Hushållens skulder har under det senaste decenniet ökat fortare än vad hushållens inkomster gjort vilket inneburit en stigande skuldkvot. En alltför hög skuldkvot innebär en stor risk för enskilda hushåll och banker men också för den makroekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten. Därför införde Finansinspektionen 1 mars 2018 ett skärpt amorteringskrav som innebär ett ökat krav på amortering vid nya bolån för hushåll med höga skuldkvoter.Syftet med detta arbete är att analysera det skärpta amorteringskravet och hur det kommer att påverka bostadsmarknaden i Stockholm. Detta har genomförts med intervjuer av representanter från olika sektorer på marknaden.De viktigaste frågorna som undersökts var vilka effekter av det skärpta amorteringskravet som kommer att vara tydligast, vilken demografi det kommer påverka och huruvida regleringen är en bra åtgärd. Det visar sig att amorteringskravet sannolikt kommer sänka skuldsättningen i landet, vilket är en önskad effekt från Finansinspektionens sida. Kritiker mot kravet menar att alternativa åtgärder är bättre med motiveringen att det går att nå samma effekt utan de negativa konsekvenser det skärpta amorteringskravet för med sig. De alternativa åtgärderna handlar om mer övergripande förändringar på bostadsmarknaden istället för en enskild reglering på bolånen. Det skärpta amorteringskravet verkar vara det bästa alternativet Finansinspektionen till förfogande för att stabilisera svensk ekonomi, men det finns andra åtgärder som hade varit ett bättre alternativ för att uppnå samma effekt. / In the last few decades there has been a faster increase in household debts than household income, which meant a rising debt ratio. An excessive debt ratio represents a high risk not only for individual households and banks, but also for macroeconomic developments and financial stability. Because of this Sweden implemented a tightened amortization requirement on housing loans for households with high debt ratios. The legislation was created by Finansinspektionen and implemented on March 1, 2018.The purpose of this work is to analyze the tightening of the amortization requirement and how it will affect the housing market in Stockholm. This has been done with interviews of representatives from different sectors on the market.The most important issues examined were which effects will be most prominent from the requirement, which demographics it will affect and whether the regulation is a good measure. It turns out that the amortization requirement is likely to lower debt in the country, which is the desired effect from Finansinspektionen. Critics against the legislation claims that alternative measures are better with the argument that the same effect can be achieved without the negative consequences of the increased amortization requirement. Alternative measures are more general changes in the housing market instead of a single legislation on mortgage loans. The new amortization requirement appears to be Finansinspektionens’ best available option to stabilize the Swedish debts. However, there are other measures that would have been better alternatives for achieving the same effect.

Syfte: Syftet med studien är att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende inför inträdelsen på bostadsmarknaden utifrån livscykelhyoptesen. Teori: Den främsta teoritillämpningen för studien är livscykelhypotes om människans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas då den angriper det social- psykologiska perspektivet angående behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan påverka huruvida en människa sparar eller inte. Metod: Studiens metodansats består av en metodkombination, detta innefattar en enkätundersökning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsområdet. Det innefattar även tre intervjuer med etablerade experter inom studiens område. Studien har en hermeneutisk vetenskapssyn och en abduktiv slutledningsform. Empiri: Presenterar den data som är mest relevant för studien från samtliga tre intervjuer och enkätundersökningen. Erhållen kvantitativ data presenteras i diagram. Slutsats: Studien påvisar att majoriteten av populationen anser att bostadsmarknaden är svår att inträda och att det är främst på grund av bostadsbrist och likvida skäl. Tendenser visar dock ett möjligt behov om att sparandet inför bostadsmarknadsinträdet bör läras ut och implementeras av individer i tidigare ålder, än vad livscykelhypotesen antyder. Föräldrar eller vårdnadshavare kan bli för ekonomiskt belastade på grund av delvis ökade bostadspriser. Därför bör barn samarbeta med deras föräldrar eller vårdnadshavare för att förebygga och bemöta bostadsmarknadsinträdet på ett optimalt sätt. Dock ska det tas i beaktning att alla hushåll eller privatpersoner inte har dessa ekonomiska förutsättningar för att efterfölja studiens generella och rationella sparbeteende.

No description available.

Amorteringskravet infördes den första juni 2016 som en åtgärd för att dämpa den oavbrutet ökande skuldsättningen i Sveriges hushåll. Hushållens höga skuldsättning har varit mycket omtalad de senaste åren och lett till diskussioner om huruvida den innebär risk för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten. Banker, myndigheter och högskolor verksamma inom bostadsmarknaden har varit både positiva och skeptiska till amorteringskravet som åtgärd för att minska hushållens skuldsättning och menar att konsekvenserna på bostadsmarknaden kan vara både positiva och negativa. Med denna bakgrund är syftet med uppsatsen att studera om och hur amorteringskravet hittills har påverkat bostadspriserna och skuldsättningen för bolån, samt om regleringen har varit den ultimata åtgärden för att uppnå en sundare ekonomi. För att uppnå uppsatsens syfte, har en kvalitativ metod, som innefattat intervjuer och litteraturstudie, samt en kvantitativ studie, som baserats på statistik, valts. Genom intervjuer med aktörer verksamma inom bostadsmarknaden samt statistiska tester, har en slutsats dragits om att amorteringskravet har haft effekt på bostadsmarknaden. Bostadspriserna har fortsatt att öka men i en lägre takt i jämförelse med tidigare år, även skuldsättningens ökningstakt har sjunkit. Amorteringskravet anses endast vara en pedagogisk åtgärd för att införa amorteringsbeteendet hos hushållen snarare än en skuldnedsättande åtgärd. / The first of June 2016, an amortization requirement was introduced as a measure to halt the constantly growing household debt in Sweden. The high household debt has been widely discussed over the past few years which has led to the further discussion regarding whether the growing debt means a risk for the macroeconomic and financial stability. Banks and other actors active in the housing market have been both positive and skeptical of the amortization requirement as a measure to reduce the household dept. The actors argue that the consequences can be both positive and negative. The purpose of this essay is to study if and how the amortization requirement so far has affected the house prices and the debt for mortgage loans, and if it has been the ultimate measure to achieve a more stable economy. To achieve the purpose of the essay two research methods were used: qualitative method, interviews and literature studies, and quantitative method, based on statistics. Results suggest that the amortization requirement has had an impact on the housing market. Housing prices have continued to increase but at a slower pace in comparison with previous years, whilst the debt rate has fallen. The amortization requirement is considered more as an educational measure than a measure that reduces household depts. The conclusion drawn from the results is that the amortization requirement has fulfilled its purpose but whether this measure is the most optimal is hard to say.

The aim of this study was to investigate how the amortization requirements of 2016 and 2018 haveaffected the housing prices in Stockholm county, using an event-study approach and a regressionanalysis. Furthermore, the paper studies how the regulations have affected single-family housescompared to tenant-owned apartments, if the effect was different for tenant-owned apartments ofdifferent sizes and if existing housing compared to newly produced housing were affected differently.The reasoning behind the introduction of amortization requirements was to regulate and decreasegrowing household indebtedness that was making Swedish households vulnerable to changes in theoverall economy. The second requirement aimed to further regulate household indebtedness and wasexpected to lower housing prices, which it received criticism for. The report is limited to thedevelopment of house prices for single-family houses and tenant-owned apartments betweenDecember 2013 and February 2019.The primary findings of this report are that the amortization requirements have resulted in decreasedexpected returns. Consistent with previous literature, the introduction of macroprudential policiesreduced the price growth for existing tenant-owned apartments and decreased the housing prices ofsingle-family houses and newly produced homes. The amortization requirements accomplished theFinancial Supervisory Authority’s aim of reducing household indebtedness, but increased the averageloan-to-value ratios for households. Lastly, it has become increasingly difficult for younger householdsto finance their housing purchase due to increased monthly payments and thereby failing to pass theleft-to-live-on computations created by lenders. At the same time, the rental housing market remainslimited. / Syftet med denna studie är att undersöka hur amorteringskraven som infördes under 2016 and 2018,påverkade bostadspriserna i Stockholms län. Genom att tillämpa en eventstudie och enregressionsanalys försöker denna studie förklara hur regleringarna har påverkat priserna för småhusjämfört med bostadsrätter, om påverkan på priserna skilde sig mellan bostadsrätter av olika storlekaroch om påverkan skilde sig mellan befintligt bestånd och nyproducerade bostäder. Motivationenbakom amorteringskraven var att reglera och minska hushållens skulder, eftersom de gjorde hushållensårbara för ekonomiska störningar. Det andra amorteringskravet förväntades även sänkabostadspriserna och mottog därför en del kritik. Denna rapport är begränsad till utvecklingen avsmåhus- och bostadsrättspriser mellan december 2013 och februari 2019.De huvudsakliga slutsatserna i denna rapport är att amorteringskraven har minskat förväntade vinster.I tidigare litteratur har makroekonomiska regleringar minskat prisökningen, vilket också är resultatetför denna studie. För småhus och nyproducerade bostäder minskade också priserna jämfört medföregående period. Amorteringskraven har uppnått Finansinspektionens mål om att minska hushållensskulder men har samtidigt ökat skuldkvoten bland hushåll. Avslutningsvis har det blivit svårare förunga hushåll att finansiera sitt bostadsköp då amorteringskraven ökar månadsbetalningarna och gör attde inte klarar av kvar-att-leva-på-kalkylerna hos bankerna. Samtidigt är hyresmarknaden ärsvåråtkomlig och begränsar därmed bostadsalternativen på marknaden.

Bostad är för de flesta den största investeringen en person gör och finansieras med hjälp av bolån. Bolån medför makroekonomiska risker, till följd av höga skuldkvoter och minskad konsumtion. För att minska dessa infördes år 2016 samt år 2018 amorteringskrav. Amorteringskraven kan ses som mindre reglering hos bankerna men är av många ansedd som ett komplext införande. Rådgivare på svenska banker är de som ansvarar för utlåning till privatpersoner och de har behövt anpassa sig efter de nya regelverken. Syftet med studien är att undersöka hur amorteringskraven påverkat bolånerådgivare i form av stress, standardiserad arbetsprocess och inlärning. Detta för att undersöka om det upplevdes som stressande att behöva anpassa sig till amorteringskraven. Vidare undersöktes vilka konsekvenser amorteringskravens införande fått för bolånerådgivares arbete, huruvida det i takt med ett ökande antal regleringar blivit mer standardiserat. Slutligen studerades om amorteringskraven upplevdes som svåra att lära sig eller implementera i det dagliga arbetet. Genom en kvantitativ forskningsmetod, har rådgivare svarat på en enkät baserad på studiens syfte. Tidigare studier har i större utsträckning fokuserat på amorteringskravens ekonomiska konsekvenser samt hur de påverkat bostadsmarknaden. Syftet med studien är därmed intressant att undersöka utifrån ett yrkesprofessionellt perspektiv.  Resultatet av studien visade ett samband mellan amorteringskravens införande och en ökad stressnivå hos rådgivarna. Resultatet stödjer även tidigare forskning vad gäller att rådgivarna upplevt att amorteringskraven bidragit till en mer standardiserad arbetsprocess. Däremot fanns det inget stöd för att amorteringskraven varit svåra att lära sig eller att implementera i arbetet med bolånerådgivning. / For most people, housing is the biggest investment in life, and it is financed by mortgages. However, this entails macroeconomic risks as a result of high debt ratios and reduced consumption. To reduce these risks, amortization requirements were introduced in 2016 and 2018. The amortization requirements can be seen as a minor regulation for the banks, but it is considered by many to be a complex regulation. Advisors in Swedish banks are the ones responsible for lending to private individuals and have therefore had to adapt to the new rules. The purpose of the study is to investigate how the amortization requirements has affected mortgage advisors in terms of stress, standardized work process and learning. This is with the reason to examine investigate whether it was considered stressful to have to adapt to the amortization requirements. Furthermore, the consequences of the introduction of the amortization requirements for the work of mortgage counselors were examined, whether, as a growing number of regulations became more standardized. Finally, it was studied whether the amortization requirements were perceived as difficult to learn or implement in the mortgage advisors daily work. Through a quantitative research, advisors have responded to a survey based on the purpose of the study. Previous studies have focused to a greater extent on the financial consequences of the amortization requirements and how they have affected the housing market. The purpose of the study is thus interesting to investigate from a professional perspective.   The results of the study showed a link between the introduction of the amortization requirements and an increased stress level of the advisers. The result also supports previous research in that the advisers considered that the amortization requirements contributed to a more standardized work process. However, there was no support for the fact that the repayment requirements were difficult to learn or implement in the work of mortgage counseling.

This bachelor thesis aims to study the relationship between higher capital costs and the households' ability to repay their loans as well as how this affects the housing market. The work studies three areas in three different municipalities in the Stockholm region. The limitations for this report were that it primarily focused on areas that have relatively new housing developments where the interest rate was the sole alternating variable. Today, the interest rates for housing loans are very low which has resulted in that Swedish people has record breaking high leverages. Recently, a new amortization requirement was adopted. This will affect all households when they take new loans with an LTV of 50 percent. House prices in Sweden are at a historically high level, especially in the Stockholm region. Households’ expectations play a large impact on prices, and some experts believe that the market today is overvalued and that we are in a housing bubble, which, if it bursts, can bring negative impact on the housing market. Consequently, migration and housing demands has not previously been seen at these levels in Stockholm. In this paper, we intend to examine how rising interest rates will affect households with different leverage ratios in three different municipalities in the Stockholm county region. Utilizing data from sources such as InsightOne and Konsumentverket among others a spreadsheet was created comparing four different typical households that reflect the most common household composition within the selected municipalities. The disposable income, after all expenses for accommodation and necessities accounted for, will be examined. We will also analyze how these households would cope in a scenario where changing fundamentals give households higher housing costs and further how the selected municipalities, all of which have a relatively high rate of construction, would be affected by a sudden drop in prices on the market. A spreadsheet with data from Statistics Sweden was also set up to investigate the percentage of all households in Stockholm that have the same capital costs as a custom range of the selected mosaichouseholds’. Our results show that not all households could cope with increased housing costs such as higher interest rates among other factors. According to the calculated budget estimate for each typical household, it was concluded that some households would be unable to cover their monthly necessities. In a scenario where this would become reality, the households with a high leverage and a high interest rate would have a much smaller amount of money to live on each month. This would lead to a reduction in consumption and a decrease in demand for housing, which would result in a less secure position in the housing market and force households to reassess its choice of timing for this type of investment. Ultimately this could lead to vacancies in the municipalities we investigated that are located quite a bit outside the city center. Based on our results, we consider the hypothesis proven; due to half of the mosaic households in the study reflecting a deficit in their budget when the leverage and interest rates peaked at high levels. Based on the income statistics from SCB, we could also deduce that 49.8 percent of all households in the Stockholm region displayed a lower annual income than the investigated mosaic households. Consequently, these households would demonstrate a greater deficit in their budget if their housing costs rose. / Kandidatarbetet syftar till att studera hur högre kapitalkostnader påverkar hushållens betalningsförmåga och vilka effekter det kan få på bostadsmarknaden. I arbetet undersöks tre områden i tre olika kommuner i stockholmsregionen. I rapporten finns begränsningen att räntorna är den enda variabeln som ändras och att det i de områden som undersöks finns relativt nyproducerade bostäder. I dagsläget är räntenivåerna väldigt låga för bostadslån och det har medfört att svenskarna aldrig någonsin har varit så högt belånade. Nyligen har även ett nytt amorteringskrav antagits, vilket kommer att påverka alla hushåll som tar nya lån med en belåningsgrad över 50 procent. Bostadspriserna ligger idag på en historiskt hög nivå och speciellt hög är prisutvecklingen i Stockholmsregionen. Hushållens förväntningar har en stor inverkan på priserna och vissa experter menar att marknaden idag är övervärderad och att vi befinner oss i en bostadsbubbla som, om den spricker, kan innebära stora negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Samtidigt har inflyttningen och efterfrågan på bostäder aldrig varit så hög som nu inom Stockholms län. I denna uppsats avser vi att undersöka hur en stigande ränta kan påverka hushåll med olika belåningsgrader i tre olika kommuner inom Stockholms län. Med hjälp av data från bland annat InsightOne och Konsumentverket har en kalkyl för fyra olika typhushåll ställts upp som speglar den vanligaste hushållssammansättningen i de valda områdena. Här kommer sedan den disponibla inkomsten efter att alla utgifter för boende och nödvändigheter är betalade att undersökas. Vi kommer därefter att analysera hur dessa hushåll skulle klara sig i ett scenario där förändrade fundamentala faktorer ger hushållen högre boendekostnader och vidare hur de valda kommunerna, som alla har en relativt hög nybyggnadstakt, skulle komma att påverkas av ett plötsligt prisfall på marknaden. Dessutom har en kalkyl med data från SCB satts upp för att undersöka hur många procent av alla hushåll i Stockholms län som har samma årsinkomst som ett anpassat intervall av de valda mosaichushållen. Våra resultat visar att inte alla hushåll skulle klara av ökade boendekostnader, exempelvis som en följd av högre räntor. De skulle alltså gått med underskott varje månad enligt den budget vi ställt upp för varje mosaichushåll och som redovisar de viktigaste utgifterna ett hushåll med denna sammansättning har. I ett scenario där detta blir verklighet skulle alltså hushåll med en hög belåningsgrad och höga räntor få en betydligt mindre summa pengar att leva på varje månad efter att alla nödvändiga kostnader är betalde, vilket skulle leda till en minskad konsumtion och minskad efterfrågan på bostäder. Detta skulle i sin tur leda till ett osäkrare läge på bostadsmarknaden, vilket skulle få ytterligare hushåll att omvärdera sitt val av tidpunkt för denna typ av investering. I slutändan skulle detta kunna komma att leda till vakanser i de kommuner vi valt att undersöka och som ligger någon eller några mil utanför innerstaden med dess ständigt höga efterfrågan på bostäder. Utifrån våra resultat kan den uppställda hypotesen styrkas. Detta då hälften av de mosaichushåll vi utgick ifrån i undersökningen visade ett underskott i sin budget då ränta och belåningsgrad låg på en hög, om än inte orimlig, nivå. Utifrån inkomststatistiken från SCB kunde vi även utläsa att hela 49.8 procent av alla hushåll inom Stockholms län har en lägre årsinkomst än de undersökta mosaichushållen, vilket innebär att dessa hushåll skulle visa ett större underskott i sin budget om deras boendekostnader ökade.

No description available.

After the financial crisis in 2008 Sweden implemented a stricter monetary expansionary enforcement trying to stabilize the overall economy of the country. These measures have led to discussions about secular stagnation and an increased savings glut when the interest rate is lowered.Between 2013 and 2018, Stockholm has seen an increase of construction levels trying to meet the market demand of a somewhat neglected supply of housing. The import of the new tenant-owned assets has shown indications of not fulfilling the market demand as after stricter amortization requirements was implemented, the possibilities to purchase these assets has been somewhat limited.The research will focus on four inner city areas in Stockholm between the timeline, aiming to determine the household effect of a larger intake of supply and implemented regulations onto the price point of tenant-owned assets.Regression analysis is utilized to statistically determine the effects of these market conditions together with an overall analysis of the imposed dataset with a theoretical framework capitalizing models of the Stock-flow theory, Tobin’s Q and the four-quadrant model.Statistically the research regression model is built up with newly imposed variables such as user cost and new supply together with a variation of other independent variables determining effects the variables have had on the price development of tenant-owned assets. The empirical analysis then researches the mentioned scenarios together with individual area analysis in all of the specific research areas imposed by a hedonic cross-sectional method.The results of the paper indicate the amortization requirements as having a large part of the declining price development within the research areas. The new supply entering the market has had a small effect. Nevertheless, the intake of new supply has been greater than previous years, amounting to 30% over thetransaction volume at the end of 2018 indicating a large supply of tenant-owned assets that are not being sold.We conclude that the market is not in equilibrium and together with a large intake of new supply in a certain segment and strict amortization requirements, the price development has decreased indicating myopic and herd behavior by construction firms and developers that are advised to further increase and advance their strategies as well as tactics with deeper market analysis before processing new construction. / Till följd av finanskrisen år 2008 implementerades striktare monetära krav på bostadsmarknaden med syftet att stabilisera ekonomin i landet och minska skuldsättningen hos hushållen. Dessa krav har skapat diskussioner om sekulär stagnation och en ökad benägenhet att spara vid låg ränta.Mellan 2013 och 2018 har Stockholm haft en betydlig ökning av nybyggda bostäder för att möta den efterfrågan som tillkommit som följd av tidigare låg byggnation. Tillkomsten av nya bostäder på marknaden har visat indikationer på att de inte möter den påstådda efterfrågan, detta till följd av de konsekvenser som striktare amorteringskrav har haft på hushållens förmåga att få tillgång till bostadslån.Denna uppsats kommer att fokusera på bostadsmarknaden i fyra områden av Stockholms innerstad med fokus på tidsramen innan samt efter implementeringen av amorteringskraven i samband med den ökade byggnationen. Målet är att redogöra för effekten på bostadspriserna av den ökade byggnationen i samband med de striktare amorteringskraven.Uppsatsen kommer att tillämpa regressionsanalys för att statistiskt kunna avgöra effekten av amorteringskraven samt nybyggnationen med data från Bostad 2.0 i samband med ett teoretiskt ramverk bestående av Stock-flow, Tobin’s Q och Four-Quadrant modellen.Regressionsmodellen består av variabler som beskriver hushållens kostnader och mängden nytt utbud med en variation av andra oberoende variabler som bestämmer prisnivån på en bostad som storlek, antal rum, område och tiden för försäljningen.Resultatet av analysen påvisar att amorteringskraven har haft en betydande effekt av den nedåtgående prisutvecklingen i Stockholms innerstad. Den stora mängd nytt utbud har haft en liten effekt men transaktionsnivån har sjunkit vilket indikerar på att många bostäder inte har blivit sålda.Slutsatsen är att marknaden är i obalans där en stor mängd nytt utbud inte möter efterfrågan. Priset på bostäder har sjunkit det senaste året till följd av amorteringskraven och mängden nytt utbud indikerar att bostadsutvecklare inte har lyckats förutsemarknadsutvecklingen där bättre modeller och strategier behövs med mer djupgående analyser för att i framtiden kunna tillgodose marknadsutvecklingen för nybyggnation.