular investment strategy when it comes to putting money aside on the market. After a big economic boom, with the potential of gathering up assets, companies choose  to invest in the fund market with the possibility to increase their wealth when a recession is up and coming. When it comes to how well the fund is developing, one needs to make a critical decision and choose either a big and sluggish one or a small and swift-footed one. Problem formulation: Does fund size matter when investing in funds during recession? Purpose: Determine whether fund size has an impact on return rate when investing in Swedish mutual funds during recession. Method: Different types of methods will be used throughout the study to ensure good quality and enough quantity. Mainly quantitative layout (data gathering from the Swedish State Bank, Morningstar and Affärsvärlden) featuring a qualitative interview and a deductive approach. With established empirics and elicited results, the study has been able to connect the theories used, the previous research in the field and the common view of funds among society to its analysis. Conclusion: Theory suggests that large funds, closely followed by mediumsized funds are the best investment during recessions. Small funds are more fastmoving, has a higher standard deviation and risk but it does not, generally, out-flow into a higher return.

För att investerare ska placera kapital mot hållbara investeringar krävs insikt om det finns en premie som valet av hållbara aktiefonder innebär eller om dessa motsvarar eller till och med överavkastar mot konventionella fonder. I denna uppsats undersöker vi hur den riskjusterade avkastningen, mätt som Jensens alpha, ser ut för hållbara och konventionella fonder. Studien undersökte 51 aktiefonder med hemvist i Sverige för åren 2017-2021 där datan samlades in från Avanza och hållbarhetsbetyg från Morningstar användes för klassificering av konventionella respektive hållbara fonder. Resultaten pekar på att hållbara aktiefonder har en riskjusterad avkastning som är 0,2 procentenheter högre än konventionella aktiefonder över hela tidsramen. Studien undersökte även förhållandet mellan riskjusterad avkastning och förvaltningsavgiften och fann ett marginellt positivt samband utifrån en regressionsanalys. Studien bidrar till forskningsområdet genom att närmare undersöka ett individuellt land till skillnad från tidigare studier och på senare årtal vilket ger en mer nutida förståelse för hållbara och konventionella aktiefonder på den svenska fondmarknaden. / For investors looking at placing their capital in sustainable equity funds, there is a need for knowledge as to how sustainable funds compare to their conventional peers. Do they demand a premium, have the same returns or even outperform? In this paper we look at the risk adjusted return, Jensen's alpha, on the Swedish fund market between the year 2017-2021 and how sustainable funds compare to conventional ones. The results indicate that sustainable funds outperform conventional funds with 0,2 percentage points over the entire time frame. The study also examined the relationship between fund fees and risk adjusted returns and found a marginal positive relationship from a regression analysis. The study contributes to the scientific field by closer examining a single country for a later time frame, giving a more contemporary understanding of sustainable and conventional funds on the Swedish fund market.

The interest for sustainable funds have increased recently. ESG has become a part of companies everyday life and SRI a part of the investment strategies used by equity funds. In lack of research in the field of mutual equity funds, we choose to investigate how investment strategies in “social responsible investment” (SRI) affect the risk-adjusted return. The study investigated 51 equity funds between 2014 and 2019 that had been reporting their sustainability strategies in the so called “hållbarhetsprofilen”. From this information portfolios were constructed based on the funds strategic work in comparison to conventional funds counterparts. Carhart fourfactor model were used to calculate the risk-adjusted return, the sharpe ratio to determine return in relation to the another measure of risk and the strandarddevation to calculate the total risk in each portfolio. The study concluded that all swedish equity funds worked with combinations of several SRI strategies to implement sustainable investment. In line with previous research our results show that funds managed with a strategy of low rate exclusion show a higher risk-adjusted return compared to strategys with higher exclusion rates. The conclusion though, after statistical testing was that the results could not be proven significant between the two groups of SRI-funds, meaning that we could not prove any difference in risk-adjusted returns between the groups. Further the results showed that the total risk-exposure between SRI and conventional equity funds, due to reduced diversification was not higher in SRI funds in comparison with their conventional peers. Nor did we find any evidence for ESG-integration to dampen total risk during the time for investigation. / Intresset för hållbara fonder har ökat på senare tid. ESG har blivit en del av bolagens vardag och SRI en del av förvaltarnas strategier. Då det saknas forskning inom området på aktiefonder har vi valt att undersöka hur investeringsstrategier inom “Socially Responsible Investment” (SRI) påverkar den riskjusterade avkastningen. Studien undersökte 51 stycken aktiefonder mellan 2014 och 2019 som hade rapporterat sina hållbarhetsstrategier via den så kallade hållbarhetsprofilen. Från denna information skapades portföljer beroende på fondernas strategiska arbete som sedan jämfördes med konventionella fonder som motsvarigheter. Carhart fyrfaktormodell användes för att beräkna den riskjusterade avkastningen, sharpekvoten för att utröna avkastning i förhållande till risken och standardavvikelsen för att beräkna den totala risken i portföljen. Slutsatserna av undersökningen blev att samtliga aktiefonder arbetar med kombinationer av flera hållbarhetsstrategier för att genomföra hållbara investeringar. I linje med tidigare forskning visade resultaten även att exkludering i låg grad uppvisar en högre riskjusterad avkastning jämfört med en högre exkluderingsgrad. Detta resultatet var dock efter statistiskt test inte signifikant, vilket i sin tur genererade slutsatsen att den riskjusterade avkastningen inte påverkades av i vilken grad fonden använde sig av negativ screening. Den totala risken påverkades varken av att SRI-fonderna i jämförelse med de konventionella fonderna haft sämre möjligheter till diversifiering eller att SRI-fondernas på grund av ESG-integrering kunnat minska risken.

The consolidation of corporate ownership into the hands of large institutional investors has resulted in growing expectations that actors in the financial system should leverage their positions of ownership to improve corporate sustainability. In other words, institutional investors are expected to take a greater responsibility for the transition towards a greener economy by becoming active owners. However, active ownership is not a uniform concept. Instead, the term can imply many different strategies and tools, raising questions of how investors become active owners in a way that yields maximum influence while economizing their resources. Among all the tools investors have available, shareholder engagement through dialogues is suggested to have many advantages. However, previous research has not provided a clear-cut account of the mechanisms by which shareholder engagement through dialogues unfold successfully. Therefore, this thesis aims to contribute to the understanding of when and how engagement dialogue becomes a powerful tool for shareholders in order to improve corporate sustainability. The study is performed in the context of actively managed equity funds, with interviews from both funds and companies. In order to understand how actively managed equity funds can effectively leverage their ownership through engagement dialogues, the focus of this study has been twofold. First, the research has focused on understanding how the internal structures within funds should be designed to support the engagement process. Second, the research has focused on pinpointing the mechanisms that make engagement dialogue between Swedish equity funds and their portfolio companies successful. This has resulted in the development of three frameworks, aiming to facilitate funds to make conscious decisions regarding how they work with shareholder dialogues. / Aktieägare har en nyckelroll när det kommer till att påverka bolag till att ställa om till en mer hållbar verksamhet genom att praktisera ett aktivt ägandeskap. Att vara en aktiv ägare kan dock betyda många olika saker, och investerare kan använda sig av en uppsjö av olika strategier och verktyg. Därmed väcks frågan hur investerare praktiserar ett aktivt ägandeskap så effektivt som möjligt. Bland de verktyg som investerare har tillgängliga för att bedriva aktivt ägande så föreslås påverkansarbete genom dialog ha många fördelar. Tidigare forskning har dock inte fullgott redogjort för de mekanismer som gör att investerares påverkansarbete genom dialog blir framgångsrikt. Mot den bakgrunden så är syftet med den här uppsatsen att fördjupa förståelsen för hur påverkansdialog blir ett kraftfullt verktyg för investerare när de försöker påverka företag till att bli mer hållbara. Studien har genomförts i den svenska kontexten med fokus på aktivt förvaltade aktiefonder. Genom intervjuer på både investerar- och företagssidan har studien rörts sig i interaktionen mellan fonder och dess portföljbolag. För att förstå hur aktivt förvaltade aktiefonder kan få inflytande genom påverkansdialoger har studien haft ett tudelat fokus. Fokus har legat på att försöka förstå dels hur interna strukturer bör utformas för att stötta påverkansdialoger på bästa sätt, och dels på vilka mekanismer och kritiska faktorer som behövs för att påverkansdialoger ska bli framgångsrika. Detta har mynnat ut i tre ramverk som alla syftar till att underlätta för fonder att göra medvetna val kring hur de arbetar genom påverkansdialoger

Background: In Sweden one of the most common ways of saving money is through funds and investors have many options to choose between. It depends on the risks you are willing to take, the expected return and size of management fees. The fees charged by the management company varies a lot depending on if the funds are managed actively or passively. During the recent years there have been discussions about which type of fund management will be the most profitable in relation to the fee. Actively managed funds are in general more expensive than passively managed. Object: The purpose of this study is to analyze if there is any relationship between the fee and the return while considering the risk. Furthermore, it will be analyzed if actively or passively managed funds generate higher return considering the fees, and if the actively managed funds succeedtheir benchmark index or not. The aim is to find out which type of fund management is the most appropriate to receive the highest return on the investment. Delimitation: The study is limited to Swedish funds that have been on the Stockholm Stock Exchange for at least 10 years and at least 90 % of the fund’s holdings must be invested in Swedish companies. Actively managed funds and index funds are analyzed and the other funds are excluded. Method: The study extends between the years 2011-2015. A correlation analysis has been made to see if there is a relationship between management fees and the return on investment. To get the best possible result,calculations and analysis have been made on both risk and performance measurements. Conclusion: It is more profitable to invest in index funds than actively managed funds. Actively managed funds does not generate a higher return on investment than indexfunds but they have a higher management fee. There is no relationship between the fee charged by the mangementcompanies and what return you get in the funds. / Bakgrund:Fonder ären vanlig sparmetod i Sverige och vid val av fond finns det många möjligheter för investerare. Detta beroende på vilken risk man är villig att ta, hur hög avkastning man förväntar sig samt hur hög fondens avgift är. Förvaltningsavgiften är den kostnad som betalas till fondbolagen för det förvaltningsarbete som utförs. Avgiften varierar beroende på om fonden förvaltas aktivt eller passivt. Under de senaste åren har det förekommit diskussioner kring vilken fondförvaltning som är bäst att välja i förhållande till avkastning och avgift, eftersom priserna för de aktivt och passivt förvaltade fonderna ofta skiljer sig åt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan avgift och avkastning i förhållande till tagen risk för de aktivt och passivt förvaltade fonderna. Vidare kommer undersökas om aktiv eller passiv fondförvaltning genererar högre avkastning i förhållande till avgift, samt om de aktivt förvaltade fonderna överträffar sitt jämförelseindex eller inte. Avsikten är att få svar på vilken fondförvaltning som ger bättre resultat och därmed är bäst att investera i. Avgränsning: Studien avgränsas till svenska fonder som funnits på Stockholmsbörsen i minst 10 år och har minst 90 % av innehavet i svenska företag. Aktiv förvaltade aktiefonder och indexfonder undersöks, övriga fonder exkluderas. Metod: Tidsperioden som undersöks är fem år, 2011-2015. En korrelationsanalys utförs för att se samband mellan avgift och avkastning. Även relevanta risk-och prestationsmått räknas på och analyseras för att få svar på vilken fondförvaltning som är bäst att välja för bästa resultat. Slutsats: Det är mer lönsamt att investera i indexfonder med lägre avgift än att betala en hög fondavgift för aktiv fondförvaltning. Aktivt förvaltade fonder lyckas oftast inte slå sitt jämförelseindex och genererar inte en högre avkastning i genomsnitt än indexfonder, som har lägre avgift. Det finns inget samband mellan avgift och avkastning för de undersökta fonderna.