Syftet med denna uppsats är främst att undersöka hur lärare definierar begreppet programmering och hur definitionen inverkar på undervisningen. Undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna enkätundersökning och intervjuer. Olika uppfattningar förekom, inte minst bland respondenterna i enkätundersökningen, men de intervjuade lärarna definierade programmering främst som att styra någonting. Deras beskrivning av den genomförda undervisningen antyder att denna uppfattning inverkar på utformningen av undervisningen. Det relativt begränsade underlaget i undersökningen gör att resultaten är svåra att generalisera.

New Zealand is a country that has been isolated from the large continents for over 80 million years. This has resulted in a biodiversity completely different from the rest of the world with flightless birds and a huge number of endemic species. The country has earlier failed in keeping the species and ecosystems in their natural state. The Maori people and the Europeans with their companion animals caused dramatic ecosystem loss and fragmentation and a serious decline in biodiversity. Today the need for conservation is vast but on the positive hand; many individuals and organizations care for the environment and are doing a great work to preserve what is left of New Zealand. This report looks into how conservation organizations deal with the environmental issues and how conservation work is done. Volunteers take a big part in the conservation work and this report also aims to evaluate positive and negative sides of using volunteers. As a base for the study a field trip to New Zealand was made with Conservation volunteers NZ. This was an opportunity for the project member to experience conservation work in New Zealand for real.

Idag reser människor allt mer och besöksnäringen växer i en snabb takt, framför allt gäller detta Sveriges storstäder där Stockholm går i täten. Besöksnäringen är en viktig näring som spänner över flera politik- och intresseområden, aktörerna är oftast många och inte sällan förenas offentlig sektor och det privata näringslivet i olika typer av konstellationer. Utanför Stockholms stad ligger Stockholms skärgård vilket kan ses som en unik men svårtillgänglig plats. För att få fler besökare till skärgården handlar det om att minimera och överbrygga geografiska avstånd. Syftet med denna studie är att undersöka tillgängligheten i Stockholms södra skärgård ur besöksnäringens perspektiv, vilka positiva effekter en tillgänglig skärgård skulle medföra samt vilka som har ansvaret för att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare.   Utifrån en hermeneutisk inriktning och ett induktivt förhållningssätt har kvalitativa intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har tillsammans med teorier som behandlar en destinations komponenter och attraktionskraft; samverkan, utveckling och planering; turistisk tillgänglighet samt betydelse av en tillgänglig destination analyserats. De huvudsakliga slutsatserna i denna studie är att arbetet kring tillgänglighet i Stockholms södra skärgård sker utifrån olika nivåer. Här framgår det att både privata och offentliga aktörer arbetar med att öka tillgängligheten på ett fysiskt och ett kommunikativt sätt för att skapa en öppen och tillgänglig skärgård för alla. En tillgänglig skärgård skulle gynna besöksnäringen och stärka attraktiviteten för Stockholmsregionen som besöksmål. En tillgänglig skärgård skulle även möjliggöra för ett större antal besökare vilket kan ge positiva effekter för stödjande samhälls-service och faciliteter. För att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare står det klart att ansvaret ligger hos samtliga aktörer. Dock ses det som en problematik i att ingen har det övergripande ansvaret.

Enligt statistiken står belastningsskador för 23 % av alla anmälda arbetsolyckor i hela byggverksamheten. Uppsättning av gipsskivor är ett vanligt arbetsmoment inom byggnationer och kan leda till belastningsskador. Syftet med studien är att undersöka de faktorer som leder till arbetsrelaterade skador vid uppsättning av gipsskivor och därigenom diskutera förebyggande åtgärder.Ett av de områdena som har störst betydelse är belastningsergonomi, vilket innefattar helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa tre områden diskuteras för att se i hur stor utsträckning de har betydelse för arbetsskador. Studien belyser fem olika faktorer som kan minska skador, nämligen arbetstyngd, statiskt muskelarbete, kroppsställning och kroppsform, verktyg samt kunskap och utbildning. Enkäter med yrkesverksamma, intervju med en platschef samt arbetsplatsbesök genomfördes för att samla in kvalitativa och kvantitativa data. Resultaten styrker att faktorer som påverkar kroppens kapacitet vid uppsättning av gipsskivor är biologisk variation, helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamiskarbete, lätt och tung fysisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa faktorer kan orsaka arbetsrelaterade skador och sjukdomar. När kroppen åldras, minskar exempelvis kroppens hållfasthet och muskelstyrka, vilket ökar risken för skador. Studien påvisar att majoriteten av yrkesarbetare som arbetar med uppsättning av gipsskivor önskar gå i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern på grund av yrkesrelaterade skador och sjukdomar, i synnerhet förslitningsskador. Trots att arbetsplatser är välplanerade vad gäller utrustning och maskiner som ska främja arbetsmiljön och minska arbetsrelaterade skador, råder det kunskapsbrist hos yrkesarbetarna om ergonomi, vilket kan öka risken för fler skador. Därmed är det angeläget att arbetsgivaren erbjuder sin personal kontinuerlig utbildning i förebyggande syfte. Riskfaktorer kopplat till arbete med olika storlekar på gipsskivor bör uppmärksammas mer.

The smartphone has changed the act of photography by enabling users to whenever and wherever take a photo. Most people are nowadays walking around with thousands of pictures in their phone- pictures that they almost never look at. Photos are keys to our memories, our identity, which is why they are important. Nevertheless, the amount has made it an overwhelming task so sort them and photos are getting lost in the mass. The photos instead get stored away on cloud servers, which is limitless. There they both become forgotten but can also potentially cause unnecessary CO2 emissions, since it takes a lot of electricity to run the datacenters where they are stored. How could we through a new way of handling and interacting with our digital photos increase their emotional value in a way that at the same time makes us aware of our digital consumption? To tackle this problem a survey and series of interviews was conducted. Both with potential users, as well as experts within psychology, technology, photo and sustainability in regarding to digitalization. The most significant finding was that the high number of photos is partially caused by the fact that today photos are taken for many different reasons. Some are taken to be kept as a memory while some are only valuable in the moment, such as a photo of a shopping list.  The end result of this project is called Pixels and is an alternative to how the ordinary camera and photo album in a phone could function. The concept lets the user together with A.I, already when the photo is taken, separate different types of photos from each other. The user is given the possibility to save and curate important memories, increasing their emotional value, as well as ease the process of getting rid of unnecessary photos causing stress and avoidable CO2 emissions. / Smartphonen har förändrat hur vi fotograferar genom att möjliggöra att när och vart som helst ta ett foto. Detta har lett till att de flesta människor idag går omkring med tusentals bilder i sin telefon - bilder som de nästan aldrig kollar på. Foton är representationer och nycklar till våra minnen, vår identitet, vilket gör dem ovärderliga. Dock har mängden bilder gjort det till en näst intill överväldigande uppgift att hantera dem. För att få plats med alla bilder laddas de istället upp till molntjänster där de potentiellt orsakar onödigt koldioxidutsläpp, då energiåtgången är hög för att driva datacentren där de är lagrade. Hur kan vi genom ett nytt sätt att hantera och interagera med våra digitala foton öka deras känslomässiga värde på ett sätt som samtidigt gör oss medvetna om vår digitala konsumtion? För att få insikt i detta problem genomfördes en enkät samt en serie intervjuer. Både med potentiella användare såväl som experter inom psykologi, teknik, foto och hållbarhet i relation till digitalisering. En viktig upptäckt var att det stora antalet foton delvis orsakas av att foton idag tas av många olika skäl. Några för att behålla som ett minne medan andra bara är värdefulla under en kort period, till exempel ett foto av en inköpslista. Slutresultatet av detta projekt kallas Pixels och är ett alternativt förslag på hur den ordinarie kameran samt albumet i en telefon skulle kunna fungera. Konceptet möjliggör för användaren att tillsammans med A.I, redan vid tillfället då fotot tas, skilja olika typer av foton från varandra. Användaren ges möjligheten att spara och kurera viktiga minnen, för att öka dess emotionella värde, samt förenkla processen av att ta bort överflödiga foton som orsakar stress och onödigt CO2-utsläpp.

I studien synliggörs bedömningsverktyg och bedömningsstrategier i årskurs F-3 i en tematisk och ämnesövergripande undervisning. Syftet är att få ökad förståelse hur bedömningen sker när NO ingår som en del i projektet. Studien baseras på tre intervjuer och bedömningsmaterial från tre grundskolelärare på olika skolor, som besitter mångårig erfarenhet av att arbeta tematiskt och ämnesövergripande. Resultaten visar att skolorna använder olika sorters bedömningsverktyg, exempel som ges är olika matriser, bedömningsaktiviteter och bedömningsstöd. Vidare framgår att formativ bedömning är den vanligaste bedömningsstrategin, till exempel genom direktåterkoppling till eleverna. Två av de tre skolorna har ett kollegialt samarbete mellan både lärare/lärare och lärare/elever för att göra bedömningarna inom projekten. Ett exempel på kollegialt samarbete är stödet läraren ger eleven vid arbetet med självbedömningsmatrisen. Två av respondenterna ansåg att det kollegiala samarbetet sparade tid vid bedömningen och var en nödvändighet för att kunna arbeta ämnesövergripande.

No description available.

Denna kvalitativa studie undersöker hur och varför elever får arbeta med estetiska lärprocesser när de arbetar med sina dokumentationer av naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av elevers laborationer genomförs vanligtvis med standardiserade laborationsrapporter men forskning visar att om estetiska lärprocesser integreras i elevernas arbete bidrar det till mer engagerade elever och en meningsfull undervisning. I skolans styrdokument finns det utrymme för att integrera estetiska uttrycksformer vilket gör det intressant att undersöka hur och varför läraren väljer att använda sig av detta utrymme i sin NO-undervisning. Studiens resultat visar att olika dokumentationsformer som teckningar, göra modeller, använda fotografier och möjlighet att skapa med digitala verktyg inkluderas i NO-undervisningen. Lärarna säger att skapande bidrar till elevernas lärande och engagemang. Skapande bidrar även till att alla elever kan vara delaktiga i undervisningen. Resultaten visar dock att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte med användandet av estetiska lärprocesser så att den naturvetenskapliga kontexten inte försvinner i elevernas skapande.

Här i norra Sverige framträder årstiderna tydligt, vilket medför årstidsväxlingar i naturen som vi till vardags kan följa med blotta ögat. I skolans läroplan skrivs årstidsväxlingar fram som ett centralt innehåll, inom ämnet biologi för årskurserna 1 –3. Det framkommer dock inte hur läraren ska planera ämnesinnehållet och inte heller hur läraren ska strukturera undervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare tolkar, planerar och undervisar ämnesinnehållet årstidsväxlingar och om läraren använder naturen som en lärresurs. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare, som alla är lågstadielärare och undervisar i ämnet biologi för årskurserna 1 – 3. Resultatet visar likheter i lärarnas tolkningar. Trots likheterna beskriver lärarna till viss del olika ämnesinnehåll, när de redogör vad som ingår i biologiundervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Vidare visar resultatet att lärarna föredrar att undervisa om årstidsväxlingar utomhus, dock menar lärarna att de påverkas av yttre faktorer som i vissa fall avgör om läraren bedriver utomhusundervisning eller ej. Även huruvida läraren använder naturen som lärresurs eller ej varierar mellan lärarna, det som framkommer är att vissa lärare använder naturen mer än andra i sin undervisning. En central slutsats som kan göras utifrån resultatet, är att kursplanen för biologi till viss del styr läraren i sin planering om vilket ämnesinnehåll som ska behandlas. Dock är läroplanen tolkningsbar, vilket innebär att undervisning som syftar till samma centrala innehåll, kan behandla olika naturfenomen och olika djur, på olika sätt. Detta kan medföra att elever utvecklar olika kunskaper beroende på hur läraren tolkar och implementerar naturen vid undervisning av ämnet biologi.

Teknikämnet lever ännu kvar i gamla traditioner, där ämnet fortfarande av vissa betraktas som en del av de naturorienterande (NO) ämnena. Trots att det har varit ett eget ämne i 25 år kan det finnas anledning att anta att det ännu inte fått det utrymme det ska få i skolan, vare sig i schemat eller i undervisningen. Att undersöka det utrymme lärare ger ämnet, lärares känslor kring teknikämnet och om hur det uppfattas av lärare och annan personal är syftet med undersökningen. Undersökningen har utförts genom en internetbaserad enkät. Resultatet visar att ämnet till stor del ännu uppfattas som en del av NO eller övriga ämnen. Därtill visar resultatet att lärarnas känslor till ämnet varierar och att många anser att ämnet är viktigt i skolundervisningen. Vidare visar resultatet att tidsupplägget i undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare, samt användningen av material och läromedel skiljs åt mellan olika lärare.