Skogens förmåga att ta upp koldioxid och lagra detta som kol innebär att den spelar en viktig roll i arbetet mot klimatförändringar. Hälften av Sveriges skog ägs av mer än 300,000 privata skogsägare. Skogsägare kan genom olika skogliga åtgärder förstärka skogens roll som kolsänka. Idagsaknas dock incitament för privata skogsägare att vidta dessaåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för ersättning för kolinlagring bland medlemmar i Södra Skogsägarna. Resultaten är baserade på en enkät som besvarades av 108 av Södras medlemmar. Resultatet pekar påatt respondenterna var intresserade av ersättning för kolinlagring, men att det fanns en osäkerhet i frågan. Faktorer som utbildningsnivå, storlek på fastighet och antal dagar som skogsägaren lägger ner på skogsbruket hade störst påverkan på intresset för ersättning för kolinlagring.

Köttindustrin har en omfattande negativ klimatpåverkan då värdekedjan släpper ut växthusgaser. Andra problem industrin bidrar till är markdegradering, förorening och övergödning. Till följd av detta har industrin börjat granskas och alternativa tillvägagångssätt och produkter framkommit. Forskning visar på att etablerade företag har en viktig roll i hållbar omställning av industrier. Flera etablerade köttföretag har mot bakgrund av köttets klimatpåverkan inkluderat vegetabiliskt protein i sitt sortiment. Därför ämnar arbetet svara på följande frågeställning: På vilka sätt bidrar den svenska köttindustrin till en hållbar omställning där animaliskt protein kompletteras eller byts ut mot vegetabiliskt?  För att besvara frågeställningen har arbetet applicerat en kvalitativ metod, där sex svenska köttföretag intervjuats. För att få en överblick över den insamlade empirin sammanställdes denna efter frågorna:  <li aria-level="1">Vad gör företagen för en omställning till vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">När implementerar företagen vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">Varför agerar företagen som de gör?   Utifrån empirin insamlad från intervjuerna jämfördes resultaten med tidigare forskning kring hållbar omställning och barriärer inom köttindustrin. Sedan har branschen som helhet placerats i Magnusson och Werners (2023) ramverk för etablerade företag i hållbar omställning. Branschen bedömdes agera defensivt och samarbetande och placerades därför under begreppet Institutionellt konstituerande som beskriver hur företag följer branschens förhållningsregler för att inte tappa sin egen trovärdighet. Samtidigt kan företag agera på flera olika sätt och företagen uppvisade ageranden som kan förklaras av alla de fyra begrepp som ramverket beskriver. Det kan också konstateras att köttföretag inte kan driva en hållbar omställning på egen hand utan att det krävs inblandning av flera aktörer. / The meat industry has a significant negative climate impact as the value chain releases greenhouse gases. Other problems the industry contributes to are land degradation, pollution, and over-fertilization. As a result, the industry is being reviewed, and alternative approaches and products have emerged. Research shows that incumbents play a crucial role in sustainability transitions. Several incumbents in the meat industry have included plant-based protein in their product range, considering the climate impact of meat. Therefore, this work aims to answer the following question: In what ways does the Swedish meat industry contribute to a sustainability transition where animal protein is complemented or replaced with plant-based protein?To answer this question interviews with six Swedish meat companies were conducted. The collected data was organised around the following questions: -        What are the companies doing for a transition to plant-based protein? -        When are the companies implementing plant-based protein? -        Why are the companies acting as they are?  Based on the data collected, the results were compared with previous research on sustainability transitions and barriers within the meat industry. The industry was then placed within Magnusson and Werner's (2023) framework for incumbents in sustainability transitions. The industry was assessed to act defensively and cooperatively and was therefore placed under the concept of Institutional Constituent which describes how companies follow industry norms to maintain their own credibility. At the same time, the companies showed actions that aligned with all four concepts described in the framework. However, involvement from multiple stakeholders is necessary to achieve sustainability transitions.

The Swedish prime minister, Olof Palme was murdered in the middle of the street in the heart of Stockholm, by an unknown perpetrator on the 28th of February 1986. Even though it has been 32 years since the death of the former prime minister, a keen interest of the murder within the media still exists and has not decreased over the years. By conducting a qualitative text analysis, this paper examined how the murder of Olof Palme is described in an alternative medium; Fria Tider. The aim of this study is to problematize citizen journalism in Sweden. With the basis of the framing theory and agenda setting, eight texts were chosen from the alternative medium Fria Tider, an online newspaper. The authors conducted a framing analysis to identify which frameworks were most prominent in the way of describing the murder. The result of this study showed that three frames dominated; a conspiracy of several actors, the police's responsibility, and the solution is near. The authors found that Fria Tider produced several individuals and institutions as suspected of the murder of Olof Palme in these frameworks. While these frameworks can be seen as problematic, this study cannot conclude that it is problematic to read opinions other than what traditional media give. Therefore, this study cannot problematize citizen journalism.

Syftet med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring alternativt urval genom en ökad förståelse för antagna läkarstudenters upplevda navigering genom den alternativa urvalsprocessen. Frågeställningarna har därför undersökt vilka strategier sökande använder vid antagningsintervjuerna. Och hur de två urvalskriterierna lämplighet och motivation upplevs i relation till den tidigare genomgångna antagningsprocessen samt vad läkarstudenterna menar var viktiga framgångsfaktorer för att lyckas vid intervjuerna. Tidigare forskning har visat att alternativt urval är vanligt förkommande ur en internationell kontext på det medicinska utbildningsfältet, och att studenter som har föräldrar med högskoleutbildning nyttjar utbildning på ett mer obundet sätt, där kapitaltillgångar visat sig vara viktiga i navigeringen av det svenska utbildningssystemet. Det som saknas i den tidigare forskningen är de antagna studenternas självupplevda perspektiv på alternativt urval. En kvalitativ intervjustudie har därför använts som metod för att lyfta fram dessa perspektiv. Studiens resultat har visat att de antagna läkarstudenterna har använt sig av olika strategier, en viktig sådan var att de konverterade tidigare utbildning och erfarenheter till styrkor. Lämplighet och motivation framkom som viktiga begrepp där förmedlingen av hur och varför var centrala i navigeringen. Framgångsfaktorer som lyftes fram i relation till antagningsprocessen var uppväxtmiljö, att lyckas förmedla sin person och skapa en relation till intervjuarna. Resultatet har analyserats med hjälp av ett bourdieuskt perspektiv där intervjupersonernas kapitaltillgångar, strategier och förhållningssätt till det medicinska fältet och rådande doxa varit centrala punkter. Studiens resultat har bidragit till ny kunskap och insyn i en annars tämligen outforskad värld kring det alternativa urvalet, genom de antagna läkarstudenternas perspektiv. Studien har också pekat på vikten av mer specifik studie- och yrkesvägledning för att fler med olika bakgrund ska kunna få de redskap som krävs för att navigera sig genom antagningsprocessen. / The aim of the study was to gain a deeper knowledge about alternative admission through a better understanding of admitted medical students’ navigation throughout the admission process. It has therefore been explored which strategies applicants use during the admission interviews. And how the two selection criteria aptitude and motivation are perceived in relation to the previously experienced admission process, as well as what medical students point out as important factors to succeed with the interviews. Previous research has shown that alternative admission is commonly used internationally in the medical field of education, and that students who have parents with higher level of education use education in a more unbound way where capital assets have shown to be important in the navigation of the Swedish educational system. What is less known in earlier research is the selfperceived perspective of the admitted students in relation to alternative admission. A qualitative interview study has therefore been conducted. The study result showed that the admitted medical students used different strategies – a critical one being the converting of previous education and experiences to strengths. Aptitude and motivation also emerged as important terms where the mediation of how and why was fundamental in the navigation. The success factors that were raised in relation to the admission process were the upbringing environment, achieving to mediate one’s personality, and to create a relation with the interviewer. The results were analysed with a Bourdieuan perspective where the interviewee’s capital assets, strategies and attitudes toward the medical field of education and existing doxa emerged as key points. The study results have contributed with new knowledge and insight in the so far unexplored field that is alternative admission, from the medical students’ perspective. The results also indicate the importance of more specific study and career guidance, which could lead to that more students with adverse backgrounds learn which tools that are helpful while navigating through the alternative admission process.

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nära varandra i en stad och samtidigt ha tydliga gränser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var är vi tillsammans i bostaden? När övergår den privata sfären till gemensam? Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istället se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfär där mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar också om de saker vi har i hemmet, är delning av kökmaskiner och städredskap ett möjligt sätt att spara energi? Hur kan vi bygga för att främja detta? I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta går att applicera i morgondagens Stockholm. Jag har gjort detta genom att skissa i modell och analysera dessa i jämförelse med exempel på lyckade bostadshus. Utformning av kommunikation och vad vi kan dela i ett bostadshus är de två frågor jag har fokuserat på i detta projekt. Hur kan bostadshuset vara en förlängning av staden och samtidigt signalera en privathet? / This project is about how we can live near each other in the city, while having clear boundaries around the areas we share. Where do we meet in the city? Where does the private sphere become commune? Communication, such as stairs and corridors, in residential houses has been reduced to a minimum. The result of this is that the balance between architecture and function is very unstable. To instead see this as a social area has the potential to create a vibrant atmosphere where more private functions are shared with the communication. How can we share space? What can the house share with the city? What can the user share with each other? Sharing is a potential way to save energy. How can we build to promote this? In the process, I have tried to define what creates an attractive residential building in a city context. I have done this by model sketching and analyze these in relation to examples of successful residential buildings. The formation of the communication and what we can share in a residential building are the two main questions in this project. How can the dwelling house be an extension to the city while signal a private sphere?