Spelling suggestions: "subject:"ambiens"" "subject:"amibiens""
1 |
Efterklangens inverkan vid ADR : Hur efterklangspålägg upplevs av filmtittaren vid eftersynkad dialog i filmljudläggningZetterlund, Oskar January 2013 (has links)
Detta examensarbete går ut på att undersöka huruvida filmtittares upplevelser påverkas av inadekvat efterklangspålägg inom eftersynkronisering av dialog till film. Hur efterklangspålägget passar till filmen anses bestämmas mycket utav hur bildens perspektiv och miljön runt omkring illustreras. En lyssningsundersökning utfördes med två olika videoexempel som undersökningsdeltagarna fick se och sedan svara på frågor relaterade till dessa. Målet var att få in motiveringar till svaren för att få en grundligare bild av deltagarnas upplevelse av efterklangen. Detta lyckades och dessa kommentarer gav underlag för diskussion. Av resultaten att döma upplevde deltagarna att efterklangen inte stämde vidare överens med bildens perspektiv och miljö. Detta hade mycket att göra med att efterklangen var aningen för torr i sin karaktär för att kännas naturlig.
|
2 |
Ambiens och obehag : Inverkan av ambiens i skräckspel / Ambiance and discomfort : The influence of the ambiance in horror gamesFigueredo, Eric, Fridlund, Eddie January 2022 (has links)
Denna studie har undersökt ambienser som en nordeuropeisk skog och ett industriområde för att se om de har en påverkan på spelarens upplevelse i survival horror spel. Bakgrunden går igenom tidigare forskningar om ambienser/skräck och obehag, samt förklarar olika termer för att få läsaren att förstå ämnet bättre. Studiens genomförande valdes att göras i form av en artefakt där deltagarna fick ta sig igenom två labyrinter där de samtidigt blev bemötta av de två ambienser som valts i studien. Deltagarna fick sedan svara på en semistrukturerad intervju. Resultatet som studien kom fram till var att skogs ambiensen inte kändes mycket skrämmande/obehaglig. Motsvarande så upplevdes industriområdes miljö mer påfrestande. Studien kan möjligtvis användas som hjälpreda för speldesigners på så sätt att besvara vilka ambienser/specifika ljud som upplevs mer skrämmande/obehagliga. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>
|
3 |
Avaliação qualitativa e quantitativa de acessos cirúrgicos com microscopia e assistido por endoscopia à cisterna ambiens: estudo em cadáveres / Qualitative and quantitative analysis on microscopic and endoscopic-assisted surgical approaches to the ambient cistern: a cadaveric studyBeer Furlan, André Luiz 24 June 2019 (has links)
INTRODUÇÃO: A cirurgia endoscópica é um campo em expansão e uma técnica amplamente aceita no tratamento de lesões intracranianas seguindo a tendência atual de procedimentos minimamente invasivos em neurocirurgia. No entanto, sua aplicação em cirurgias na região da cisterna ambiens ainda não foi estudada. Este trabalho tem como objetivo realizar análises qualitativa e quantitativa de diferentes acessos cirúrgicos à cisterna ambiens utilizando a microscopia com e sem assistência da endoscopia. MÉTODOS: Utilizamos microscopia e assistência da endoscopia para conduzir uma análise objetiva de quatro acessos cirúrgicos comumente utilizados na cirurgia da cisterna ambiens: supracerebelar infratentorial (SC), occipital interhemisférico (OI), subtemporal (ST) e transcoróideo (TC). Adicionalmente, foi realizada ressecção do giro parahipocampal (STh) no contexto do acesso ST. Cada acesso cirúrgico (SC, OI, ST, TC) foi realizado em cadáveres. Após a dissecção anatômica microscópica, um endoscópio de 30 graus foi utilizado para explorar o campo cirúrgico. Finalmente, o giro parahipocampal foi ressecado através do acesso ST e a exposição cirúrgica foi avaliada. A análise quantitativa foi baseada na exposição linear de estruturas vasculares e na área de exposição da região da cisterna ambiens. RESULTADOS: Foi encontrada diferença significativa (p < 0.05) entre microscopia e assistência por endoscopia na exposição linear da artéria cerebral posterior (PCA) e artéria coróidea posterior (PChA) medial através do acesso ST. A assistência da endoscopia também melhorou exposição das áreas medial, superior e total através do acesso ST. CONCLUSÕES: Este estudo demonstrou que a assistência da endoscopia para cirurgia da região da cisterna ambiens é viável e melhorou a exposição através do acesso ST proporcionando exposição similar ao acesso STh / INTRODUCTION: In the current minimally invasive trend in neurosurgery; endoscopic surgery is growing field and widely accepted as a mean of treating intracranial lesions. However; its application in the ambient cistern surgery has not been studied thus far. The objectives of the present study are to perform a qualitative and quantitative analysis of different microsurgical and endoscopic-assisted approaches to the ambient cistern. METHODS: We used microscopy associated with endoscopy assistance to conduct an objective analysis of four surgical approaches commonly used in the surgery of the ambient cistern: infratentorial supracerebellar (SC); occipital interhemispheric (OI); subtemporal (ST) and transchoroideal (TC). Additionally; we performed a parahypocamppal gyrus resection (STh) in ST context. Each approach (SC; OI; ST; TC) was performed in cadaveric heads. After the microscopic anatomical dissection; the 30-degree endoscope was used to explore the exposure. At last; the parahyppocampal gyrus was resected through a ST approach and the exposure evaluated. The quantitative analysis was based on the linear exposure of vascular structures (linear exposure) and the area of exposure of the ambient cistern region (area of exposure) RESULTS: There was significant difference (p < 0.05) in linear exposure of the PCA and medial PChA between microsurgery and endoscopic assistance on the ST approach. It also improved the medial; superior and total exposure of the ambient cistern region when used on the ST approach. CONCLUSIONS: This study demonstrates that endoscope assistance improved exposure of the ambient cistern region when using the ST approach. Endoscopic assistance was feasible and provided similar surgical exposure compared with ST associated with parahippocampal gyrus resection
|
4 |
AKUSTISK MIMIKRY I SKRÄCKSPEL : Hur ljudblandning påverkar spelarens känslomässiga upplevelse / ACOUSTIC MIMIC SOUNDS IN HORROR GAMES : How sound blending affect the player emotional experienceCronholm, Leonard, Johansson, André January 2023 (has links)
Studien som följer har som mål att undersöka ljuddesignskonceptet beskrivet här som akustisk mimikry. Det rör sig om en mixningsprocess där ljud som vid första anblick ses som orelaterade till varandra kan mixas ihop för att framhäva olika känslointryck. Studiens fokus ligger på genren science fiction-skräck, specifikt spelet Alien Isolation. Studiens frågeställning handlar om hur akustisk mimikry nyttjas i Alien: Isolation för att ge intryck av stress och rädsla även om spelaren inte befinner sig i faktisk fara i spelet, samt hur effektivt denna teknik påverkar spelaren. Fyra videoklipp, två innehållande akustisk mimikry och två med ursprungliga källan till ljudet presenterades för tio deltagare som sedan fick besvara frågor i en semistrukturerad intervju angående upplevd rädsla och stress samt specifika frågor om ljudet de just hört. Slutsatsen landar i att inget självklart resultat kan presenteras då svaren från intervjun ter sig paradoxala gentemot varandra. Intervjuns struktur och utförande såväl som en längre tidsram för arbetet hade kunnat förtydliga resultaten och ge en klarare bild av den känslomässiga påverkan som ljud designade med akustisk mimikry kan skapa.
|
5 |
Förbud för ljud med låg magnitud : En designers guide för hur symbolik och legatomusik kan användas i skapandet av en ljudberikad kontorsmiljöTinggren, Simon, Hauffman, Sixten January 2022 (has links)
Ljudberikelser används ofta i kontorsmiljöer för att göra det mer behagligt att arbeta genom att sänka taluppfattningsförmågan, i framför allt kontor med öppen planlösning. (Page, 2020). Traditionellt sett så har dessa ljudberikelser bestått av olika typer av brus för att höja bakgrundsnivån i kontoret. Vi tittar på ljudberikelse, inte ur en ingenjörsperspektiv, utan ur ett ljuddesignperspektiv och hur vi kan använda våra kunskaper och erfarenhet för att driva frågan om hur vi kan skapa en mer avsiktligt designad arbetsmiljö i kontor. I den här arbetet så undersöker vi hur en designer kan utnyttja verktyg som symbolism och legatomusik till att skapa en ljudberikelse för en kontorsmiljö. Detta för att skapa en tydlig struktur och ge en stadig grund för framtida ljuddesigners att designa en ljudmiljö som är mer behaglig för kontorsarbetare. I det teoretiska ramverket så tar vi upp relevant forskning som visar att denna vinkel på design av ljudberikelse har en vetenskaplig och etablerad grund. Med denna forskning så har vi utvecklat en metod med en tydlig struktur för hur en ljudberikelse till kontorsmiljöer kan designas, och hur designen kan vara så tillfredsställande som möjligt för ens specifika målgrupp. / Sound enrichment is often used in office environments to make it more comfortable for work by lowering speech intelligibility, primarily in open plan offices. (Page, 2020). Traditionally these sound enrichments have consisted of different types of noise to heighten the background noise in the office. We look at sound enrichment, not through the perspective of an engineer, but through the perspective of sound designers and how we can use our knowledge and experience to drive the question of how we create a more intentionally designed work environment in an office. In this work we investigate how a designer can utilize tools like symbolism and legato music in order to create a sound enrichment for an office environment. We do this in order to create a clear structure and solid groundwork for future sound designers to design a sound environment that is more pleasant for the office workers. In the theoretical framework we will bring forth relevant research that shows how this angle of design of sound enrichment has a scientific and established foundation. With this research we have developed a method with a clear structure for how a sound enrichment for office environments can be designed, and how the design can be as satisfying as possible for a specifically targeted group.
|
6 |
Ambient musik : En undersökning om spatial musik som klingande arkitektur / Ambient Music : Investigating spatial music as sounding architectureMilveden, Jens January 2022 (has links)
”Ambient Music”, established and described by its ”creator” Brian Eno, has become a term with a wide range of uses - as generative music, in sound- and audiovisual art installation, a mediated ”sound” of a genre through albums and artists to plug in to during your daily walk - as well as any imaginable association with the term connected to public, spatial or virtual ambience. Through the liner notes of the genres original albums (Ambient 1: Music For Airports of 1978, and to some extent Discreet Music of 1975) it is clear though that the original idea is more related to listening to your own spatial awareness as a form of music rather than a following of certain sounds and conventions that the term has been associated with. At the time as a sonic alternative to conventional background music of public spaces. The author suggests that these ideas never would have surfaced if it wasn’t for the earlier ideas of Erik Satie and John Cage, whose sonic frameworks and instructions beyond the traditional music sheet were vital for Eno to create generative canvases of sounding art for the spaces. The paper then focuses on consolidating the term ”Ambient Music” with its frameworks in art and function by deconstructing it between spatial, architectonic usage and as a mediated genre of a ”sound”, via virtual generative music - and back again, via its original description of enhancing environments ”acoustic and atmospheric idiosyncracies”. With Eno’s original thesis in mind the paper continues to explore where ”Ambient Music” (through arguably its sub-genre, ”Spatial Music”) is today, as well as looking at the potential futures for the genres’ artistic functions as an established and accepted sonic element of physical architecture and public spaces. This exemplified by building a bridge between ”Ambient Music” and the modern ”non-ambient” sonic scenographer, ”Spatial Music”-artist Mareike Dobewall, for further discussions on sound art as sounding architecture - a potential future for the Ambient label.
|
Page generated in 0.0277 seconds