Inledning: Psykoterapeuter har genom lång utbildning och kliniskt arbete övat upp en analytisk förmåga. Den förmågan består av dels förmågan till uppmärksamhet och iakttagelse, dels förmågan av analys av det som uppmärksammats. Detta är själva navet i det kliniska arbetet att kunna fånga upp både medvetna och omedvetna processer hos patienten för att terapi ska kunna bedrivas. Förmågan till iakttagelse och analys innefattar även den egna personen. Det innebär att terapeuten i arbetet inte bara är medveten om den andres inre processer utan även de egna inre procceserna. Frågeställningar: Denna studie syftar till att uppmärksamma hur terapeuten upplever den analytiska förmågan i sitt personliga liv för att undersöka om utbildning och arbete faktiskt har en djupare inverkan på privatlivet. Hur upplever terapeuterna att det är att leva med den kunskap och den medvetenhet som den psykoterapeutiska utbildningen och det fortsatt kliniska arbetet bidragit till? Vilka möjligheter och svårigheter bidrar det till? Kommer den analytiska förmågan att få konsekvenser även i terapeutens personliga liv och relationer? Hur hanteras dessa konsekvenser? Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med fenomenologisk och deskriptiv ansats. Fem legitimerade psykoterapeuter har intervjuats med kvalitativa intervjuer om de upplever att deras analytiska förmåga påverkar deras personliga liv. Intervjuerna transkriberades och analyserades med den kvalitativ metoden innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att den analytiska förmågan upplevdes i hög grad påverka terapeutens personliga liv. Detta resultat presenteras i form av fem kategorier och 14 underkategorier. De fyra kategorierna omfattar 1. hur fungerar den analytiska förmågan, 2. hur upplevs den, 3. hur används den, 4. hur kopplar psykoterapeuterna av från den och 5. hur påverkas identiteten. Ett övergripande tema som framträddeoch som fanns som en röd tråd genom alla intervjuer var att den analytiska förmågan upplevdes både som en gåva och en förbannelse. Diskussion: Det som framkommer i denna studie av hur psykoterapeuter upplever den analytiska förmågan i sina personliga liv överensstämmer med den tidigare forskning som gått att få fram. Terapeuterna upplever att deras yrkesfärdighet i allra högsta grad påverkar deras personliga liv, men upplever det framför allt som något positivt. Nackdelar framgår men fördelarna överväger.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1 på gymnasiet uppfattar att de, inom ramen för kursen Samhällskunskap 1b, kan använda en samhällsvetenskaplig analysmodell för att analysera ett samhällsproblem. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur uppfattar elever på gymnasiets högskoleförberedande program att de ska använda analysmodellen? Vilka olika kvaliteter kan skilja mellan en utvecklad och en mindre utvecklad uppfattning av hur analysmodellen ska användas? Undersökningen tar sin utgångspunkt i en yrkeserfarenhet av att elever ofta undrar hur de ska bli bättre på att analysera. Metoden som använts är att 50 elever besvarat en analysuppgift som syftade till att analysera varför ungdomar inte engagerar sig i det formella, demokratiska arbetet. Till hjälp att utreda frågan hade elevgruppen tillgång till analysmodell och källmaterial från den senaste demokratiutredningen, Låt fler forma framtiden! De svar som samlades in analyserades med en fenomenografisk metod, som syftar till att kategorisera olika uppfattningar som undersökningsgruppen har kring hur analysmodellen ska användas. Resultatet, utfallsrummet, är 6 beskrivningskategorier som skiljer sig avseende hur analysmodellen behandlas, strukturell aspekt, och i vad som behandlas i svaret, referentiell aspekt. Den mest avancerade hanteringen av analysmodellen ser dess delar som en helhet och som en struktur, samt väver in material från källor som stöd för sin argumentation. Den minst avancerade hanteringen behandlar, utan koppling till källor, endast en enstaka del av analysmodellen. I analysarbetet kartläggs också de kritiska aspekter som undervisning behöver fokusera på för att hjälpa eleven från en mindre avancerad uppfattning till en mer avancerad uppfattning, det vill säga för att lära sig att analysera med mer kvalité. Den mest centrala kritiska aspekten visar sig vara att se hur källmaterial är bas för en mer vetenskaplig analys. / It is the writer’s professional experience that upper secondary students often wonder how to improve their skills in analytic reasoning. The aim of this study is to examine conceptions of Swedish upper secondary school-students when it comes to use a model for analytical reasoning in the course Social studies 1b. The research questions are: How do upper secondary student perceive the usage of a model for analytic reasoning? Which qualitative differences can there be between a less complex and a complex conception of the model for analytic reasoning? The research method has been to give an analytic task to 50 upper secondary students aiming to analyze the problem with the diminishing engagement among Swedish youth in the formal democracy process. The participantswere asked to analyze this problem by using the analytic model and a number of sources originating from the Commission on Democracy Report (2014). The student´s answers where analyzed by a Phenomenographic method aiming to find categories of student´s conceptions of the skill of analyzing according to the model. The result, called the learning outcome, was 6 hierarchically structured categories of conceptions, differing from one another in how the analytic model was perceived, the structural aspect, and of how the content of the analysis was handled, the referential aspect. The most complex conception of the analytic model was to perceive it parts as a whole and also use its disposition as a model for the structure of their answers. The least complex conception only handle singular parts of the analytic model and does not use the source material as a factual base for their reasoning. The most central critical aspect to consider when designing teaching for improving the student´s analytic skills is to make them discern the need for source based reasoning if the aim is to develop a more scientific approach.