In global supply chain management, radio frequency identification RFID has emerged within the last decade and became a superior technology for information storage. However, the technology has not yet been widely accepted or used in comparison to the barcode. The underlying interest is to explore RFID technology, to understand the benefits and drawback that this innovation brings. Once functionality and application comprehension is overviewed, specific models such as SWOT analysis, Real Option Theory, Technology Push-Pull model and RFID Implementation stages can be applied to evaluate a firm’s RFID readiness. The findings are based on two Swedish case companies Skanska Maskin AB and Datema. Information from the case companies are consolidated and aggregated to analyze and derive the methods used to discover the firm’s ability to adopt RFID. The analysis will discuss the factors involved with the technology and recommendations for future studies are given.

När vi skriver detta examensarbete, år 2008, är debatten om miljön stor om hur konsumenten, företagen, staten etc. kan minska sin miljöpåverkan genom att jobba smartare. Inom företagen bedrivs som bekant ett ständigt arbete med hur man kan reducera sina kostnader. Vi har valt att skriva om de möten i arbetslivet som kan hållas på distans, ett område som går båda debatterna till mötes. Eftersom många mötesdeltagare (deltagare) idag flyger eller åker bil för att komma till och från möten så genererar distansmöten fördelar som att det reducerar företagens kostnader samtidigt som det ger en minskad miljöpåverkan. Vi har i vår studie närmare undersökt hur distansmöten bedrivs idag inom de två företag som vi är verksamma inom, vilka policys och verktyg som finns för att främja dessa och hur deltagarna själva ser på saken. Detta för att få svar på de forskningsfrågor som vi gemensamt arbetat fram i samråd med vår handledare. Forskningsfrågorna är följande, Vilka skäl finns det till att hantera möten på distans jämfört med traditionella fysiska möten? Vilka typer av möten kan hanteras på distans? Hur kan effektiva och kvalitativa möten hållas på distans? Hur kan en organisation främja distansmöten? Vårt syfte är att undersöka om det finns några tydliga mönster angående vilka möten en organisation hanterar på distans och i så fall skapa en djupare förståelse för dessa och de riktlinjer som idag finns för distansmöten. Ett av våra mål är också att det material vi får fram skall kunna fungera stödjande vid utformning av mötespolicys. Den metod som vi använt är triangulering där vår insamling av primärdata gjordes med totalt 16 st intervjuer och en enkät där hela 146 av ca 400 respondenter svarade. Vi har även använt sekundärdata genom dokument såsom resepolicys och miljöpolicys. Parallellt med vår insamling av empiriskt material har vi studerat relevant litteratur som tar upp ämnesområdet distansmöten. Vi har i rapporten valt att avgränsa oss och endast fokusera på interna möten i de båda studerade företagen eftersom den sociala relationen i externa möten ofta ses som alltför viktig för att i större utsträckning hanteras via distans. Studien visar att en medvetenhet om de fördelar distansmöten ger kostnadsmässigt och miljömässigt finns i de studerade företagen, men att de främsta skälen till att hantera möten på distans ur deltagarens perspektiv är kostnadsbesparingen och den tidsvinst de genererar. Resultatet pekar också på att alla typer av interna möten kan hanteras via distans, men att förhandlingar är den mötestyp som är absolut svårast. Flertalet faktorer som exempelvis mötets karaktär, kostnad, tillgänglig teknik och deltagarnas vana vid distansmöten påverkar också starkt huruvida ett möte hanteras på distans eller inte. För att få till stånd effektiva och kvalitativa distansmöten så visar studien att krav ställs på tydlighet i vad som skall avhandlas och hur detta ska skötas, ordförandens egenskaper, de tekniska hjälpmedlen samt att tiden för mötet begränsas till max 1-2 timmar. Tydlighet visar sig också vara en avgörande faktor ur ett organisatoriskt perspektiv där de policys och riktlinjer som sätts indirekt och direkt påverkar hur distansmöten bedrivs i organisationens olika delar.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma. För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg. Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.

Hur kan man använda sig av informationsdesignsprinciper för att formge layouten på en mjölkförpackning? Vilket formspråk används inom mjölkförpackningslayout, och hur visualiserar man ett företags varumärke genom bid och text? I min upsatts beskriver jag hur jag jobbat teoretiskt och praktiskt för att besvara dessa frågor.

En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut. Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material. Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen.

The growing number and integration of sensors and smart objects to the Internet is pushing the development of the Internet of Things (IoT) and with it the need for standardized applications protocols for the Web that is also suited to the constrained devices joining it. The IETF Constrained RESTful Environment (CoRE) working group has been working on the Constrained Application Protocol (CoAP) an application protocol that is aimed at machine-to-machine (M2M) communication. The main objective of this thesis is to evaluate this protocol solution for constrained nodes, observing its key features and functionalities and the way that those can improve the performance of nodes in IoT environments. The CoAP protocol will also be compared and analysed to other existing web protocols operating in similar conditions.

There is a big number of people dying every year from car accidents and not solving this problem is a big issue. Communication protocols have been created in mobile ad-hoc network (MANET) to be able to solve this issue. AODV and DSR are two protocols that are used in this communication. The fact that there is mobile nodes makes it hard to keep track of the efficiency of this communication. This study has for objective giving a better understanding as to which protocol performs better and answering four important questions to know to be able to evaluate what protocol is better according to those parameters or criteria. The implemented method to solve this problem is through a meta-analysis and this meta-analysis is done through a qualitative research, literature review for critical literature reading and data collection to select the appropriate studies and exclud- ing the irrelevant studies based on other criteria. The evaluation of these param- eters are based on others’ work and reading the work from critical eyes. This study compares AODV and DSR from the criteria that are chosen. The study has a critical analysis of the results collected through the different papers show that AODV has outperformed DSR in most of the cases and answering the proposed questions in the study. Finally concluding that AODV is more effective in the case of high congestion compared to DSR but making a bit hard to have a clear cut answer when it comes to the criteria but AODV performed better in all the cases in high congestion.

Context. Most games make use of graphics to create an environment that fits the mood they wish to convey. To use a game's graphical attributes such as colour, shape and texture to their utmost ability, knowing how these are perceived could help. Objective. This paper tries to determine how graphical attributes such as colour, texture, and shapes affect the perceived safety of a path inside a 3d environment. Method. To reach the objective, an experiment was conducted with 20 participants. The experiment was a two-alternative forced-choice (2AFC) test of 38 pairs of images, where each pair contained two versions of a tunnel entrance scene rendered using different graphical attributes. Each difference was based around either colour (warm and cold colour schemes), shape (round, wide, angular and thin), or texture (rugged, neutral and sterile). Results. The experiment generated results that varied compared to the expected results. For instance, the wider shapes were seen as safer compared to the thinner shapes, as was the same result with rounder shapes being perceived safer than angular shapes. Although a few preferred the cold colour scheme, the warmer colour scheme was seen as safer by the majority. While expected to be perceived as less safe than neutral textures but more than the rugged ones, the sterile texture was actually most commonly seen as safe. Conclusions. The main conclusion that was made is that colour, texture and shape can be applied to change the perception of safety in a scene. However, when opposing attributes are used in combination, the result might be based on how dominant the attribute is. The dominance of the graphical attributes could be an interesting topic for future work.

No description available.