As Shakespeare composed the three history plays discussed here, English culture faced a shift in its dominant belief system from an animistic perspective that valued nature and superstition to a humanistic perspective based on reason and personal relationships. In Richard II, Shakespeare creates characters that fall on either side of this divide, and he shows humanism triumph over animism when Henry deposes Richard. In 1 Henry IV, Shakespeare shows that this binary is not so easily reconciled, and Hal (the future Henry V) creates a dual nature that subsumes the tenets of both animism and humanism. After the death of his father and his rejection of Falstaff in 2 Henry IV, Hal demonstrates that the only solution to the humanism/animism debate is to entirely reject the tenets of both and, instead, blend the two viewpoints together. The result is a newly formed conception of kingship and a hero-king.

O Vodum não revela, em princípio, nenhum conceito de metafísica ou transcendência, todavia propõe uma perspectiva que religa os mundos dos “vivos”, considerados ao mesmo tempo materiais e espirituais: o “aqui” e o “além”. O que é considerado o “aqui” não está separado do "além". Nesta relação, o “aqui” e o “além” são apenas pontos de vista diferentes, constituindo pontos de vista de espécies de vida diferentes. Os humanos formam, com os ancestrais e os vodum, uma relação em que a vida nunca desencarna. Ventos, mares, plantas, etc., são os outros humanos nos quais os vodunons reconhecem e veneram por vezes a inteligência e a vontade humana de um ancestral ou vodum. O Batuque também cultua os orixás, oriundos de vários países de África, cujas forças estão na natureza, nos rios, nas cachoeiras, matas etc., onde são invocadas as energias dos orixás. O Vodum e o Batuque, duas religiões, a priori, afastadas no tempo e no espaço, teriam a mesma perspectiva de mundo? Este trabalho traz uma reflexão sobre o estudo comparativo das práticas religiosas entre o Vodum no Benim e o Batuque no Brasil. Abordamos a análise da questão fundamental do princípio da vida que apresenta outra dimensão de tempo-espaço. Pesquisas realizadas nas cidades beninenses de Ouidah e Cotonou e no estado brasileiro do Rio Grande do Sul descreveram as práticas religiosas como uma busca de sentido que germina certa perspectiva de mundo. Tratou-se também de descrever, a partir de ritos e relatos, as religiões, tais como se apresentam. Além disso, elaborou-se] o esboço de uma reflexão sobre questões periféricas como a afiliação, a iniciação e a integração religiosa. Este conjunto de dados possibilitou uma descrição das relações entre animismo e naturalismo para uma ecologia da religião. / In theory, Vodun does not reveal any metaphysical or transcendental concepts; rather, it proposes a perspective that reconnects the worlds of the living who are simultaneously material and spiritual in the “here” and “beyond”. What is considered “here” is not separated from the “beyond”. In this relationship, “here” and “beyond” are merely different points of view; points of view from different types of life. Together with their ancestors and Vodun, humans form a relationship in which life never disembodies. In the winds, seas, plants and other natural elements, vodun practitioners recognize and venerate the intelligence or human will of an ancestor or Vodun. Batuque practitioners also worship the orixás, entities which originated in diverse African countries and whose force similarly lies in elements of nature, such as rivers, waterfalls and woods. It is from these elements that their energies are invoked. Our question is: do Vodum and Batuque, two religions which, a priori, exist separetely in time and space, have the same world perspective? This work is a comparative study between the religious practices of Vodum in Benin and Batuque in Brazil. We address the fundamental question of the principle of life which, in turn, presents another dimension in space and time. Research that was carried out in the cities of Ouidah and Contonou and in the state of Rio Grande do Sul has brought to light a search for meaning which, through religious practices, generates a specific world perspective. We also describe the presentation of these religions, based on rites and reports. Additionally, we have provided a background sketch of peripheral questions such as affiliation, initiation and religious integration. With a view towards a religious ecology, this body of data has made it possible to describe relationships between animism and naturalism.

Ändamålet med föreliggande rapport har varit att undersöka åtta personliga skildringar för att ta reda på hur deras livsåskådning ser ut efter att ha brukat psykedeliska substanser, samt undersöka huruvida något möte med Gud eller någon annan ”högre makt”, förekom under rusningstiden. För att besvara ändamålet har rapporten brutits ner till två frågeställningar, där den första hanterar vad som händer med livsåskådningen och det andra gudsmötet. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys med förbestämda kodscheman och analysenheter använts som metod. Undersökningen teoretiseras och stärks dessutom med hjälp av den tidigare forskning som har gjorts på området från John Hopkins universitet, men även med hjälp av teoretiska begrepp som b.la. mysticism, livsåskådning och shamanism. Denna undersökningens resultat stämmer väl överens med tidigare forskning och visar att psykedeliska substanser tenderar att påverka eller förändra en människas livsåskådning till att börja uppskatta andlighet mer än det materiella och att de flesta upplevde någon form av ”högre makt”.

Notre recherche consiste à comprendre quels sont les effets des jeux vidéo de simulation d’animaux virtuels sur les conceptions du vivant, en particulier sur la distinction entre ce qui est vivant et ce qui ne l’est pas. Pour ce faire, il s’agit d’identifier les différences conceptuelles entre les populations de joueurs et de non-joueurs aux jeux vidéo de simulation d’animaux virtuels. Tout d'abord, nous avons fait une enquête exploratoire identifiant les pratiques vidéo ludiques des enfants. Cette enquête a permis de sélectionner les deux jeux les plus utilisés par les enfants de cet âge : Talking TOM et POU. Notre étude porte plus particulièrement sur ces deux jeux. Un questionnaire a été diffusé au Liban et en France pour étudier la façon dont les joueurs et les non-joueurs à ces deux jeux conçoivent le vivant. Au total 916 enfants âgés de 9 à 12 ans ont rempli ce questionnaire. Au Liban, le questionnaire a été suivi de 21 entretiens avec des élèves. Les questionnaires ont été traités statistiquement afin de faire émerger les différences et les similitudes entre les populations de joueurs et de non-joueurs en France et au Liban. Les entretiens ont été analysés par une analyse thématique de contenu suivie par une analyse lexicale et ont permis une exploitation plus qualitative des résultats. Les résultats montrent que les entretiens et les questionnaires convergent fortement vers l’hypothèse d’une influence des jeux sur la construction de la notion de vie chez les joueurs des deux pays. En effet, au Liban et en France les utilisateurs de TOM et POU ont des conceptions significativement plus anthropomorphiques, animistes et anthropocentriques que ceux qui n’y jouent pas. / Our research is to understand the effects of video games simulating virtual animals on the concepts of life, especially the distinction between what is alive and what is not. To do this, it is a question of identifying the conceptual differences between the populations of players and non-players in virtual animal simulation video games. First, we did an exploratory survey identifying children's playful video practices. This survey allowed selecting the two most used games by children of this age: Talking TOM and POU. Our study focuses on these two games. A questionnaire has been distributed in Lebanon and France to study how players and non-players in TOM and / or POU design the living. A total of 916 children aged 9 to 12 completed this questionnaire. In Lebanon, 21 interviews with students followed the questionnaire. The questionnaires were statistically analyzed to reveal the differences and similarities between the populations of players and non-players in France and Lebanon. The interviews had been analyzed by a thematic analysis of content followed by a lexical analysis and allowed a qualitative exploitation of the results. The results show that interviews and questionnaires strongly converge on the hypothesis of an influence of games on the construction of the notion of life among players of both countries. Indeed, in Lebanon and France users of TOM and POU have significantly more anthropomorphic, animistic and anthropocentric conceptions than those who do not play it.

<p>Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar.</p><p>Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång.</p><p>Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den.</p><p>Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.</p>

<p>’Dalens Ande’ är ett kommunalt konstprojekt i Säter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pågå under tre somrar. Det ingår i hela Säterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en säregen miljö och natur.</p><p>Konstutställningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmärksammad, inte minst i lokalpressen.</p><p>Efterhand följde den affekterade insändardebatt som lett till den ’etiska vändning’ som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera.</p><p>De tolv berörda konstnärerna har beslutat att avsäga sig vidare samarbete med Säters kommun sedan den insändarskribent som de sett sig kränkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare.</p><p>Här presenteras förutom ett urval av nämnda skriverier även som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelära samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemställningens delfrågor; yttrandefrihet kontra ärekränkning, pressetik och begreppet ’konstskandal’.</p>

Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar. Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång. Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den. Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.

’Dalens Ande’ är ett kommunalt konstprojekt i Säter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pågå under tre somrar. Det ingår i hela Säterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en säregen miljö och natur. Konstutställningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmärksammad, inte minst i lokalpressen. Efterhand följde den affekterade insändardebatt som lett till den ’etiska vändning’ som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera. De tolv berörda konstnärerna har beslutat att avsäga sig vidare samarbete med Säters kommun sedan den insändarskribent som de sett sig kränkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare. Här presenteras förutom ett urval av nämnda skriverier även som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelära samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemställningens delfrågor; yttrandefrihet kontra ärekränkning, pressetik och begreppet ’konstskandal’.

No description available.

O Vodum não revela, em princípio, nenhum conceito de metafísica ou transcendência, todavia propõe uma perspectiva que religa os mundos dos “vivos”, considerados ao mesmo tempo materiais e espirituais: o “aqui” e o “além”. O que é considerado o “aqui” não está separado do "além". Nesta relação, o “aqui” e o “além” são apenas pontos de vista diferentes, constituindo pontos de vista de espécies de vida diferentes. Os humanos formam, com os ancestrais e os vodum, uma relação em que a vida nunca desencarna. Ventos, mares, plantas, etc., são os outros humanos nos quais os vodunons reconhecem e veneram por vezes a inteligência e a vontade humana de um ancestral ou vodum. O Batuque também cultua os orixás, oriundos de vários países de África, cujas forças estão na natureza, nos rios, nas cachoeiras, matas etc., onde são invocadas as energias dos orixás. O Vodum e o Batuque, duas religiões, a priori, afastadas no tempo e no espaço, teriam a mesma perspectiva de mundo? Este trabalho traz uma reflexão sobre o estudo comparativo das práticas religiosas entre o Vodum no Benim e o Batuque no Brasil. Abordamos a análise da questão fundamental do princípio da vida que apresenta outra dimensão de tempo-espaço. Pesquisas realizadas nas cidades beninenses de Ouidah e Cotonou e no estado brasileiro do Rio Grande do Sul descreveram as práticas religiosas como uma busca de sentido que germina certa perspectiva de mundo. Tratou-se também de descrever, a partir de ritos e relatos, as religiões, tais como se apresentam. Além disso, elaborou-se] o esboço de uma reflexão sobre questões periféricas como a afiliação, a iniciação e a integração religiosa. Este conjunto de dados possibilitou uma descrição das relações entre animismo e naturalismo para uma ecologia da religião. / In theory, Vodun does not reveal any metaphysical or transcendental concepts; rather, it proposes a perspective that reconnects the worlds of the living who are simultaneously material and spiritual in the “here” and “beyond”. What is considered “here” is not separated from the “beyond”. In this relationship, “here” and “beyond” are merely different points of view; points of view from different types of life. Together with their ancestors and Vodun, humans form a relationship in which life never disembodies. In the winds, seas, plants and other natural elements, vodun practitioners recognize and venerate the intelligence or human will of an ancestor or Vodun. Batuque practitioners also worship the orixás, entities which originated in diverse African countries and whose force similarly lies in elements of nature, such as rivers, waterfalls and woods. It is from these elements that their energies are invoked. Our question is: do Vodum and Batuque, two religions which, a priori, exist separetely in time and space, have the same world perspective? This work is a comparative study between the religious practices of Vodum in Benin and Batuque in Brazil. We address the fundamental question of the principle of life which, in turn, presents another dimension in space and time. Research that was carried out in the cities of Ouidah and Contonou and in the state of Rio Grande do Sul has brought to light a search for meaning which, through religious practices, generates a specific world perspective. We also describe the presentation of these religions, based on rites and reports. Additionally, we have provided a background sketch of peripheral questions such as affiliation, initiation and religious integration. With a view towards a religious ecology, this body of data has made it possible to describe relationships between animism and naturalism.