<p>Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.</p>

<p>Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv. </p><p>Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt. Främst genom att stärka elevernas självkänsla. </p><p>För att upptäcka ätstörningar finns det mängder av symtom och tecken lärare kan uppmärksamma, t ex kraftig avmagring vid anorexi samt toalettbesök direkt efter måltid vid bulimi. Om de vet att en elev lider av en ätstörning är det viktigt att de bland annat visar att de bryr sig om eleven. Viktigt är också att läraren alltid är rak och ärlig mot den drabbade. Läraren bör minska pressen samt vara medveten om vad den drabbade går igenom. Han/hon bör även låta bli att kommentera viktuppgång vid ett eventuellt tillfrisknande.</p><p>Slutsats: Trots att ätstörningar är ett svåråtkomligt problem finns det ändå mycket som lärare kan göra. Lärarna som kommer i kontakt med elever dagligen har en stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning, bl a få dem att bilda sig en positiv självbild vilket minskar risken att drabbas av en ätstörning. Det är viktigt att kunskap finns om orsaker, symtom och tecken i det förebyggande arbetet.</p>

<p>Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ”What´s the problem”-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi. Bland andra Karin Johannisson har bidragit med ett historiserat synsätt på det konstruerade även i sjukdomsdiagnoser. Analysen lutar sig på socialt och strukturellt inriktade teoretiker och mycket inspiration hämtas från Susan Bordos feministiska perspektiv. Liknande tankegångar återfinns även hos bland andra Helen Malson och Nina Björk vilka bidragit till att skapa en teoretisk analysram. Vad som framkommer i analysen är en svårighet att både formulera och enas kring vad anorexi konstitueras av. Medicinska referensramar är frekvent återkommande men outvecklade och problematiken beskrivs vid en närmare analys som snarast strukturell – även om detta inte artikuleras direkt. En framträdande slutsats är förekomsten av en ”omedveten medvetenhet” hos respondenterna. Med detta avses små och partikulära genusanalyser hos respondenterna som inte direkt sätts i samband med förekomsten av anorexi. Om diskussionen kring anorexi kan komma att utvidgas till att kombinera individualpsykologiska perspektiv med en strukturell förståelsemodell, vilket författaren föreslår som en fruktbar utveckling, avgörs enligt resonemanget som förs av om motsägelserna artikuleras eller förblir skymda.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?</p><p>Metod</p><p>Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.</p><p>Resultat</p><p>Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.</p>

Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv. Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt. Främst genom att stärka elevernas självkänsla. För att upptäcka ätstörningar finns det mängder av symtom och tecken lärare kan uppmärksamma, t ex kraftig avmagring vid anorexi samt toalettbesök direkt efter måltid vid bulimi. Om de vet att en elev lider av en ätstörning är det viktigt att de bland annat visar att de bryr sig om eleven. Viktigt är också att läraren alltid är rak och ärlig mot den drabbade. Läraren bör minska pressen samt vara medveten om vad den drabbade går igenom. Han/hon bör även låta bli att kommentera viktuppgång vid ett eventuellt tillfrisknande. Slutsats: Trots att ätstörningar är ett svåråtkomligt problem finns det ändå mycket som lärare kan göra. Lärarna som kommer i kontakt med elever dagligen har en stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning, bl a få dem att bilda sig en positiv självbild vilket minskar risken att drabbas av en ätstörning. Det är viktigt att kunskap finns om orsaker, symtom och tecken i det förebyggande arbetet.

Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar. • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet? • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav? • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla? Metod Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson. Resultat Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga. Slutsats Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ”What´s the problem”-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi. Bland andra Karin Johannisson har bidragit med ett historiserat synsätt på det konstruerade även i sjukdomsdiagnoser. Analysen lutar sig på socialt och strukturellt inriktade teoretiker och mycket inspiration hämtas från Susan Bordos feministiska perspektiv. Liknande tankegångar återfinns även hos bland andra Helen Malson och Nina Björk vilka bidragit till att skapa en teoretisk analysram. Vad som framkommer i analysen är en svårighet att både formulera och enas kring vad anorexi konstitueras av. Medicinska referensramar är frekvent återkommande men outvecklade och problematiken beskrivs vid en närmare analys som snarast strukturell – även om detta inte artikuleras direkt. En framträdande slutsats är förekomsten av en ”omedveten medvetenhet” hos respondenterna. Med detta avses små och partikulära genusanalyser hos respondenterna som inte direkt sätts i samband med förekomsten av anorexi. Om diskussionen kring anorexi kan komma att utvidgas till att kombinera individualpsykologiska perspektiv med en strukturell förståelsemodell, vilket författaren föreslår som en fruktbar utveckling, avgörs enligt resonemanget som förs av om motsägelserna artikuleras eller förblir skymda.

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd. Tänkbara faktorer till varför dessa individer utvecklat dessa två sjukdomstillstånd har gett upphov till tre begrepp som har varit centrala utifrån intervjupersonernas berättelser; anknytning, utsatthet samt övergrepp. Det fjärde och sista begreppet samsjuklighet sammanfattar de tänkbara faktorerna till varför dessa individer insjuknat i en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning. / This qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.

This scientific essay aims to more closely study how to best arrange a context that subtly conveys that change is possible in the treatment of patients who starve themselves. By describing a number of situations during the first weeks of a girl´s therapy, this essay focuses on some central themes in the initial stage. The essay is mainly aimed to explore the conditions for a meaningful communication with a patient who has a low BMI value and who quitted the nutrition-oriented care in her clinic. The essay is a form that allows for reflection on one´s own considerations about the wisest line of conduct in various situation. The work is based on an existential understanding of the starvation as a fragile person´s one and only way to reconcile with herself in the world that is hers. This approach provides a hopeful perspective on two difficulties that are often associated with this population; namely a negative attitude to the possibility of getting well, and a lack of motivation to change anything. What seems to be useful in this kind of treatment is the therapist´s participation in the girl´s phenomenon world and a conjoint exploration on the meaning of her self-starvation. The activity and presence of the therapist is considered important, and the basic assumption is that the starvation is connected to a persons need to feel her personal value, which in the long run serves contributes to remove deeply rooted perceptual and cognitive blockages.