Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp industriellt framställda ämnen som fått stor spridning i miljön. På grund av PFAS persistens blir ämnena kvar länge i vår miljö och spridning kan fortgå ifrån förorenade områden under lång tid. Högst halter i miljön i Sverige har noterats i anslutning till brandövningsplatser där man använt brandskum innehållande PFAS-ämnen.De vanligaste källorna till människors exponering för PFAS är via kosten, inklusive dricksvatten. PFAS binder till proteiner i kroppen och ansamlas i blodet och levern samt lungor och njurar. Exponering för förhöjda halter under lång tid har visats ge påverkan på blodfetter, en reducerad födelsevikt samt påverkan på leverceller. Den effekt som noterats vid lägst exponeringsdos är påverkan på immunförsvaret.I januari 2020 skickade Livsmedelsverket ut en enkät till Sveriges kommunala kontrollmyndigheter i syfte att kartlägga halter av PFAS i kommunalt dricksvatten. 261 kommuner av 290 (90 %) besvarade enkäten med uppgifter om 1462 vattenverk. Ett urval gjordes till stora vattenverk, som försörjer fler än 500 personer, vilka omfattade 580 stycken. Totalt 86 kommuner hade analyserat PFAS i dricksvatten från minst ett vattenverk. Detekterbara halter påträffades i dricksvattnet från 74 av samtliga 154 vattenverk där analyser genomförts. I dricksvattnet från 15 vattenverk, vilka tillsammans försörjer cirka 2,2 miljoner människor låg summahalterna av PFAS över 10 ng/l. Den högsta summahalten som uppmättes var 40 ng/l i dricksvattnet från ett vattenverk. Resultaten från denna kartläggning visar på lägre halter i kommunalt dricksvatten jämfört med undersökningar från tidigare år vilket indikerar att åtgärder vidtagits i syfte att sänka PFAS-halterna i dricksvattnet i Sverige. / Per- and polyfluorinated alkyl substances (PFAS) is a large group industrially synthesized compounds being wide spread in the environment. Due to the persistence, the compounds stays in the environment and can further disperse from polluted areas during a long time. The highest levels in the environment in Sweden have been found adjacent to firefighting training facilities using firefighting foam containing PFAS.Humans are exposed to PFAS mainly through food, including drinking water. PFAS binds to proteins in the blood and liver as well as in the lungs and kidney. Exposure during a prolonged time have shown to affect blood lipids, reduce birth weight and affect liver cells. The critical effect observed at the lowest dose is adverse effects on the immune system.In January 2020 the Swedish Food Agency sent out a questionnaire to the municipal control authorities aiming to map levels of PFAS in municipal drinking water. 261 municipalities of 290 (90 %) answered the questionnaire with information including 1462 water works. A selection was made including the larger water works supplying at least 500 persons, resulting in 580 water works. In total, 86 municipalities had analysed PFAS in drinking water from at least one water work. Detectable levels were found in 74 out of 154 water works, where analyses had been performed. In drinking water from 15 water works, supplying approximately 2.2 million people, the sum levels of PFAS exceeded 10 ng/l. The highest sum levels of PFAS in drinking water were 40 ng/l, found in one water work. The results from this survey shows lower levels in municipal drinking water compared to earlier studies, indicating that measures haven been taken aiming to lower the levels of PFAS in drinking water in Sweden.

Parkinson’s Disease is a degenerative neurological disease where dopaminergic neurons in the basal ganglia degenerate and die. This leads to dopamine deficiency in the basal ganglia, affecting both motor and non-motor systems, giving both motor and non-motor symptoms. Common non-motor symptoms in Parkinson’s disease are depression, anxiety and apathy. Exercise have shown to be effective in decreasing depression in otherwise healthy people. The aim of this degree project was to examine if exercise can act as a treatment against impaired mood for people with Parkinson's disease. Nine trials investigating the effect of different types of training with different duration and different exercise intervals were selected and studied. By comparing the results obtained in these trials, it was found that in seven of the nine studies, exercise have had a positive effect on depression. Fewer studies had examined anxiety and apathy, and the effect of exercise was not as clear. Anxiety decreased in two of three studies and apathy decreased in one of three. The studied material is limited but the conclusion that can be drawn from this study, is that exercise is a safe way to, without negative side effects, treat and/or counteract mood disorders including depressive symptoms in Parkinson’s disease, mild to moderate stage.

One of the most common plasticizers used in the production of plastic are phthalates. These chemicals have been associated with many adverse effects including developmental and reproductive anomalies. Early developmental processes targeted by chemicals can have long-lasting effects on individuals. The focus of this study was on investigating the effects of a phthalate monoester mixture on two evolutionarily conserved processes, Wnt/β-catenin signaling and apoptosis, both of which play an important role during development. Focus was also given on the mixture’s effect in metabolic rate. The phthalate mixture used is part of mixture G, a mixture which additionally contains triclosan and three perfluoroalkyl acids. The components of Mixture G were identified in a Swedish pregnancy cohort (SELMA) and were inversely associated with birth weight. The experiments were conducted in zebrafish embryos. Wnt signaling was analyzed in a transgenic zebrafish line, which had the EGFP gene linked to β-catenin regulated promoters, by measuring the fluorescence in the caudal fin. Apoptosis was analyzed through the acridine orange assay and metabolic rate through the transformation of resazurin to resorufin in presence of NADH/NADPH. The results showed a downregulation of Wnt signaling in zebrafish at two days post-fertilization (2 dpf), at a water concentration 100 times higher than the geometric mean serum concentration (100x hsc) of the mothers in the SELMA cohort. An upregulation of apoptosis was found at 1 dpf, at 60x hsc and 100x hsc. An effect on metabolic rate was observed at 100x hsc at 5 dpf. The results indicate that phthalates can disrupt Wnt signaling, induce apoptosis and influence metabolic rate, which along with the various reproductive effects they can induce warrants cause for concern not only for zebrafish embryos but for human fetuses as well.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers upplevelse av vardagskopplingar i undervisningen av ämnet biologi i en svensk gymnasieskola. Forskning visar att många elever tycker att naturvetenskapliga ämnen är svåra samtidigt som intresset för dessa ämnen sjunker med elevers stigande åldrar. Vardagskopplingar anses kunna göra naturvetenskap relevant för elever och öka intresset för de naturvetenskapliga skolämnena. Det finns en hel del forskning om hur vardagskopplingar kan implementeras i skolundervisningen men viktigt är också hur eleverna upplever dessa vardagskopplingar. I denna kvantitativa studie undersöks elevernas syn på vardagskopplingar i biologiundervisningen i gymnasieskolan genom en enkätundersökning. Studien undersöker även elevernas syn på hur viktiga och hur användbara de anser att biologikunskaper är. Studien visar att eleverna upplevde medel och liten grad av vardagskopplingar i undervisningen av ämnet biologi men att de samtidigt tyckte att ämnet biologi var ganska och mycket intressant. Tydligt i studiens resultat är att eleverna såg relativt stor vikt och användbarhet av biologikunskaper men främst för andra människor och inte dem själva personligen. Trots att eleverna upplevde lägre grad av vardagskopplingar inom ämnesområdet ”Människokroppen och hälsa”, i jämförelse med ”Natur och miljö”, var intresset bland eleverna högre för detta ämnesområde. Enligt denna studie finns det alltså inte någon direkt korrelation mellan vardagskopplingar i undervisningen och graden av intresse för ett ämne i skolan.

För att få en positiv samhällsutveckling behövs välutbildade medborgare. När biologilärare tar emot sina förstaårselever på gymnasiet, så vet dom oftast inget om eleverna. De kommer från olika skolor med olika grundskollärare vilket sannolikt innebär att eleverna har olika förkunskaper. För att ge eleverna en så bra utbildning som möjligt krävs att läraren kartlägger elevernas förkunskaper. Forskning har visat att det är viktigt för elevens fortsatta utveckling i ämnet. Denna studie handlar om hur biologilärare gör för att ta reda på sina elevers förkunskaper i biologi. Studien är även en jämförelse mellan hur biologilärarna och matematiklärarna arbetar med detta, då det finns ett samband mellan betygen i matematik och biologi. En skillnad mellan dessa ämnen är att matematik är ett kärnämne, medan biologi inte är det. I studien har tre biologilärare och tre matematiklärare intervjuats om hur dom tar reda på elevers förkunskaper i sina ämnen. Resultat i denna studie visar att biologilärarna har ingen tydlig plan om hur de gör och alla lärarna gör på olika sätt. En lärare repeterar mycket och förutsätter att många begrepp är nya för eleverna. En annan lärare startar nya moment med en tävling där eleverna får tävla i grupp om nya begrepp och för vissa elever blir detta en repetition och för andra elever blir begreppen ny kunskap. Den tredje läraren menar att allt som eleverna behöver kunna kommer dom att lära sig hos hen, om de har förkunskaper är det bara en fördel.   Matematiklärarna däremot har ett gemensamt arbetssätt och en tydlig plan om hur de tar reda på elevernas förkunskaper. De använder sig av en diagnos som de sedan analyserar och resultatet på diagnosen visar vilka kunskapsluckor eleverna behöver hjälp med. Vidare erbjuder skolan extra hjälp i matematik som ett alternativ till individuella val i åk 1. Resultaten av matematiklärarnas och biologilärarnas arbete skiljer sig åt. Sammanfattningsvis visar denna studie på att matematiklärarna både särbehandlar och försummar vissa elever. Genom att ge eleverna schemalagda extralektioner blir dom särbehandlade och genom att lärarna faktiskt inte hinner med att hjälpa de med mest behov på lektionstid, så blir de försummade. Trots att biologilärarna inte har någon tydlig strategi att ta reda på sina elevers förkunskaper lyckas dom ändå se till att alla elever får en tillfredställande baskunskap i biologi. Genom att repetera mycket förankras befintlig kunskap, men gör det även lättare för eleven att ta till sig ny kunskap i ämnet. Däremot blir nivån på biologiutbildningen olika, beroende på elevgruppen. Det finns heller inte någon kontroll på vad eleverna har för kunskaper i biologi när dom lämnar gymnasiet, då inga nationella prov skrivs i ämnet.

Många elever i den svenska skolan har svårigheter att uppnå målen i naturvetenskapliga ämnen. Därför är det viktigt att läromedlen i dessa ämnen är utformade för att stödja elevernas lärande optimalt. Studien fokuserar på gymnasieelevers lärande och motivation i samband med undervisning i naturkunskap. Syftet med studien är att jämföra läroböcker i tryck med digitala läromedel, identifiera kritiska faktorer som förbättrar läroböcker i tryck och digitala läromedel samt bidrar till än bättre kunskapsprogression och motivation hos gymnasieelever. Metoder som används för studien är lärarintervjuer för kvalitativa data samt digital enkät med elevrespondenter för kvantitativa data (bilaga 1, 2). Respondenter är behöriga gymnasielärare i naturkunskap och gymnasielever lokaliserade på två skolor i Sverige. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Dessutom finner eleverna att traditionell lärobok och digitala läromedel är likvärdiga gällande deras kunskapsprogression och motivation. Lärares förslag på förbättringar med avseende på läroböcker och digitala läromedel lyfts också fram. Därav kan slutsatsen dras att huvuddelen av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Läroboken har därmed fortfarande en betydelsefull plats i lärandet, om man utgår från elevernas perspektiv. I nuläget borde läroboken inte fasas ut. Istället, vore en produktiv strategiatt låta eleverna fortsätta att använda läroboken i sin kunskapsprogression i skolan samt komplettera undervisningen med digitala läromedel t.ex. genom dynamiska resurser som filmer. Utifrån responsen är en kombination av båda läromedlen en avgörande förutsättning för att fler elever ska nå sina kunskapsmål i skolan. Det innebär också att skolan behöver säkerställa resurser för tillhandahållande av båda typer av läromedel.

Nitrogen enrichment of plant communities is known to have big impact on declines in plant diversity and increase of biomass production. Though nitrogen is an important nutrient in the life cycle of a plant it is also problematic when the availability of nitrogen is continually high. When enrichment of nitrogen is continual, the increase in biomass and height from competitive plant species result in shading, which contribute to diversity loss in plant communities. Some nitrogen-favoured plants are long-lived and have the possibility to store seed banks in the ground until conditions are more favourable. Little is known about what role historic fertilization have on plant communities that are being re-fertilized. The aim with this study was to re-fertilize vegetation plots and compare those with vegetation plots that have not been fertilized before. The study site was vegetation plots on a meadow in Strycksele, Västerbotten, Sweden. Some plots had been fertilized from year 1996 until 2000 and scientific studies with re-fertilization started in 2019 and is ongoing. The vegetation response from re-fertilization and newly fertilization was assessed by investigating species diversity and biomass. The results showed no significant difference between re-fertilized and newly fertilized plots in either species diversity or biomass, but there was significant higher biomass in newly fertilized plots than control plots which had not been fertilized 2019-2021. For future studies there would be of high interest to look at potential differences in functional group composition in plant communities that are being re-fertilized compared to newly fertilized plant communities.

Forest biotechnology is a fast emerging field of research. The application of biotechnological tools will enhance the quality of the forest products. The resultant value added and environmentally sustainable products are an absolute necessity in the future. The study of wood biosynthesis and degradation will result in enormous knowledge resources, which can be used for exploiting wood properties. This thesis addresses questions representing both wood degradation and biosynthesis. The wood degrading fungus Phanerochaete chrysosporium is expression profiled with the microarray technology. The objective is to understand the expression pattern of the extracellular carbohydrate active enzymes (CAZymes) secreted by the organism. The data obtained increases our understanding of gene expression upon growth on cellulose. Wood biosynthesis is studied with the model wood forming tree species, Populus. The plentiful data resources from the expression profiling during wood formation in Populus are used as the platform of this work. One of the wood specific genes, PttMAP20, previously with an unknown function is studied in this thesis. The immunolocalisation of PttMAP20 with specific antibodies is demonstrated. The putative microtubule-targeting domain of the protein is demonstrated microscopically and by using a biochemical binding assay. / QC 20101217

I den svenska skolan ges undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer (SSR) under både högstadiet och i gymnasiet. På skolan där undersökningen genomfördes har eleverna haft SSR-undervisning i årskurs 8 på högstadiet och på skolan ges SSR-undervisningen först i årskurs 3. Denna undervisning kan verka tillräcklig för många men på en gymnasieskola i södra Sverige finns det några ungdomar som tycker annorlunda. I och med att kunskapsområdet innefattar aspekter som många tycker är jobbiga att prata om kan det vara tabu för vissa, men det är också centralt i människans liv. Detta gör att det är ett område som borde tas upp mer under skolgången. Detta arbete undersöker vilka uppfattningar några ungdomar på en gymnasieskola har om undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer som ges under skolgången. Denna undersökning genomfördes med hjälp av intervjuer tillsammans med 8 elever. Eleverna som genomförde intervjuerna var uppdelade i fyra olika grupper där det var två elever i varje grupp. Resultatet i denna undersökning visade att elevgruppen på gymnasieskolan tyckte att undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer inte är fullt tillräcklig. Eleverna hade alltså velat ha en mer omfattande undervisning i SSR. Eleverna vill generellt ha mer undervisning i SSR eftersom de inte tycker att undervisningen är tillräcklig. Exempelvis vill eleverna ha mer undervisning i pornografi och normer eftersom de inte tycker att detta har varit prioriterat i undervisningen som de blivit tilldelade. Dock stämde inte alla elevernas uppfattningar om undervisningen överens, en elev tyckte att undervisningen var bra som den var. Efter detta genomfördes en tematisk analys på resultaten i förhållande till en del av styrdokumenten, det centrala innehållet. Elevernas uppfattningar om undervisningen jämfördes med det egentliga centrala innehållet och förslag på förbättringar framfördes. Skolverket har nyligen uppdaterat sina styrdokument, men denna uppsats kommer inte lägga en större vikt på revideringarna, dock kommer delar som är intressanta för uppsatsen nämnas.