Analysis of patent documents is one way to learn about trends in the evolutionof technologies. In this thesis, we propose a mixture of life cycle Poisson modelfor predicting the life cycle of technologies from patent count data. The aim is topredict the life cycle of technologies and determine the stage of the technology inthe development S-curve. The model is constructed from historical data on patentpublications of technologies and also from experts’ belief of life cycle of technologies. The methods used to estimate the model are based on Bayesian methods, inparticular we use a combination of Gibbs sampling and slice sampling to simulatefrom the posterior distribution of the model parameters. We apply the model on adataset of 123 technologies from the electricity sector. As a preliminary exploratorystep clustering analysis is also applied on the dataset. Finally we evaluate the modelhow it performs to predict the trend of life cycle of technologies based on differentbase years. Results reveal that the model is capable of predicting the life cycleof technologies based on its different stages. However, the predictions of expectedbehavior become more accurate when more data is used to construct the prediction.

Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka teknikundervisningen i olika skolor samt att undersöka ett inspirationsmaterial som heter: ”200 timmar teknik”. Det har valts att använda båda kvantitativa och kvalitativa metoder i och med en enkät, semistrukturerade intervjuer samt materialtest med efterföljande diskussion. Resultatet har visat på att teknikundervisningen skiljer sig till viss del i olika skolor och genomförs inte i en annan. Skilda åsikter presenteras utifrån behovet, för verksamma lärare i årskurs 1–3, av inspirationsmaterialet samt och framtida möjligheter. Resultatet genererar en slutsats att teknik som begrepp är svårtolkat, men det behöver inte nödvändigtvis påverka hur en lärare förhåller sig till teknikundervisningen. Trots skilda åsikter verkar ändå ett material som ”200 timmar teknik” vara nödvändigt för verksamma lärare med behörighet i årskurs 1–3.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna säger om sitt egna lärande av laborationer i naturorienterande ämnen. Syftet är också att ta reda på om de lär sig detsom läraren tänkt. Jag har genomfört och planerat dessa lektioner. Det är för att kunna undersöka elevernas åsikter kring laborationer och om de anser sig lära sig något av laborationer.Undersökningen genomförs som en kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1. Undersökningen genomförs också genom observationer under lektioner som innehåller laborationer. Detta för att få en sådan bred syn som möjligt på hur och vad eleverna lärsig av laborationer. Det är jag som agerar lärare på dessa lektioner och jag ligger även bakom lektionsplaneringen.Resultatet visar att eleverna tycker laborationer är roligt men att de gärna vill kunna påverka mer själva. Eleverna visar tecken på att de lärt sig det läraren tänkt och såg som syfte med lektionerna. Självklart går det inte att säga att alla elever lärt sig lika mycket men genom observationer och intervjuer så har det visats att eleverna förstått det som var syftet. Eleverna gillade även att kolla på film. De ansåg sig själva lära sig mer omde fick se något som hände istället för att någon bara berättade om saker. Eleverna gillade även att ställa hypoteser och tyckte det var kul att inte veta vad som skulle hända men att de sedan fick se slutresultatet och jämföra det med sina hypotes. Tidigare forskning visar på att eleverna ska få koppla ihop det som sker med teorier, vilket eleverna i denna studie verkade tycka om. Tidigare forskning tyder även på att lärare i allmänhet vill att laborationer ska vara roliga för att väcka intresse hos eleverna. Detta stämmer överens med eleverna i min studie som gärna ville göra laborationer som var roliga. I denna studie lär sig eleverna alltså genom laborationer. Dessa elever lär sig även det som är tänkt när de får material för att kunna lära sig.

Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om grundskollärares ställningstagande och deras arbetssätt till utomhuspedagogik i naturvetenskap angående elevernas motivation. Detta genom att besvara frågorna om elevers intresse, motivation och även lärarens roll i undervisningen. Jag har samlat tidigare forskning kring ämnet, som sedan sammanställts och diskuterats kopplat till mina frågeställningar. Resultatet visar att ett lärande utomhus kan öka elevers motivation och intresse till att vilja lära. Dock kan man inte utesluta den undervisningen som sker inomhus utan lärarna menar att utomhuspedagogiken och undervisningen som sker i klassrummet kompletterar varandra. En duktig pedagog behövs för att bedriva utomhuspedagogik som är flexibel när vädret kan påverka lektionen och som dessutom är positivt inställt till undervisningsformen. Det innebär också att läraren är väl medveten om att arbetssättet kräver planeringstid.

Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.

Syfte: Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt, dels att undersöka vad forskningen säger om motivation i de naturorienterande ämnena och hur lärare motiverar sina elever i dessa ämnen, dels att få kännedom om hur undervisningen i dessa ämnen går till samt hur motivation, förståelse och val av undervisningsmetoder hänger ihop. Metod: En litteraturstudie av redan framtagen forskning i ämnet har gjorts. Utöver litteraturstudien har även en kvantitativ enkätundersökning med verksamma lärare som respondenter utförts. Denna utfördes för att kunna jämföra tidigare forskning och resultaten från enkätundersökningen med varandra. Huvudresultat: Denna studie visar att den forskning som använts och de svar från enkätundersökningen som sammanställts stämmer bra överens med varandra. Motivation, förståelse och val av undervisningsmetod för att påverka dessa faktorer hänger ihop. Viktiga slutsatser: En viktig slutsats från min studie är att lärare bör utgå från det som ligger eleverna nära till hands, skapa sammanhang och variera sina undervisningsmetoder. Lärare bör också individualisera sin undervisning på såväl individnivå som på gruppnivå.

No description available.

I denna studie undersöks hur 15 elever i årskurs 3 uppfattar att talutrymmet fördelas under naturvetenskapslektionerna. Målet är att redogöra för deras tankar kring hur talutrymmet fördelas och slutligen relatera detta till tidigare forskning inom ämnet. Studien ska bidra med barnens egen syn på området. Det finns mycket forskning som beskriver att talutrymmet under naturkunskapslektionerna fördelas ojämnt och att pojkar dominerar klassrumsverksamheten. Flickorna däremot intar ofta en underordnad plats i skolan som sedan följer med vidare ut i samhället. Forskning belyser också vikten av att få samtala och aktivt reflektera om det som lärs ut under naturvetenskapen just för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Men upplever flickor och pojkar att de får en rättvis chans till talutrymme på naturvetenskapslektionerna? Studien är kvalitativt och jag har med hjälp av fokusgruppintervjuer undersökt hur taltiden fördelas ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna inte uppenbart noterat att varken pojkar eller flickor skulle dominera talutrymmet på naturvetenskapen. Däremot uttryckte flera av eleverna att taltiden främst tillhandahölls av läraren själv och detta var något som de såg som problematiskt ur flera aspekter.

Companies like NCC are continuously working to find new and smart digital tools to facilitate building production. The problem is which tools to use and in what way they best benefit the production.In the project Angström Stage 4, NCC has decided not to use traditional paper drawings from the architect and other disciplines, but start working with digital drawings. Large touchscreens with software applications such as Bluebeam with hyperlinks on digital drawings will be used for work preparation in the project. Through an interview study, the author has investigated the advantages, disadvantages and prerequisites of this new working method as well as the personal attitude towards a more digitized building production in the project.The author could establish that the working method with the digital tools that NCC decided to work with will probably benefit the building production in a positive way. The tools are generally considered making it easier, more fun and more understandable when it comes to accomplish a work preparation. It will probably create major time savings as programs make it more efficient to navigate and work, provided that NCC takes the prerequisites into account.The prerequisites are a requirement to successfully implement this method. NCC needs to be involved early in projects. One or more skilled and driving people need to be involved in the project and work with the technology. A new working methodology there management of drawings digitally needs to be established. Education and a learning period need to be considered. These are the prerequisites for this work method the author managed to obtain through the investigation.The recommendations for NCC for development and improvement are a lot about the prerequisites. The author also believes that the method can be developed by continuing work and focusing on the development of how the information will be conveyed from the work preparation to the construction site using digital tools. Keywords: Work preparation, digitization, building production