<p>Titel</p><p>Att utbilda i entreprenörskap</p><p>– en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap</p><p>Frågeställning</p><p>Hur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap.</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten.</p><p>Teori</p><p>Vi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen & Poikkijoki. Dessa teoretiker förespråkar att utbildning för entreprenörskap kräver en läroprocess som skiljer sig från vanligt traditionellt lärande. Denna process innebär att läraren fungerar som handledare där eleverna arbetar mer självständigt, ett så kallat aktivt lärande.</p><p>Resultat</p><p>I entreprenörskapssatsningar är den miljö som eleven befinner sig i av stor betydelse för huruvida entreprenöriella kunskaper kan utvecklas. I dagens gymnasieskolor finns generellt inte en miljö där entreprenörskap kan stimuleras, dock har man lyckats med detta inom vissa kurser. Det existerar skillnader mellan gymnasieskolorna gällande hur man satsar på entreprenörskap, då man på de olika skolorna erbjuder utbildning i olika delar av entreprenörskapet.</p>

Titel Att utbilda i entreprenörskap – en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap Frågeställning Hur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning? Syfte Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap. Metod Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten. Teori Vi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen &amp; Poikkijoki. Dessa teoretiker förespråkar att utbildning för entreprenörskap kräver en läroprocess som skiljer sig från vanligt traditionellt lärande. Denna process innebär att läraren fungerar som handledare där eleverna arbetar mer självständigt, ett så kallat aktivt lärande. Resultat I entreprenörskapssatsningar är den miljö som eleven befinner sig i av stor betydelse för huruvida entreprenöriella kunskaper kan utvecklas. I dagens gymnasieskolor finns generellt inte en miljö där entreprenörskap kan stimuleras, dock har man lyckats med detta inom vissa kurser. Det existerar skillnader mellan gymnasieskolorna gällande hur man satsar på entreprenörskap, då man på de olika skolorna erbjuder utbildning i olika delar av entreprenörskapet.

I detta arbete jämförs explicit och förmedlande (conveyance) inlärningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de påverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar från början av 1970-talet visar på hur aktivt lärande ökar deltagarens engagemang jämfört med vid passiv explicit inlärning. Mitt praktiska arbete består i att ta fram två olika inlärningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana där spelaren får prova sina färdigheter.  Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik på Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlärning är jämförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstår mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, särskilt i utbildningssammanhang där syftet är att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förståelse för uppgiften.

Aktivt lärande är en term som innefattar lärstrategier riktade mot elevdelaktighet och engagemang i klassrumsmiljön, och den har blivit populär i samband med ökad kritik mot föreläsningen och dess plats i dagens högre utbildningar. I denna studie intervjuades fem föreläsare en och en med syftet att fördjupa kunskapen om deras syn på aktivt lärande i deras klassrum. Intervjuerna transkriberades därmed utifrån en indexeringsmetod. Resultatet indikerar på varierade förutsättningar utifrån föreläsarnas pedagogiska utbildningsbakgrund, vilket kan ligga som grund till ett mångfaldigt införande av aktiva lärstrategier. Flera strategier för aktivt lärande diskuterades, vilket visade en viss vana med konceptet. Slutligen diskuterades generella svårigheter med aktivt lärande såsom tidsaspekten och studentrespons, vilket indikerade en rad utmaningar att både ta hänsyn till och klara av.

SammanfattningMed denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever. I denna forskning har svaren relaterats till vad Lpo94 säger och strävar efter.I min analys har jag kommit fram till att det som avgör valet av portfolio är att skolan har den visionen och är samtidigt förändringsbenägen. Vidare har jag kommit fram till att portfolio som verktyg främjar lärandet och utvecklar både pedagoger och elever på olika sätt. Den är dessutom ett mycket bra redskap vid upprättande av individuella utvecklingsplaner (IUP) och vid utvecklingssamtal (UVS). Portfolion, rätt använt, är ett lämpligt verktyg för att förverkliga den kunskapssyn som Lpo94 vilar på.

No description available.

I ett flippat klassrum ersätter förberedande aktiviteter i hemmet den traditionella lärargenomgången lektionstid. Bearbetningsfasen av nyvunna kunskaper sker istället i klassrummet. Undervisningsmodellen har fått mycket uppmärksamhet i litteraturen och tycks populär bland de som praktiserar modellen. Ambitionen med detta examensarbete är att öka kunskapen om, och förståelsen för, lärares åsikter gällande det flippade klassrummets pedagogik, för att svara på frågan varför inte fler lärare flippar sitt klassrum. För ändamålet har gymnasielärare från Lund intervjuats. Analysen av lärarnas identifierade erfarenheter, attityder och uppfattningar av det flippade klassrummets pedogogik bekräftar en positiv inställning till flippat klassrum hos lärare som undervisar flippat, men avslöjar samtidigt en generellt skeptisk inställning till undervisningsmodellen. Arbetet identifierar troliga orsaker därtill, lyfter hinder, utmaningar, vinster och drivkrafter med att påbörja flippad undervisning samt för- och nackdelar med metoden, sett ur ett lärandeperspektiv. Dessutom presenteras en modell för hur svårigheterna att lyckas med ett flippat klassrum kan övervinnas. / The aim of this thesis is to highlight teachers’ opinions about flipped classroom-teaching. First, a literature review was carried out, focusing on the advantages and disadvantages with the method. This lead up to a working definition of “flipped classroom.” Briefly, the flipped classroom teaching model inverts traditional teacher-led lessons by having standard classroom activities as homework before lesson, and traditional homeworks as classroom activities. In parallel with the development of modern digital techniques, the model has received much attention. The literature reveals enthusiasm about the model among students and teachers engaged in flipped classrooms. Yet, most teachers still use a traditional teaching approach. Second, teachers at an upper secondary school level were interviewed. In summary, this report identifies a general critical view of the flipped classroom teaching model. Still, the teachers were able to identify both advantages and drawbacks, thresholds and challenges for adopting the model. Finally, this report suggests how difficulties with implementing the model can be overcome.

Studiens syfte var att undersöka om uppstarten av arbetssättet thinking classroom är enkel, eller om det finns hinder under vägens gång. Samt att få en förståelse för vilka möjligheter samt hinder lärare ser från sitt perspektiv i uppstarten. Under studien genomfördes fyra semistrukturerade observationer samt fyra semistrukturerade intervjuer med två verksamma F–3 lärare. Den data som samlades in vid observationerna analyserades med hjälp av både en deduktiv- och induktiv tematisk analys. Den insamlade data från intervjuerna analyserades med en deduktiv tematisk analys.    Resultaten av observationerna och intervjuerna visade att lärarna stötte på hinder i uppstarten av arbetssättet thinking classroom. Bland annat visade sig att platsbrist vara ett hinder, då lärarnas klassrum hade för få väggytor där eleverna kunde arbeta. Ett ytterligare hinder som lärarna nämnde var tidsbrist, beroende på att de inte hann med att lyssna på alla elevers diskussioner. Även om det fanns hinder för lärarna under uppstarten såg de möjligheter att kringgå dessa. Lärarna nämnde förslag som till exempel att byta till ett större klassrum under lektionerna, för att komma runt platsbristen. För att få mer tid till varje elev gav lärarna som förslag att arbeta i halvklass med eleverna. Resultaten visar också att övergången till detta arbetssätt måste arbetas in med eleverna, då de sociomatematiska och sociala normerna i ett klassrum tar tid att förändra.

Syftet med den här fallstudien var att se hur några lärare och elever i årskurs 1-3 arbetar med flipped classroom och vilken inställning de har till arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Studien gjordes som en kvalitativ undersökning där både intervjuer, klassrumsobservationer och enkätundersökningar har använts för att ta reda på lärarnas och elevernas personliga uppfattningar och erfarenheter. Resultatet visade på att flipped classroom gav möjlighet till en mer varierad och individuell undervisning som kan öka elevernas kunskaper och motivation. Arbetssättet frigjorde lektionstid som kunde användas till fler diskussioner och mer praktiska övningar, aktiv studietid och ett ökat socialt samspel. Lärarna upplevde att eleverna hade en större iver och lust att lära i klassrummet när flipped classroom användes. Studiens slutsatser är att flipped classroom med fördel kan användas för elever i årskurs 1-3, men att variation i arbetssättet är nödvändigt för att kunna förmedla den motivation, lust och glädje som finns inom matematiken.

Studien grundar sig i ämnet äventyrspedagogik med fokus på pedagogernas åsikter och tankar. Syftet med studien var att förstå hur pedagoger använder äventyrspedagogik för att skapa förståelse och säkerställa lärandet. Det är en kvalitativ studie som använt semistrukturella intervjuer där en tematisk analys har gjorts. Resultatet visade att sammanhållning var pedagogernas främsta syfte med äventyrspedagogik. Andra viktiga delar som kom fram i studien var hur pedagogerna vävde in lärande och kunskap i äventyrspedagogik samt de utmaningar som pedagogerna kunde stöta på längs med vägen.