Forskning visar att intresset för NO som skolämne är lågt bland högstadieelever, vilket är oroande dels på grund av att intresse är ett av målen i den svenska läroplanen, dels på grund av det förutspås en brist på naturvetare i framtiden. Att kartlägga elevers intressen kan därför vara ett verktyg för att bättre förstå varför intresset för NO i skolan är lågt. Syftet med denna rapport är därför att undersöka intressen hos elever i årskurs 9 i Sverige och sedan jämföra resultatet med det som ingår i läroplanen. Detta gjordes med ROSES-studien som skickades ut till elever i årskurs 9 över hela Sverige. Enkäten omfattade ämnesområden inom NO-ämnen och svaren på frågor angående ämnesområdena med koppling till biologi ligger till grundför denna studie. De punkter som berörde specifikt biologi plockades ut och svaren analyserades utifrån hur väl representerade dessa var i det centrala innehållet  i kursplanen. Färre än hälften av de svarande eleverna ansåg NO-ämnena vara intressanta, och få punkter angavs vara särskilt intressanta men vissa av de som var mer intressanta är ändå väl representerade i det centrala innehållet. Resultatet diskuteras i relationen till intresse, lärande och motivation, ämnesdidaktiska implikationer och förslag på vidare forskning diskuteras. Slutsatsen i arbetet är att NO-ämnena är måttligt intressanta och att en del av vad som intresserar elever specifikt inom biologi är ändå representerat i det centrala innehållet.

<p>P.g.a COVID-19 gjordes presentationen på distans över zoom.</p>

Tidigare forskning har visat att elevers förväntningar på hur de ska prestera i studier till stor del leder till att de presterar på den ungefärliga nivån som de förutspått sig att prestera. Det saknas dock studier kring hur elevers uppfattning kring syftet i ämnesplanen och det centrala innehållet i kursplanen påverkar elevernas betyg. Det är dessa faktorer (det centrala innehållet och syftet) som kunskapskraven baseras på och elevernas förmåga att arbeta efter dessa är därför av stor vikt. I denna studie har det via en enkät undersökts hur lätt/svårt gymnasieelever i Stockholmsområdet uppfattar syftet i ämnesplanen för Biologi på gymnasienivå. Det undersöks även hur intressant de tycker att de olika ämnesområdena i det centrala innehållet för kursen Biologi 1 är. Utifrån dessa data har det analyserats ifall att det finns några signifikanta samband mellan dessa variabler samt elevernas förväntade betyg och elevernas slutbetyg i kursen Biologi 1. Studien visar att elever som har lätt att uppfatta syfte nr 1: Kunskaper om biologinsbegrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas och syfte nr3: Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning i kursplanen har ett signifikant högre slutbetyg. Det centrala innehåll som hade ett signifikant samband med slutbetyget var ”Evolution”. Elever som visade högre intresse för ”Evolution” hade också ett högreslutbetyg. För de elever som deltog i denna studie var medelvärdet för elevernas slutbetyg högre än medelvärdet för slutbetyg i hela Sverige. Resultaten i denna studie bör därför endast ses som en indikator på vilka delar i syftet och det centrala innehållet som elevernas förväntningar på kan ha betydelse för högpresterande elevers slutbetyg.

Att börja arbeta för ekologisk hållbarhet är något som är brådskande. Frågan om biologisk mångfald har blivit en av de vanligaste globala miljöfrågorna. Miljömedvetna ungdomar är potentiellt de största förändringsagenterna för långsiktigt skydd och hantering av miljön. Således är det intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder eleverna har i högstadiet. Därför genomfördes denna studie för att bedöma eleverna kunskapsnivå och attityd till miljön samt för att se om det finns samband mellan elevens kunskaper om ekologi och attityder till miljö. Undersökningen genomfördes på ett högstadium i en mindre kommun i norra Sverige. Studien har en metodologi av kvantitativ karaktär. Studien har utförts med hjälp av enenkätundersökning. Enkäten skickades ut digitalt via e-post till elever, där respondenterna själva besvarade en uppsättning frågor. Enkäten besvarades av 80 respondenter i årskurs 9. Resultaten avslöjade att en majoritet av eleverna besvarar de grundläggande ekologi kunskaps frågor på ett tillfredställande sätt samt att eleverna har en positiv attityd och stark miljöhänsyn. Det finns ett samband mellan kunskap och elevernas attityd till miljön, detta innebär kunskap som eleverna besitter om ekologi även påverkar deras attityd till miljön i den här studien. Sambandet mellan kunskap och attityd till miljön är starkt positiv. Eleverna har positiv attityd till miljöfrågor och uppvisar tillräckligt ekologikunskap nivå.

The manufacturing and the development of biotherapeutic drugs involves the expression of biotherapeutic proteins in a host cell expression system followed by a purification process. Bioanalytical methods to measure impurities such as host cell proteins (HCPs) are needed to obtain a robust process and a safe drug according to regulatory requirements. The aim of this project was to develop three specific HCP assays for detection and quantification of specific HCPsusing the Gyrolab® platform. The HCPs (Annexin A5, Clusterin and Nidogen-1) chosen for this project are generated from Chinese hamster ovary (CHO) cells. Each assay was evaluated on four different Gyrolab® BioaffyTM CDs with a comparison of column profiles, accuracy, precision and sensitivity. For each assay the best suited CD type was suggested together with possible upper limit of quantification (ULOQ) and lower limit of quantification (LLOQ) within the estimated detection range. The results indicate that the CHO Annexin A5 assay has a detection range extending from 1500 ng/ml to 2.1 ng/ml, with possible ULOQ at 1000 ng/ml and LLOQ at 3.2ng/ml using the BioaffyTM 4000 HC CD. The CHO Clusterin assay has a detection range extending from 1500 ng/ml to 0.4 ng/ml, with possible ULOQ at 1000 ng/ml and LLOQ at 0.7 ng/ml using the BioaffyTM 4000 HC CD. The CHO Nidogen-1 assay has a detection range extending from 1500 ng/ml to 0.1 ng/ml, with ULOQ at 1000 ng/ml and LLOQ at 0.2 ng/ml using the BioaffyTM1000 CD.

Malaria causes severe illness and death in some cases if not treated on time. The most vulnerable people are children and pregnant women in areas where it is rampant. The causative agent of the most severe malaria is Plasmodium falciparum this parasite is transmitted by the female anopheles mosquito when infected with Plasmodium parasites. Southeast Asia and sub Saharan Africa have the highest malaria death rate. Meta-analysis is one of the statistical tools used for estimating the mean and variance of underlying effects of a population under study from a collection of data from empirical studies addressing same research question. Meta-analysis has become an increasing valuable tool in research. This study describes the meta-analysis of novel antimalarial drugs. It involved selection of eligible articles based on certain inclusion criteria, calculating effect sizes, conducting the actual analysis using a popular software such as IBM SPSS and thus, estimating the effects of publication bias. This study identified three novel therapies used to treat Artemisinin Combination Therapy (ACT) resistant malaria. The resistance against ACT is developed in malaria due to mutation in K13 gene. It is evident that these different novel therapies in combination with ACT treatment can be used to treat resistant malaria and reduce the mortality rate.

We have performed experimental infections of Atlantic salmon (Salmo salar) from the Baltic Sea region with the protozoan parasite Spironucleus salmonicida. By this infection trial we have been able to show that the life cycle may use an alternative route of transmission. Instead of the commonly used faecal-oral route, the parasites can also be excreted directly into the surrounding water from the mucous layer of the skin or from an ulcerated skin lesion. Three different stages of the infection were identified: one intestinal, one blood stage and one tissue stage. New putative life-cycle forms of S. salmonicida cells detected by ex-vivo cell-cultures. Similar cells were also observed in imprints from skin lesions sampled during the experimental infection trials. The cells differed morphologically, from normal trophozoite cells and indicate an alternative cell-cycle when exposed to salmonid host cells.

The para-subthalamic nucleus (PSTN) and amygdala are two brain regions of central focus in recent neurobiology. The PSTN is a hypothalamic brain region that acts as a relay point for sensory signals towards regions that use learned behaviour and experiences to integrate the bottom-up sensory information. One region that the PSTN sends sensory information to is the amygdala, which uses certain emotive responses to form higher cognitive function and to produce new learned behaviour. Due to the PSTN acting as the middle man of sensory integration, it connects interoception and emotion within the brain. The amygdala contains several different nuclei which can be distinguished using different molecular markers. The aim of this study is to distinguish between spatio-molecular subpopulations or anatomically identified subnuclei in the amygdala and PSTN by analysing Tac1-Cre driven GFP expression in those areas. This was tested using immunohistochemistry techniques on Cre/loxP crossed mice. Tac1 is a gene that encodes for preprotachykinin-A, which can be transformed into several other neuropeptides. The results found that Tac1-Cre driven GFP expression was especially visible and dense in the dorsal anterior amygdala and medial posterior amygdala. Scattered expression was observed in the lateral region of the amygdala. Lack of expression was further observed in the lateral and basolateral amygdalar nuclei. Tac1-Cre driven GFP positive cells were also seen in and around the PSTN. These results showed a strong expression in the central amygdalar nucleus  and some areas of the medial amygdalar nucleus, as well as throughout the extent of the PSTN.

I den här uppsatsen undersöker jag hur förhållandet är mellan den svenska läroplanen i biologi och en religiös grundsyn hos elever. Jag tittar på om det har skett några förändringar under de senaste ca 20 åren och vilka situationer och problem som kan förekomma i undervisningssituationer. Jag undersöker också om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskap och stöttning för att kunna hantera situationerna. Generellt sätt var svarsfrekvensen större bland lärare som arbetade på skolor med en hög andel invandrade elever. Flera lärare vittnade om situationer där elevernas religiösa livsåskådning inverkat på undervisningen inom naturvetenskap, men många hade vänt detta till något positivt och såg det som möjligheter till diskussion snarare än som problematiskt. Stöttning bland kollegor ansågs mycket viktigt för att kunna hantera de situationer som kunde uppstå, och det fanns även vissa önskemål om fortbildning, framförallt inom den del av den naturvetenskapliga undervisningen som är kopplad till etik och värdegrundsfrågor. De lärare som deltog i den här studien var dessutom mycket noga med att understryka skillnaden mellan religion och vetenskap.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare tolkar läroplanen Lgr11 och hur de omsätter den i biologiundervisningen. I studien intrevjuades tio pedagoger med olika lång erfarenhet av undervisning. intervjuerna konstruerades med utgångspunkt i läroplanens olika delar de vill säga syfte, centrallt innehåll, och kunskapskrav kopplat till ämnet biologi. Frågor ställdes kring hur pedagoger använder läroplanen i sitt arbete och om hur de tolkar de olika formuleringarna. Resultatet visar på att pedagoger använder läroplanen i sitt arbete, dock i olika utsträcknig. Pedagogerna förlitar sig antingen på tradition eller på olika läromedel i sin planering av undervisning, och på det sättet gavs läroplanen en underordnad roll. många pedagoger uttryckte problem med att förstå och tolka läroplanens föreskrivningar. Det framkom också att pedagoger känner sig osäkra på om de tolkat läroplanen så som skolverket avser. / The purpose of this study is to investigate how teatchers interpret th curuclium Lgr11and how they translate it into biolodgy teaching. In the study ten teachers where interviewed whit diffrent long term experience in teaching. The intervjuewes where based on diffrent parts of the curiclium which are central content, and knowledge requirments linked to the subject of biology. Qestions where asked about how teachers used the curiclium in theri work and how they interpreted the different formulations. The result showed that educators use the curiclium in their work, but to a different extent. Educators rely either on tradition or on different teaching materials in their planning of teaching, thus giving the curiclium a subordinate role. Many educators expressed difficulties in understanding and interpreting curiclium regulations. it was also found that educators feel unsure wheter they interpreted the curiclium as the national agency for educators aim to.