Marknaden för datalager har sedan mitten på 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager är allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som är relaterade till analys av data måste göras manuellt. Det finns dock hjälp att få när det gäller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett så kallat aktivt beteende. Det innebär att de automatiskt kan reagera och handla utifrån olika förutbestämda händelser. Syftet med denna undersökning är att kartlägga om det finns aktivt beteende i dagens datalager som utvecklats av svenska företag, samt vilka förväntningar och erfarenheter som finns kring aktivt beteende i datalager. För att undersöka detta har ett antal intervjuer på olika företag som utvecklar datalager genomförts. Undersökningen bygger på de svar som inkommit under intervjueran, där olika områden har belysts. Dessa områden är, används aktivt beteende, orsaker, förväntningar, erfarenheter, kostnader och framtid. Undersökningens resultat visar att det finns svenska företag som utvecklar datalager med aktivt beteende. Undersökningen visar också att åsikterna kring aktivt beteende skiljer sig mellan olika företag som utvecklar datalager.

No description available.

Denna studie har en kvalitativ ansats där gymnasielärare intervjuades angående sin arbetsmiljö. Syftet var att undersöka vad lärare anser skapar ohälsa i sin arbetsmiljö samt undersöka hur dessa upplevda orsaker svarade mot ett system av aktivt systematiskt förbättringsarbete som främst används inom industrin. Inom flera verksamheter har systemet resulterat i högre effektivitet, lönsamhet och trivsel samtidigt som sjuktalen har minskat. Syftet var även att resonera kring vilka konsekvenser ett sådant system skulle föra med sig om det användes i skolan. Enligt intresseorganisationer som lärarfacken samt många lärare, upplevs en ökad ohälsa i yrkeskåren i takt med en större arbetsbelastning. Förutom en upplevd belastning av administrativa uppgifter påvisade forskningsintervjuerna även på en avsaknad av ledarskap, tydlighet och kommunikation inom skolan. Slutsatsen är att det behöver ske en förändring i lärares arbetsmiljö för att bryta ohälsan. Då ett aktivt systematiskt förebättringsarbete svarar mot flera av de behov som skolan verkar ha, skulle det kunna vara fördelaktigt att implementera.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning.  Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande.  I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

We have determined that both active listening and a good balance between inquire/advocate are key factors to increasing a group's performance by increasing its collective intelligence. The degree of a group’s active listening determines how engaged the members are by showing each other that everyone's ideas are equally valuable. Active listening helps the social processes every group goes through when tackling a problem or task. The balance between inquire/advocate is important to a group’s understanding and decision making when handling a problem or task. Inquire is used to create a shared understanding while advocate is voicing ideas. When the scale tips too much on either side the group’s performance decreases. / Vi har kommit fram till att både aktivt lyssnande och en bra balans mellan inquire/advocate är viktiga faktorer för att öka en grupps prestation genom den kollektiva intelligensen. Graden av en grupps aktiva lyssnande avgör hur engagerade medlemmarna är genom att visa varandra att allas idéer är lika värdefulla. Aktivt lyssnande hjälper de sociala processer som varje grupp går igenom när man tar itu med ett problem eller en uppgift. Balansen mellan inquire/advocate är viktig för en grupps förståelse och beslutsfattande när man hanterar ett problem eller en uppgift. Inquire används för att skapa en gemensam förståelse medan advocate uttrycker idéer. När vågen tippar för mycket på vardera sidan minskar gruppens prestation.

Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för hur gymnasieelever resonerar om och förhåller sig till ansvarstagande i förhållande till sina studier. För att möta syfte har följande frågeställningar använts: Hur resonerar eleverna kring ansvarstagande för sina studier? Vad har påverkat elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier? En kvalitativ metod har tillämpats i studien och den har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna som har använts vid utförandet av studiens analys är social determination theory av Deci & Ryan och social learning theory av AlbertBandura. Resultatet visar att eleverna betraktar ansvarstagande som att svara upp mot yttre krav som ställs från skolan och att fatta aktiva beslut om att genomföra skoluppgifter självständigt. När eleverna beskrev vad som hade påverkat deras förhållningssätt till ansvarstagande lyfte de fram betydelsen av social interaktion med föräldrar, lärare och klasskamrater. Enligt studien är mål en annan viktig faktor för att ta ansvar. I diskussionen argumenteras det för hur studie- och yrkesvägledare och övrig personal på skolan kan arbeta för att främja elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sina studier.

This study examines how skills and abilities regarding active citizenship are forwarded through the Swedish upper-secondary level curriculum in general and the syllabus for “samhällskunskap” in particular. For the latter, focus is primarily on the course “samhällskunskap 1b” – an introductory course, usually a year long and mandatory for all pupils on programmes aimed towards further university studies.Through a theoretical lens of German sociologist Jürgen Habermas’ ideas of communicative action, American progressive educational reformer John Dewey’s ideas of skill-focused teaching and the results of present-day political scientists Tiina Ekman, Erik Amnå and Joakim Ekman, educational philosopher Gert Biesta and educational researcher Sten Båth, we assemble a definition of what abilities an active citizen should obtain in a Swedish educational context.The curriculum and syllabus are scrutinized and examined through the aforementioned definition and theories. Previous research is accounted for in length and compared to our findings. The content and outcome of the syllabus is then tested and compared to our definition through a digital survey sent out and answered by 96 Swedish upper-secondary pupils in the Malmö-Lund area. Our findings suggest that a definition of active citizenship abilities and skills is possible to make within the framework as stated in the purpose of curriculum and syllabus, but difficult to put into teaching practice in samhällskunskap 1b, given the nature of the knowledge demands that are to be graded in the said course. The survey indicates pupils with a generally high political and societal self-esteem, a moderate will for civic engagement and a high degree of knowledge, but having to a lesser degree acquired abilities for how to use their knowledge as a foundation for problem-solving in everyday life situations.

Bakgrund: Dagens investerare lägger allt mer vikt på hållbarhetsrelaterade kriterier vid deras investeringsbeslut, vilket skiljer sig från den traditionella investeringsmodellen där primärt fokus ligger på risk och avkastning. Investerarna blir allt mer aktiva i sitt ägande genom användande av kapistal samt rösträttigheter i syfte att påverka företagen att förbättra deras miljömässiga, sociala och bolagsstyrnings (ESG) prestation. Där tillvägagångsättet har stor betydelse gällande effektiviteten av påverkansarbetet. Problemformulering: Identifiera faktorer som hindrar respektive bidrar till svenska institutioners arbete att genom investeringsstrategin aktivt ägarskap påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete. Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur svenska institutioner arbetar med investeringsstrategin aktivt ägarskap med syfte att påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete (CSR). Vidare att tydliggöra vilka metoder som används och vilka faktorer som hindrar respektive bidrar till ett lyckat påverkansarbete. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av aktuell forskning på områdena, Corporate Social Responsibility (CSR), Socially Responsible Investment (SRI), Environmental, Social, and Governance (ESG), Stakeholder salience och Aktivt ägarskap. Avslutningsvis presenteras en teoretisk förklaringsmodell. Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt förfarande och en abduktiv ansats. Där insamling av empiri skedde genom ett kombinerad intervju- och enkät förfarande. Där sex respondenter deltog, vilka representerade sex olika svenska Fondförvaltande institutioner. Resultat: Studien fann att svaret på frågan grundas i den komplexitet de hållbarhetsrelaterade frågorna har. Där den svenska bolagsstyrningskulturen bidrog positivt till institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag, men där avsaknaden av densamma delvis hindrade deras arbete gentemot utländska portföljbolag. Där det framgick att konstruktiva samt öppna dialoger, valberedningsarbete och samarbete med andra institutioner samt organisationer bidrog positivt till effektiviteten av påverkansarbetet. Det som hindrar institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag var primärt tid och resurser hos institutionerna själva. Även en avsaknad av tillförlitlig ESG data identifierades, där institutionerna dels efterfrågade: bättre data för att kunna jämföra företagens hållbarhetsarbete med varandra samt kunna mäta effekten av eget utfört påverkansarbete vilka institutionerna menar på tillsammans skulle hjälpa dom att effektivare kunna rikta tid och resurser och därmed bedriva effektivare aktivt ägarskap.

Introduktion Motivation är en förutsättning för att elever ska prestera, delta och lära sig de kunskaper som utförs på idrottslektionerna. Som framtida lärare ska vi kunna motivera våra elever. Därmed behöver vi kännedom om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation för att arbeta motivationsfrämjande på bästa möjliga sätt.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av de olika motivationsfaktorerna och hur det kan påverka elevernas aktiva deltagande i idrott och hälsa. Studien har sin utgångspunkt från de olika motivationsteorierna, Self Determination Theory (SDT), inre motivation, yttre motivation och amotivation samt viktiga begrepp inom de olika teorierna. Studien har även anknytits till tidigare forskning relaterad till dessa teorier. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ digital enkätstudie där 305 elever medverkade från fyra olika skolor inom Stockholmsområdet. Två olika högstadieskolor varav sju klasser och två olika gymnasieskolor med sju klasser som deltog i studien.  Resultat Resultatet visade att yttre och inre faktorer har störst inverkan på elevernas aktiva deltagande inom idrott och hälsa. De dominerande motivationsfaktorerna för ett aktivt deltagande visade sig vara betyg och att eleverna tycker att det är roligt att röra på sig under idrottslektionerna. Eleverna som inte deltar aktivt har en annan typ av motivation som kallas för amotivation, vilket innebär att motivation saknas. Resultaten för amotivation visade sig vara att ämnet var tråkigt, lektionsinnehåll, skada eller sjukdom samt att det inte fanns någon motivation att delta aktivt.   Slutsats Slutsatsen av denna studie var att det finns flera motivationsfaktorer som påverkade ett aktivt deltagande för elever i årskurs nio på högstadiet och åk ett på gymnasiet men att betyg och roligt att röra på sig är största faktorerna men även att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera och engagera sina elever till ett aktivt delta i idrott och hälsa. / Introduction Motivation is a prerequisite for students to perform, participate and learn the knowledge given in the sports lessons. If we as teachers want to motivate our students, we need knowledge of which factors affect students' motivation in order to work in the best possible way to promote motivation for active participation. Purpose The purpose of this study is to investigate the importance of the various motivational factors and how it can affect students' active participation in sports and health. The study has its starting point from the various motivation theories, Self Determination Theory (SDT), internal motivation, external motivation and amotivation, as well as important concepts within the various theories. The study has also been linked to previous research related to these models. The study was carried out by using a quantitative digital survey study where 305 students participated from four different schools in Stockholm. Two different primary schools in grade nine of which seven classes, two different high schools wich sevens classes participated in the study. Results The results showed that external and internal factors have the greatest impact on students' active participation in sports and health. The dominant motivational factors for active participation were found to be grades and that students find it fun to exercise during physical education lessons. The students who didn't participate actively have another type of motivation called amotivation, which means that you miss motivation. The results for amotivation were found to be that the subject was boring, lesson content, injury/illness and that they simply had no motivation to participate actively. Discussion The conclusion of this study was that there are several factors that influence active participation for students in grades nine and one at high school, on the other side was the grades and the enjoyment of exercise the biggest/main factors, but also that the physical education teacher has an important role in motivating and engaging his students to active participation in sports and health.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i årskursnio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. Dessutom undersöktes huridrottslärarna motiverar sina elever så att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sinteoretiska utgångspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), menäven annan relevant forskning inom området har haft betydelse för den teori som resultaten istudien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslärare och med deintervjuresultaten som grund utformade vi en enkät till elever i årskurs nio på tre olika skolorangående deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott ochhälsa. I studien medverkade totalt 164 elever i årskurs nio. Urvalet gjordes genom att vi valdedessa tre skolor som vi tidigare varit i kontakt med på något sätt och där var det slumpen somavgjorde vilka deltagarna i studien blev. Resultaten visade att det fanns flera faktorer sompåverkar elever i årskurs nio och deras aktiva deltagande i idrott och hälsa. Dessa faktorer haren påverkan både på elevernas inre samt yttre motivation. De huvudsakligamotivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa visade sig vara betyg och attidrott och hälsa upplevs som ett roligt ämne. De elever som inte deltar aktivt har en typ avmotivation som kallas för amotivation, vilket innebär en brist på motivation. Resultatenvisade även att eleverna dels motiverar sig själva, men även att de blir motiverade av andrapersoner i sin omgivning, genom framförallt uppmuntran och positiv feedback. Vår slutsatsvar att det är en mängd olika faktorer som motiverar elever i årskurs nio att delta i idrott ochhälsa, samt att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera sina elever till ett aktivtdeltagande i idrottsundervisningen.Nyckelord: Motivation, aktivt deltagande, idrott och hälsa, motivationsfaktorer, elever. / The aim with the study was to examine which motivation factors that influence students inclass nine to participate actively and not to participate actively in physical education (P.E).Moreover, there was interest of examining how the P.E teachers motivate their students sothat they participate in the sport education. The study had its theoretical starting point inVallerand’s motivation model (Vallerand & Ratelle, 2004), but also other relevant researchwithin the area has been of importance for the theory that the results in the study have beenlinked to. The choice of method was that we used the interviews of six P.E teachers and withthose interview results as ground we formulated a questionnaire to students in class nine onthree different schools concerning their motivation factors to participating actively and not toparticipate actively in physical education. 164 students in class nine participated in the studyaltogether. The results showed that there were several factors that influence students in classnine and their active participation in physical education. These factors have an impact both onthe students’ intrinsic and extrinsic motivation. The main motivation factors for the reasonthat students participate in physical education was to be the grades and that physical educationis experienced as an enjoyable schoolsubject. The students that did not participate activelyhave a type of motivation called amotivation, which means a deficiency in motivation. Theresults also showed that the students partly motivate themselves, but also that they becomemotivated because of other persons in their environment, specifically by encouraging andpositive feedback. Our conclusion was that there is an amount of different factors thatmotivate students in class nine to participate in physical education, and also that the P.Eteacher has an important role in motivating the students to an active participation in physicaleducation.Keywords: Motivation, active participation, physical education, motivation factors, students.