Bakgrund: Beslutskompetensen som beskriver hur bra individer är på att fatta beslut, blir allt viktigare inom nationalekonomin och resultat från samtida forskning inom beteendeekonomi ifrågasätter neoklassiska nationalekonomiska teorier. Detta ihop med att allt fler personer i Sverige får en sämre ekonomisk levnadsstandard under pensionsåldern lade grunden till varför vi valde att isolera analysen till sambandet mellan det privata sparandet och beslutskompetensen hos en individ. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera sambandet mellan kompetensen i individers beslutsfattande och en individs långsiktiga sparande utifrån ett beteendeekonomiskt perspektiv. Metod: En tidigare studie inom beslutskompetensens område där studenter (n=200) var fokusgruppen, utförd av JEDI-Lab vid Linköpings Universitet låg till grund för den kvantitativa analys som gjordes med hjälp av regressioner i det ekonometriska programmet EViews. De resultat som vi erhöll användes sedan för att analysera sambandet mellan individers beslutskompetens och deras aktiva val att spara. Resultat: Beslutskompetensen visade sig inte ha någon statistisk inferens på sparbeteende hos individer. Dess underkategorier hade blandade negativa och positiva samband till sparbeteende. Alla kategorier utom hur man följer beslutsregler saknade statistiskt signifikanta resultat. Det tycks föreligga andra faktorer i ett sparbeteende än enbart en individs beslutskompetens, variabler som kön, självkontroll och den kortsiktiga diskonteringsräntan hos en individ har större betydelse för sparbeteende. Vi tror att resultaten kan vara påverkade av att den undersökta populationen var studenter och därmed reflekterar den yngre delen av den svenska befolkningen och inte befolkningen som helhet. Det finns mycket forskning kvar att göra, då beslutskompetens är ett relativt nytt område inom ekonomi och behöver vidareutvecklas för att kunna ge mer precisa svar om varför individer tar de ekonomiska beslut som de gör.

Socialt kapital är ojämnt fördelat i samhället och manifesterar sig som rumslig klassegregation. Det sociala kapitalet är av vikt för aktivt medborgarskap, som exempelvis avfallssortering. Betydelsen av social klass, socialt kapital och etnisk fragmentering för boendes avfallssorteringsgrad kan problematiseras. Syftet är att utifrån kopplingen mellan social klass och socialt kapital undersöka benägenhet hos de boende i Årby att avfallssortera, det vill säga bedriva aktivt medborgarskap. Första delen av metoden är ett teoretiskt resonemang kring relevanta teorier. Andra empiriska delen består av 30 enkätintervjuundersökningar med Årbybor i lokalområdet. Korstabulering har använts som statistisk analysmetod. Resultatet visar att Årbybor avfallssorterar i hög grad (70,0%) och avfallsorteringsgraden ökar med högt socialt kapital, hög social klass, bostadsrätt som boendeform framför hyresrätt samt trygga sociala miljöer. Slutsatsen innebär att gemenskap, samarbete och trygghet i den sociala miljön kan aktivera det sociala kapitalet och medborgarskapet i bostadsområden som karaktäriseras av etnisk fragmentering och underklass.

Algal blooms are a common phenomenon in lakes and seas in and around Sweden and poses a problem when found in a drinking water source. Some cyanobacteria can produce toxins which can be with a health problem. To get a safe drinking water it is necessary to be able to remove the toxins from the incoming water. This report has gathered information on cyanobacteria, cyanotoxins and conditions in the water source. Further investigation in two water sources, Bondsjön and Långsjön in Härnösand, have been made as well as a literature review regarding water treatment methods that are effective against cyanotoxins. The results from the lake investigation showed that there was almost no cyanobacteria present in the water in August 2018. Temperature- and water transparency analysis showed that the position of the intake of water to the water treatment plant is placed at a depth that may favour growth of cyanobacteria. A relocation of the intake would probably get a better quality of water regarding risk of cyanobacteria content in to the water treatment plant. The water treatment methods that would be recommended to remove cyanotoxins from the incoming water is pulverised activated carbon (PAC), granular activated carbon (GAC) and membrane filters in the form of nanofilters (NF). PAC is recommended for sporadic use, only when there is cyanotoxins in the water which will require a high control of the incoming water. GAC is recommended as a constant removal technique which will not require the extra control of the incoming water, however it is more sensitive for a high concentration of DOC in the water. NF is also recommended as a constant removal technique and which cross-flow technique is implemented to avoid accumulation of material on the filter surface.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

<p>Detta examensarbete gick ut på att försöka hitta ett sätt att mäta kompo nentkänslighet hos parameteriserbara aktiva vågfilter. Två olika ansatser har gjorts, men bara ett försök har avslutats. </p><p>Det första försöket behandlar möjligheten att realisera ett vågfilter med hjälp av standardkomponenter i en kretskortslösning. Detta fungerade inte beroende på att nödvändiga komponenter inte finns på marknaden idag. Komponenterna som finns har för stora parasitkapacitanser. Dessa oönskade parasiter var så stora att de skulle kunna förstöra funktionen och det var således inte värt att fortsätta försöket. De komponenter som undersöktes var resistansstegar och digitala potentiometrar. Den största delen av studierna till det första försöket har bestått i att studera datablad från olika kretstillverkare för att hitta lämpliga komponenter. </p><p>Istället startades ett nytt försök som syftade till att undersöka möjligheten att implementera ett aktivt vågfilter i en integrerad krets. I denna rapport presenteras en förstudie till hur en sådan lösning skulle kunna se ut. För att möjliggöra en fortsättning där mitt examensarbete tar slut har arbetet förklarats ingående. Jag har också inkluderat min programkod som bilagor i slutet av rapporten.</p> / <p>The purpose of this thesis was to find a way of measuring the sensitivity of component values for parameterized wave active filters. Two different approaches were made, but only one was finished. </p><p>The first approach is about the possibility of making a wave active filter with standard components on a printed circuit board. This did not work though, because of a scarce market of possible components. The compo-nents existing today have too high parasite capacitances. These unwanted parasites are so large in value that they could destroy the functionality and it was therefore not worth continuing the attempt. The components that were investigated as possible on the board were ladder networks and digitally controlled potentiometers. The main part of the studies for the first attempt was to read data sheets from different electronic companies trying to find possible components. </p><p>Instead a new approach was made with the purpose of investigating the possibility of making a wave active filter as an integrated circuit. In this report a pilot study for such an attempt is presented. To make it possible to continue work where these studies end, the work has been carefully explained. I have also included the computer programs I have made in the appendix of the report.</p>

<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. </p><p>Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet.</p><p>"Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. </p><p>I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.</p>

<p>Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. </p><p>Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk. Detta för att vi i vårt framtida yrke skall ha en teoretisk bakgrund att luta oss emot. Vi har valt att studera hur och varför några konstpedagoger och lärare arbetar med barn och konstverk. Deras uppfattningar har vi jämfört med läst litteratur. Vi har även tagit upp relevanta delar ur styrdokumenten för grundskolan. </p><p>Genom arbetet med konstverk får barnen använda många olika sinnen och uttryckssätt. Vi har kommit fram till att arbetet med konstverk kan ge barnen ökat självförtroende och därmed bättre förutsättningar för inlärning i andra ämnen. Vi själva, liksom de lärare och konstpedagoger vi har intervjuat, har erfarenhet av att konstbilder stimulerar barn till diskussion. Erfarna konstpedagoger anser att det inte finns någon konst som är för svår eller för ful att ta upp. Det viktiga är att visaren tycker om verket och har en relation till det. </p><p>Genom intervjuer med konstpedagoger och bildintresserade lärare har vi fått olika förslag på hur man kan lägga upp arbetet med barn och konstverk. Gemensamt för alla vi har intervjuat är att de på något sätt använder konstverk som inspirationskälla till barnens egna skapande.</p>

Starting from the perspective that the ageing human body always is a situation and in a situation, the present thesis explores situations in which the meaning of age and ageing is negotiated. The analytical focus is on situations, and more specifically on experiences of age and ageing. The aim of the thesis is to describe and analyse the lived experience of age and ageing. A hermeneutic understanding of experience and lived experience is fundamental to the thesis. Three studies are included. The first study is based on descriptions of situations in which older people felt “especially young” and "especially old". The analysis revealed that the same kinds of situations gave rise to experiences both of feeling “especially young” and of feeling “especially old”, but they differed in focus regarding social inclusion/exclusion. The second study is based on interviews with amateur dancers regarding their experiences of a dance project in which the artistic focus is on the aged body. Two themes emerged in the analysis: the dance project as a situation in which the meaning of age and ageing was both given new meanings and restated in stereotypical terms; and the aged and ageing person him-/herself as a situation for negotiating the meaning of age and ageing. The meaning of age was negotiated, as there were tensions between referring to age and ageing as resources and referring to them as a problem associated with restrictions. The situated experiences involved changes in the body, pointed out by other people or felt oneself. The dissociation from being old appeared as an internalized social norm, and one strategy for avoiding old age was to keep active, but not too active. The third study is based on a vignette dialogue with amateur dancers. Text excerpts from Simone de Beauvoir's book The Coming of Age (1970/1972) were used as vignettes to grasp notions about the aged in society as they appeared to the informants. Among the informants, notions of being and becoming old in a society are filled with fears of being dependent, becoming a social burden on society and being reduced to an aged person with standardized needs who is unable to live a worthy life. In sum, the lived experience of ageing is always situated as a complex interplay between the body, social norms, the available language and our notions about these phenomena. The present thesis shows that age and ageing can be filled with various inconsistent meanings that embrace social inclusion as well as social exclusion. / GERDA - GErontologisk REgional Databas / RSKM - Rörelsen som kroppens minne

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet. "Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.

Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk. Detta för att vi i vårt framtida yrke skall ha en teoretisk bakgrund att luta oss emot. Vi har valt att studera hur och varför några konstpedagoger och lärare arbetar med barn och konstverk. Deras uppfattningar har vi jämfört med läst litteratur. Vi har även tagit upp relevanta delar ur styrdokumenten för grundskolan. Genom arbetet med konstverk får barnen använda många olika sinnen och uttryckssätt. Vi har kommit fram till att arbetet med konstverk kan ge barnen ökat självförtroende och därmed bättre förutsättningar för inlärning i andra ämnen. Vi själva, liksom de lärare och konstpedagoger vi har intervjuat, har erfarenhet av att konstbilder stimulerar barn till diskussion. Erfarna konstpedagoger anser att det inte finns någon konst som är för svår eller för ful att ta upp. Det viktiga är att visaren tycker om verket och har en relation till det. Genom intervjuer med konstpedagoger och bildintresserade lärare har vi fått olika förslag på hur man kan lägga upp arbetet med barn och konstverk. Gemensamt för alla vi har intervjuat är att de på något sätt använder konstverk som inspirationskälla till barnens egna skapande.