Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen

<p>Syftet med undersökningen är att belysa hur två fotbollsföreningar i Västerås påverkats av amatörismens avskaffande 1967. Gideonsbergs IF (damer) och Västerås SK (herrar). Undersökningen har fokus på hur dessa föreningars organisation och budget förändrats i och med professionalismens införande i den svenska idrotten, samt hur föreningarna skaffat sponsorer. Dessutom påvisas de skillnader som funnits mellan föreningarna. Forskningsansatsen är kvalitativ och data har insamlats främst från de båda föreningarnas styrelseprotokoll men även genom en intervju med en person som varit anställd av båda föreningarna under den undersökta perioden. Resultatet blev att tydliga förändringar syntes inom båda föreningarnas budget och organisation efter amatörismens avskaffande. Omsättningen i föreningarna ökade och organisationerna effektiviserades. Likheter och skillnader mellan klubbarna redovisas även.</p>

Syftet med undersökningen är att belysa hur två fotbollsföreningar i Västerås påverkats av amatörismens avskaffande 1967. Gideonsbergs IF (damer) och Västerås SK (herrar). Undersökningen har fokus på hur dessa föreningars organisation och budget förändrats i och med professionalismens införande i den svenska idrotten, samt hur föreningarna skaffat sponsorer. Dessutom påvisas de skillnader som funnits mellan föreningarna. Forskningsansatsen är kvalitativ och data har insamlats främst från de båda föreningarnas styrelseprotokoll men även genom en intervju med en person som varit anställd av båda föreningarna under den undersökta perioden. Resultatet blev att tydliga förändringar syntes inom båda föreningarnas budget och organisation efter amatörismens avskaffande. Omsättningen i föreningarna ökade och organisationerna effektiviserades. Likheter och skillnader mellan klubbarna redovisas även.

Denna uppsats utforskar hur professionalism inom svensk fotboll som fenomen uppfattas och diskuteras i svenska tidningar under tidsperioden 1949–1958. Under denna tidsperiod existerar inte professionell fotboll i Sverige, utan de som blir professionella får bege sig till utlandet, där de även fick inställa sig för det faktum att de inte längre var tillgängliga för medverkan i det svenska landslaget, då svenska amatörregler hindrade detta. Med hjälp av tidningsartiklar som diskuterar ämnet från den valda tidsperioden är det möjligt att se att professionaliseringen inom fotboll var en hetlevrad debatt i tidningspressen där många argumenterar såväl för som emot fenomenet, samt att det finns många olika åsikter om vad dess följder långsiktigt kommer att bli för den svenska fotbollen. I studien framgår det att tidningspressen diskuterar flera möjliga vägar framåt för svensk fotboll för att bli bättre framöver, men samtidigt att totalt överge amatörismens ideal som var fast förankrade i svensk fotboll är någonting som sällan lyftes fram som en möjlig lösning. I studien framgår det att det fanns en stor debatt gällande hur den svenska fotbollen skulle kunna förhindra spelarflykten till utlandet, genom att förbättra de ekonomiska förutsättningarna i den svenska fotbollen. Studien visar att den allmänna opinionen var delad gällande ställningstagande avseende professionaliseringens påverkan på den svenska inhemska fotbollen. Studien visar samtidigt att det var ytterst få som propagerade att tillåta professionella fotbollsspelare i det svenska landslaget, under hela den avsedda tidsperioden, någonting som motsäger den tidigare forskningen avseende fenomenet.

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet. Säkerhetsnålen som en symbol inom punken kan förstås som en kritik av konsumtionssamhället. Den tvetydiga användningen av svastikan på kläder och flygblad är mer svårtolkad, den kan ses utifrån sitt rent provocerande värde eller som att den tillhör en gammal värld och därför är utan betydelse. Från detta har jag följt punkens förgreningar mot en politiskt medveten subkultur där aktivism, anarkistisk teori och D.I.Y.-filosofi är rådande. D.I.Y. (Do It Yourself) är en viktig aspekt av punkens utveckling. Punken påverkar även andra konstnärliga uttryck som syns hos till exempel den samhällskritiske konstnären Banksy. Det går också att se ett kulturhistoriskt intresse för den ursprungliga punken, som nu blivit en del av kulturarvet. Utifrån bland annat den ideologiska förförståelsen som framträder i min undersökning har jag analyserar två verk av den svenska konstnären, och punkmusikern, Ella Tillema. På verket Mitt Hjärta Är En Bomb 2009 har jag lagt en feministisk blick och Den Postapokalyptiska Skapelseberättelsen (Partyt är Över) 2011 har analyserats utifrån en mottagarkontext med förståelse för anarkistisk aktivism, djurrättsfrågor och dess symboler. Punken som subkultur kan förstås som en motkultur och punkestetik som en motestetik. En slutsats som min undersökning leder till är att punkestetik kan ses både som förhållningssätt och som stil, D.I.Y.-aspekten är betydelsefull i båda avseenden. Som förhållningssätt handlar det bland annat om att inte vara en passiv konsument, utan vara delaktig och det blir i sin praktik till en slags samhällskritik. Identitet och tillhörighet är en viktig del av för att förstå punkestetik som stil. Stilen skapas dels utifrån bilder som haft stort genomslag inom subkulturen, till exempel Reids. Dels utifrån en teknisk amatörism, i vissa fall skenbar, som markerar D.I.Y.-praktiken där alla har möjlighet att vara delaktiga. Det är dock min mening att stil och förhållningssätt inte kan särskiljas om man vill förstå vad punkestetik är.

This study aims to examine how professionalization and commercializationinfluence the culture of the organization in a non-profit association. The studyobject is the elite preparatory activity in a sports organization. Therespondents in this study consist of head coaches, coaches and leaders inmanagerial positions who together have contributed to empirical material inthe form of qualitative data. The results were then analyzed out of Schein'stheory of organizational culture and the three cultural levels. The conclusionstated that artifacts and espoused values were identifiable in theorganizational culture based on Schein's theory. However, the underlyingassumptions were more difficult to understand. A connection that indicates aprofessionalization and commercialization of the non-profit activity could bepointed out.