Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning.

Time changes, so also in sport. The small venues become larger and more modernized. As stadiums grows, so also does sponsorship and its popularity, around them. Is it enough as a sponsor only to expose yourself these days, or does the new times require more creativity to stand out from all the media? This work is done for Stadium AB in Norrköping, and treats questions such as; what type of sposnorcummunication that is proper to use around the soccer stadium, and if it is possible for new ideas in the future when Stadium is hosting a game? To answer these questions theory has been read about sponsorship and data has been gathered through qualitative interviewswith soccer clubs and sponsorship consultants. The work result shows that there are some general rules that the company should follow tosucceess when hosting a game. Thesee are good relationship with the corporation, activationat the game and the importance of using the unique opportunities that sponsorship actuallygives. The result also shows that there are many opportunities to develop sponsorship in thefuture when hostinng a game. Trends shows that experiences becomes more and more popular,something that will be used in sponsorship as well. Besides this, technology will take moreplace at the venues, primarily through mobile phones. The interviewd soccer clubs hopes thatcompanies hosting a game will use the opportunities it gives to the fully in the future. Thereare no limits, only imagination and budget sets boundaries.

Title: Nu är det dags för fotboll 2.0 I En studie om hur fotbollsklubbar i allsvenskan arbetar med relationsmarknadsföring med hjälp av sociala medier. Short explanation of the title We chose the title “Nu är det dags for fotboll2.0”because it relates to the social habits that occurs between individuals within society today. People are more interactive online than before due to the development of Web 2,0 and social medias. Main purpose The main purpose of this thesis is to describe how professional football clubs use social media tools to establish, maintain and develop relationships with costumers within the field of sports. Methodology The thesis is based on a qualitative research with an inductive approach to make it possible to create a depth within the research. In addition, we have a hermeneutic perspective to build an understanding for the hard labour that is put in action by workers in the football clubs only for the reasons of making relationships possible and strengthening bonds by using social media tools. We have gathered the empirical information trough interviews with main leaders within chosen organizations that use social media tools on an every day basis. Also, the theoretical framework is assembled on primary and secondary sources such as scientifically articles, literature, and well-known websites that are somehow connected to social media and relationship management. Conclusion The clubs work with relationship marketing through social media by creating a gravitational pull to their organisations through providing a constant flow of information. The organisations use social media information channels, but also as web-based meeting places encouraging discussions and feedback. Social media is used as a tool for creating a unified experience around the organisations and its product.

Mål och Syfte: Målet men den här uppsatsen är att undersöka hur dagens professionella fotboll i allmänhet, och den svenska elitfotbollen i synnerhet, har medialiserats. Mitt primära syfte med uppsatsen är att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga fotbollsforskningen i Sverige. Jag har också som avsikt att undersöka hur de allsvenska klubbarna skulle kunna uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna. Tillvägagångssätt: Undersökningen har utförts på två olika sätt – jag har dels granskat relevant forskning och information om den professionella fotbollens relation till medierna, dels utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, i betydelsefulla fotbollsorganisationer samt med journalister med goda kunskaper om den europeiska och svenska fotbollen. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska del består av en forsknings- och kunskapsöversikt där jag mejslar ut olika mediesportsforskares och journalisters argument och reflektioner kring hur medierna påverkat och format den europeiska professionella fotbollen. Teorierna och argumenten appliceras sedan för en analys av den svenska elitfotbollen. Resultat: Undersökningen visade att den svenska elitfotbollen genomgår en omfattande medialiseringsprocess, som har bidragit till att klubbarna markant ökat sina intäkter. Politiska avregleringar på mediemarknaden, kommunikationsmediernas teknologiska utveckling samt det omfattande fotbollsintresset bland befolkningen har lagt grunden för denna process. Undersökningen pekade också på att Allsvenskans omfattande medieexponering bidrar till ett ökat fotbollsintresse bland befolkningen i Sverige, vilken i sin tur leder till ökade publik-, sponsor- och tv-intäkter för de allsvenska klubbarna. För att de allsvenska klubbarna ska kunna uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna så har undersökningen resulterat i följande framgångsfaktorer: Utveckling av mediestrategier, arenautveckling, slopning av RF:s bolagiserings reglering, utökad organisationskompetens, förändrat skattesystem och bekämpning av huliganismen

<p>Mål och Syfte: Målet men den här uppsatsen är att undersöka hur dagens professionella</p><p>fotboll i allmänhet, och den svenska elitfotbollen i synnerhet, har medialiserats. Mitt primära</p><p>syfte med uppsatsen är att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga fotbollsforskningen</p><p>i Sverige. Jag har också som avsikt att undersöka hur de allsvenska klubbarna skulle kunna</p><p>uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna.</p><p>Tillvägagångssätt: Undersökningen har utförts på två olika sätt – jag har dels granskat</p><p>relevant forskning och information om den professionella fotbollens relation till medierna,</p><p>dels utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, i betydelsefulla</p><p>fotbollsorganisationer samt med journalister med goda kunskaper om den europeiska och</p><p>svenska fotbollen.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska del består av en forsknings- och</p><p>kunskapsöversikt där jag mejslar ut olika mediesportsforskares och journalisters argument och</p><p>reflektioner kring hur medierna påverkat och format den europeiska professionella fotbollen.</p><p>Teorierna och argumenten appliceras sedan för en analys av den svenska elitfotbollen.</p><p>Resultat: Undersökningen visade att den svenska elitfotbollen genomgår en omfattande</p><p>medialiseringsprocess, som har bidragit till att klubbarna markant ökat sina intäkter. Politiska</p><p>avregleringar på mediemarknaden, kommunikationsmediernas teknologiska utveckling samt</p><p>det omfattande fotbollsintresset bland befolkningen har lagt grunden för denna process.</p><p>Undersökningen pekade också på att Allsvenskans omfattande medieexponering bidrar till ett</p><p>ökat fotbollsintresse bland befolkningen i Sverige, vilken i sin tur leder till ökade publik-,</p><p>sponsor- och tv-intäkter för de allsvenska klubbarna. För att de allsvenska klubbarna ska</p><p>kunna uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna så har undersökningen resulterat i</p><p>följande framgångsfaktorer: Utveckling av mediestrategier, arenautveckling, slopning av RF:s</p><p>bolagiserings reglering, utökad organisationskompetens, förändrat skattesystem och</p><p>bekämpning av huliganismen</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats avcoronakrisen. Mer konkret handlar det om att analysera hur ekonomin inom klubbarnaindirekt påverkas och hur nya strategier tillämpats. Studien har ett kvalitativt förhållningssättdär frågeställningarna har besvarats med semistrukturerade intervjuer och kompletterats medelektroniska källor. Respondenterna har valts då de representerar etablerade klubbar iAllsvenskan som skiljer sig både vad gäller ekonomiska och sportsliga förutsättningar.Läsaren skall bortse från händelser efter den 22 maj då nya beslut och riktlinjer tillkommitsedan studien fastställdes.Teorierna valdes med en abduktiv ansats där Stakeholder Theory syftar till att belysaintressenternas påverkan i de berörda klubbarna. Corporate Social Responsibility används föratt visa på det samhällsansvar de undersökta klubbarna intensifierat och diversifierat underkrisens gång. Dessutom bidrar perspektivet till en förståelse för hur den traditionellafotbollsprodukten förändrats i Sverige sedan seriestarten flyttades fram. Slutligen harOrganisationsutveckling använts för att tydliggöra hur klubbar applicerat innovativastrategier för att hantera den rådande krisen. Slutsatsen kommer fram till att de undersöktaklubbarna behöver anpassa strategier och arbetssätt för att klara av de ekonomiska ochsportsliga påtryckningarna som coronakrisen medför. Dessutom får intressenter en alltviktigare roll under krissituationer då de kan bistå med såväl mänskliga som ekonomiskaresurser. / The purpose of this study is to investigate how Swedish clubs have been affected by thecorona crisis. More specifically, it is about analyzing how the economy within the clubs isindirectly affected and how new strategies have been applied. The study has a qualitativeapproach where the questions have been answered with semi-structured interviews andsupplemented with electronic sources. The respondents have been chosen as they representestablished clubs in Allsvenskan which differ both in terms of financial and sportingconditions. The reader should disregard events after May 22 as new decisions and guidelineshave been added since the study was established.The theories were chosen with an abductive approach where Stakeholder Theory aims toelucidate the influence of stakeholders in the clubs involved. Corporate Social Responsibilityis used to demonstrate how the social responsibility of the investigated clubs intensified anddiversified during the crisis. In addition, the perspective contributes to an understanding ofhow the traditional football product has changed in Sweden since the start of the series.Finally, Organizational Development has been used to clarify how clubs have appliedinnovative strategies to deal with the current crisis. The conclusion of this paper is that theresearched clubs need to adapt strategies and working methods to cope with the economicand organizational pressures that the corona crisis entails. In addition, stakeholders are givenan increasingly important role during crisis situations as they can assist with both human andfinancial resources.

Varför är läktarna så tomma på damernas matcher? är en studie där Damallsvenskan och Allsvenskan undersöks utifrån perspektiv om genus och publikintresse. Idrotten sägs vara skapad av män för män, vilket speglar den svenska mansdominerade fotbollen. Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera den skillnad i publikintresse som finns mellan Damallsvenskan och Allsvenskan utifrån teorier om genus. Studien utgår från två frågeställningar, Hur kan man förstå skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? och Vilka är de främsta faktorerna som påverkar skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? där svaren på frågeställningarna bidrar med en förståelse och en förklaring till varför publikintresset ser ut som det gör ur ett genusperspektiv. Studien är en litteraturstudie som intresserar sig för ett fall – fotboll i Sverige. Det är en teoridrivande studie där de valda teorierna i studien genererar förklaringar till varför publikintresset ser ut som det gör genom att de appliceras på insamlad data från tidigare forskning. De valda teorierna har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv, där teorier om jämställdhet, genuskontraktet och maskulinetet och feminitet presenteras och används i resultat och analysdelen för att förklara hur stereotypiska könsroller och förväntningar på de olika könen påverkar intresset för dam- respektive herrfotboll. Resultatet i studien indikerar att skillnaden i publikintresse mellan Damallsvenskan och Allsvenskan beror på fler olika faktorer. Utifrån de valda teorierna kan skillnaden i publikintresse för Damallsvenskan och Allsvenskan bland annat förstås som en konsekvens av kulturella orättvisor inom svensk fotboll. / The aim of this thesis is to analyze and discuss the difference of interest between the first divisions in women’s football (Damallsvenskan) compared to men’s football (Allsvenskan) in Sweden. The thesis is using two research questions with a gender focus. The purpose is to contribute to an understanding of, and explain why, there is a difference of interest between Damallsvenskan and Allsvenskan from a gender perspective.The thesis is a literature study focusing on Swedish football. It´s a theory-driven study where the chosen theories, with focus on gender, generate explanations of why there is a difference of interest. The theories are applied on collected data from previous studies. The results indicate that the differences in public interest between Damallsvenskan and Allsvenskan can be explained by several different factors. Based on the selected theories this thesis concludes that the differences can be understood as a consequence of cultural injustices in Swedish football.

Background: Since the late 1990s the economy has become an important part of the football club activities. With increased revenues, a financial framework was needed and in 2002 the "Elitlicens" introduced for this purpose. Elitlicensen is divided into different criteria, the study dealt only with the economic criteria, the requirement that clubs in Allsvenskan should maintain a positive shareholders' equity. Aim: The study aims to study items and key figures in the annual financial reports of the clubs that participated in Allsvenskan every year during the period 2010-2014 to examine whether and how the clubs reached Elitlicensens criterion for positive shareholders´ equity. Furthermore, the aim is to explain the club's actions based on Elitlicensens criterion of positive shareholders´ equity. Method: A case study of the AIK, BK Häcken, Djurgårdens IF's, Helsingborgs IF's, IF Elfsborg, IFK Gothenburg, Kalmar FF and Malmö FF's annual financial reports during the period 2010-2014 where selected items and key figures audited. Through the theoretical framework with Soft budget constraint and the Fund theory the clubs actions tries to explain. Result: All clubs have reported positive shareholders´ equity 2010-2014. This has been maintained through player sales, money from the UEFA Europa Cups and capital contributions from stakeholders. There have been clear hints of soft budget constraint through both soft credit and soft subsidy AIK, Djurgårdens IF, Helsingborgs IF and IFK Gothenburg. A tendency to use of the Fund theory could be seen some years in BK Hacken, IF Elfsborg, IFK Gothenburg and Kalmar FF. Conclusion: The study shows that all audited clubs reached Elitlicensens requirements in positive shareholders´ equity 2010-2014. Selected theories provide no coherent picture of the clubs' actions regarding shareholders´ equity. Further research is needed in this area, which also take into sporting success and club financial strategies.

Svensk fotboll är den största folkrörelsen i Sverige och engagerar miljontals människor varje år. Elitklubbarna lägger stora resurser på hållbarhetsarbete i olika former för att ge tillbaka till samhället, och stärka den egna klubben. Hållbarhetsredovisning har blivit allt viktigare under de senaste åren, bland annat genom en ny lag från 2017 som lagstadgar en hållbarhetsredovisning för stora bolag. Svenska elitfotbollsklubbar omfattas inte av denna lag, men med alla de insatser klubbarna gör, menar teoretiker att klubbarna bör redovisa sina gärningar. Studiens syfte är således att förstå hur elitfotbollsklubbar i Sverige förklarar och förhåller sig till hållbarhetsredovisning i relation till värde och legitimitet. Studien drivs även av frågeställningen om hur klubbar kan utveckla sin hållbarhetsredovisning. Med hjälp av legitimitetsteori, intressentteori samt kontinuerlig intressentdialog förklarar studien vilka områden som behöver utvecklas, men också de värden som riskerar att gå förlorade till följd av en bristfällig hållbarhetsredovisning. Studiens empiri är hämtad från fem intervjuer som genomförts med fem olika klubbar. Resultatet visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet är bristfällig. Viss kommunikation sker genom klubbarnas hemsidor och sociala medier, men i årsredovisningarna är informationen närmast obefintlig. Tre av klubbarna pratar om resursbrist vilket gör hållbarhetsredovisning till en prioriteringsfråga. Slutsatsen blir att klubbarna bedriver ett väldigt stort hållbarhetsarbete, vilket de upplever stärker varumärket, helt i enlighet med tidigare forskning. Arbetet uppnår emellertid inte maximal effekt eftersom kommunikationen brister, vilket märks genom avsaknaden av hållbarhetsredovisning. Klubbarna skulle möjligen tjäna på att reducera antalet aktiviteter och istället fokusera på bättre rapportering. Då kan den egna klubben stärkas ytterligare. / Swedish football is the largest people movement in Sweden and engages millions of people. The elite clubs invests large resources in sustainability in different forms to give back to society, and strengthen their own club. Sustainability reporting has become increasingly important in recent years for all types of organizations. The purpose of the study is to understand how elite football clubs in Sweden explain and relate to sustainability reporting in relation to value and legitimacy. The study is also driven by the question of how clubs can develop their sustainability report. With the help of legitimacy theory, stakeholder theory and continuous stakeholder dialogue, the study explains which areas need to be developed, but also the values that are likely to be lost as a result of poor sustainability reporting. The empirical study is derived from interviews with five different clubs. The results show that communication of sustainability is inadequate. Some communication takes place through the clubs' websites, but in the annual reports the information is almost non-existent. Three of the clubs talk about resource shortages, which makes sustainability reporting a priority issue. The conclusion is that the clubs perform a very high level of sustainability, which they believe strengthens the brand, in line with previous research. However, the work does not achieve maximum effect because the communication fails, as evidenced by the lack of sustainability reporting. The clubs could possibly serve to reduce the number of activities and instead focus on better reporting. Then the clubs can be further strengthened.