<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to examine how the population living in Christiania considers their residential area in relation to the surrounding society, and why you as an individual choose to live there. We have used the qualitative method and we have performed interviews with a total of six persons. We have used Tönnies two notions regarding gemeinschaft and gesellschaft, and Goffmans theory about stigma. We choose these theories because we thought that they were most relevant for our study. Our question at issue is: Why does a person seek to live in an alternative society, with different norms in comparison to the majority society? Through our interview persons we learned their stories and their opinions considering their residential area and we concluded that Christiania differs from the remaining society in several ways. There are six themes which according to our interview persons differs Christiania from the surrounding society and these themes are: their democracy, the houses, the environment, the cannabis, the stigma and the states intentions considering Christiania. Our conclusions are that in Christiania they apply a different form of democracy called the consensus democracy, which means that in order to take a decision everybody in the group has to be agreeing to the decision. Something that is very special for Christiania. The environment is something that the people living in Christiania take responsibility for in several ways, for example the area is free of cars, which differs them from the society. The houses in Christiania are special because many of them are built of recycled material. In addition to this it is quite cheap to live in Christiania from an economic point of view since the rent is about 1800-1900 Danish crowns. Cannabis is socially accepted and it is allowed to sell and buy cannabis within the area, but no other harder drugs are accepted. Further we concluded that some of the residents living in Christiania feel a bit unaccepted because of the fact that they live in Christiania. This because of some outsiders has preconceived ideas about Christiania and the people living there, somewhat because of how the media describe the area. With the states intentions means that police officers patrol within the area, because in the year of 2004 the Danish government has created a plan to “normalize” Christiania.</p>

Abstract The purpose of this paper is to examine how the population living in Christiania considers their residential area in relation to the surrounding society, and why you as an individual choose to live there. We have used the qualitative method and we have performed interviews with a total of six persons. We have used Tönnies two notions regarding gemeinschaft and gesellschaft, and Goffmans theory about stigma. We choose these theories because we thought that they were most relevant for our study. Our question at issue is: Why does a person seek to live in an alternative society, with different norms in comparison to the majority society? Through our interview persons we learned their stories and their opinions considering their residential area and we concluded that Christiania differs from the remaining society in several ways. There are six themes which according to our interview persons differs Christiania from the surrounding society and these themes are: their democracy, the houses, the environment, the cannabis, the stigma and the states intentions considering Christiania. Our conclusions are that in Christiania they apply a different form of democracy called the consensus democracy, which means that in order to take a decision everybody in the group has to be agreeing to the decision. Something that is very special for Christiania. The environment is something that the people living in Christiania take responsibility for in several ways, for example the area is free of cars, which differs them from the society. The houses in Christiania are special because many of them are built of recycled material. In addition to this it is quite cheap to live in Christiania from an economic point of view since the rent is about 1800-1900 Danish crowns. Cannabis is socially accepted and it is allowed to sell and buy cannabis within the area, but no other harder drugs are accepted. Further we concluded that some of the residents living in Christiania feel a bit unaccepted because of the fact that they live in Christiania. This because of some outsiders has preconceived ideas about Christiania and the people living there, somewhat because of how the media describe the area. With the states intentions means that police officers patrol within the area, because in the year of 2004 the Danish government has created a plan to “normalize” Christiania.

Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i framtiden skall kunna uppleva den svenska naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen. Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras.  Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i naturen

No description available.

This study has been performed at a smaller high school and with its industry students, the high school is located in a small industrial community. The purpose of my study has been to find out what students think about their work with the project work, what they think has been positive and negative, how their motivation is influenced by the work on the project and if the work has been affected by factors outside the school world. The interviews have been carried out like normal conversation with open questions. The students who participated in the study comes from the school where I did my internship. The selection was done by asking all students from a specific course, those who were positive to participate are also the ones I have chosen to interview.   My main study results, in summary, described as the students, once they were inside their work were positive to the project work and felt motivated in their work. Negative experiences, for the students which attend a practical program, has mainly been economic, as the school does not provide any financial support. Students are left to finance their own projects, which also is the factor outside the school that has affected the most. Students find it costly to do a project. / Denna undersökning är gjord på en mindre gymnasieskola och dess  industrielever, gymnasieskolan ligger i ett mindre brukssamhälle. Syftet med min undersökningen har varit att ta reda på vad eleverna tycker om sitt arbete med projektarbetet, vad de tycker har varit positivt och negativt, hur har deras motivation påverkats av arbetet med projektet och har arbetet påverkats av faktorer utanför skolans värld. Samtalen har genomförts likt vanliga samtal med öppna frågor. De elever som deltagit i undersökningen kommer från den skola där jag själv gjort min praktik. Urvalet är gjort genom att tillfråga alla elever ur en viss inriktning, de som var positiva till att delta är också de som jag har valt att intervjua. Min undersöknings viktigaste resultat kan sammanfattningsvis beskrivas som att eleverna, när de väl var inne i sitt arbete var positiva till projektarbetet och kände sig motiverade i sitt arbete. Negativa erfarenheter har för eleverna som går ett praktiskt program främst varit ekonomiska då skolan inte ger något ekonomiskt stöd. Eleverna får själva bekosta sina projektarbeten, vilket även är den faktor utanför skolan som påverkat mest. Eleverna anser det vara dyrt att göra ett projektarbete.

Sammanfattning Den aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken. Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt. De fyra undervisningssätten som vi lokaliserat skiljer sig, enligt vår kategorisering, i låg, måttlig och hög grad från det traditionella undervisningssättet. Vi har även inom ramen för detta examensarbete utkristalliserat och jämfört de förklaringar som studiens lärare uppger vara anledningen till att de valt att undervisa på det sätt som de gör. De uppger att fortbildning, kollegialt stöd samt egen drivkraft varit de främsta förklaringarna till utveckling av undervisningen. Nyckelbegrepp:  Undervisningssätt,  matematik,  gymnasium,  traditionellt  undervisningssätt, alternativt undervisningssätt.

No description available.

Studien är inriktad på ämnet religionskunskap i grundskolans årskurs 4 – 6. Det finns begränsat med tidigare forskning kring lärares användning av olika typer av material i religionskunskapsundervisning i en mellanstadiekontext. Dessutom visar forskning främst vilket material som används och mindre fokus ligger på hur och varför lärare använder olika typer av material. Syftet med studien är därför att undersöka lärares användning av alternativt material i religionskunskapsundervisningen i årskurs 4 – 6. Frågeställningarna handlar om vilket material som används samt varför lärare väljer att använda alternativt material. Med alternativt material menas, i denna studie, allt material som används utöver läroboken i religionskunskap. De didaktiska frågorna ”vad?”, ”hur?” och ”varför?” samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande har varit betydande vid materialanalysen för att få syn på lärares didaktiska val och motiveringar när det kommer till alternativt material i religionskunskapsundervisningen. Resultatet är baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare på olika skolor i två kommuner. Av resultatet framkommer att lärare använder olika typer av alternativt material när de upplever att läroboken inte räcker till, för att variera undervisningen så att det möter alla elevers olika behov och förutsättningar samt för att motivera och engagera. / The study is focused on the subject of religious education in the Swedish compulsory school’s grades 4 – 6. Previous research on teachers’ use of alternative materials in Religious Education in this context is limited. Furthermore, available research mainly show what materials are used and does not focus on how or why teachers use different kinds of materials. Therefore, the aim of this study is to investigate teachers’ use of alternative materials in Religious Education in grades 4 – 6. Moreover, the study aims to answer the questions of what material is used and why teachers choose to use alternative material. In this study, alternative material is used to describe every material that is used in addition to textbooks, in religious education. The didactical questions “what?”, “how?” and “why?” as well as a sociocultural perspective on learning have been important when analysing the material to distinguish teachers’ didactical choices when it comes to using alternative materials in Religious Education. The result is based on qualitative semi-structured interviews with six teachers in different schools in two municipalities. The result shows that teachers use different kinds of alternative materials when they feel that the textbook is insufficient and to vary their teaching to accommodate to every pupil’s needs and prerequisites. They also use alternative materials to motivate and engage the pupils.

<p>Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhället där många börjat ifrågasätta den miljöpåverkan vi orsakar i världen genom det sätt vi lever. Ett hållbart samhälle är det självklara målet för många, men vi verkar ändå inte vara villiga att förändra vår livsstil trots alarmerande rapporter från forskarsamfundet världen över. De förändringar som ändå sker i samhället går visserligen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle, men det går förhållandevis långsamt. Koldioxidens skadliga inverkan på miljön är något man bör lägga särskild energi på att försöka minska eftersom koldioxiden är så starkt kopplad till klimatförändringen. Dagens ökande bilförsäljning är en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutsläppen i världen. Detta gör att bilindustrins satsning på miljöbilar är ett viktigt steg i strävan mot ett mer hållbart samhälle. De konsumenter som är villiga att köpa miljöbilar och andra miljöanpassade produkter är ett växande segment på marknaden. Det är därför intressant att kartlägga hur detta segment av konsumenter ser ut. Ur detta följer vårt syfte till denna studie: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar tidiga konsumenter av nylanserade, miljöanpassade bilar. Detta genom att studera miljöbilsköparen i Sverige utifrån demografiska faktorer, samt deras lojalitet till märke och miljö. I studien undersöks den Svenska miljöbilsmarknaden, där data hämtas från Svenska bilregistret och analyseras utifrån en kvantitativ metod. Samtliga förvärvade miljöbilar ligger till grund för studien, vilken således är en totalundersökning. I teoriavsnittet presenteras inledningsvis beslutsprocessen vid köp av en vara samt en redogörelse för begreppet lojalitet. En kort introduktion av området som brukar benämnas ”miljömedvetet köpbeteende” följer sedan. Slutligen tas teorin diffusion of innovation upp, som beskriver hur konsumenter kan delas in i vissa segment beroende på hur snabbt de tar till sig och konsumerar en ny produkt. Resultatet i studien analyseras utifrån den teoretiska referensramen. Speciellt viktigt i analysarbetet är att granska resultaten i förhållande till teorin diffusion of innovations som ligger till grund för vår segmentering av miljöbilsköparna. Vi finner en rad skillnader mellan gruppen Innovatörer och gruppen Tidiga anpassare, vilket även styrks i andra studier som har haft ett liknande upplägg när det gäller segmenteringen av konsumenter. Vi kan bland annat se att Innovatörerna är yngre än de Tidiga anpassarna och att de även byter bil oftare än de Tidiga anpassarna.</p>

<p>This essay studies stylistic differences as well as homage’s between four films produced in two different contexts, New Hollywood and alternative aesthetics today in America. This is done in order to answer the question how alternative Hollywood works against or with Classical Hollywood Cinema in cases like style and narrative. The Work is done by a theory of neoformalism and the definition made by them of Classical Hollywood Cinema. The essay finds small changes, although kind of important witch are mainly shown in editing and causal motivation. It’s found that, in these films Classical Hollywood Cinema still contributes with a huge part.</p>