<p>För att ta reda på vad eleverna läser för texter på Internet och vad det betyder i elevernas kunskapsutveckling, genomförde jag en kvantitativ undersökning där 88 elever besvarade fem frågor kring vilka texttyper de tar del av och hur mycket tid de spenderar med dem, varför de väljer sina texter, vad texterna förbättrar hos dem och hur man kan applicera dessa texter i en undervisningssituation.<strong></strong></p><p>Syftet med undersökningen var att försöka kartlägga och analysera vilka texter eller webbplatser som dominerade bland eleverna, men att också få elevernas tankar och åsikter kring hur texttyperna kan användas i skolan. En hel del vuxna ser tonåringarnas datoranvändning mer som nöje än bildning, vilket gör det intressant att undersöka elevernas perspektiv på det hela, och ta del vad de själva känner kring textläsningen på Internet.</p><p>Det jag fick fram, var bl.a. att nästan 90 % valde sina texter eller webbplatser av orsaken att de ville kommunicera med sina vänner via nätet. Nästan alla elever använde också internet mer för fritiden än för skolans ändamål och 82 % kände att de blev bättre på att finna relevant information för det de efterfrågade.</p>

För att ta reda på vad eleverna läser för texter på Internet och vad det betyder i elevernas kunskapsutveckling, genomförde jag en kvantitativ undersökning där 88 elever besvarade fem frågor kring vilka texttyper de tar del av och hur mycket tid de spenderar med dem, varför de väljer sina texter, vad texterna förbättrar hos dem och hur man kan applicera dessa texter i en undervisningssituation. Syftet med undersökningen var att försöka kartlägga och analysera vilka texter eller webbplatser som dominerade bland eleverna, men att också få elevernas tankar och åsikter kring hur texttyperna kan användas i skolan. En hel del vuxna ser tonåringarnas datoranvändning mer som nöje än bildning, vilket gör det intressant att undersöka elevernas perspektiv på det hela, och ta del vad de själva känner kring textläsningen på Internet. Det jag fick fram, var bl.a. att nästan 90 % valde sina texter eller webbplatser av orsaken att de ville kommunicera med sina vänner via nätet. Nästan alla elever använde också internet mer för fritiden än för skolans ändamål och 82 % kände att de blev bättre på att finna relevant information för det de efterfrågade.

Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit. Konstruktivismen utgör teoretisk utgångspunkt och denna teori fokuserar bland annat på den enskilda individens tolkningar av olika begrepp. Intervjuernas resultat tillsammans med observationerna påvisar olika faktorer som påverkar elevers motivation till ämnet matematik och många av dessa är grundade i de uppfattningar elever har om olika företeelser i matematikundervisningen. Några av de faktorer som presenteras i studien är skiljda sätt att undervisa i matematik, matematikboken och lärarens roll. Resultatet redovisas genom att intervjuerna och delar av observationerna kategoriseras för att skapa en tydlig bild av resultatet.

Vetenskapliga studier har identifierat att noviser i programmering ofta har svårigheter med variabler. En genomgång av tidigare forskning visar att det finns en pluralistisk förståelse av variabler och dess användningsområden i programmering samtidigt som det finns en begränsad förståelse av variablers funktioner i programmering. Idag är programmering inskrivet i kursplanen för matematik och ska således ingå i ordinarie matematikundervisning. Samtidigt vittnar bland andra Sidenvall och Skolinspektionen om en ensidig och lärobockscentrerad matematikundervisning. Därför har det i det här examensarbetet genomförts en analys av fem tryckta läroböcker i matematik för årskurs 6. Den här undersökningen visar att variabler främst representeras i tryckta läroböcker för årskurs 6 i matematik som uttryck för obekanta tal och i huvudsak som imitationsuppgifter. Vidare är representationen av variabler ojämlikt fördelad mellan uppgifter på lägre- respektive högre nivåer. Detta riskerar att ge elever en begränsad förståelse av variabler i allmänhet och om variabler i förhållande till programmering i synnerhet. / <p>Matematik</p>

<p>Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram. Det finns undersökningar som visar på att investeringar i GIS ofta kan generera vinster som är fyra gånger större än det investerade kapitalet. För att GIS ska fungera väl i en organisation måste lika mycket tid, planering och kapital läggas på expertis, data, organisation samt hård och mjukvara. Uppsatsen beskriver vad GIS är, består av och vad som kan åstadkommas med hjälp av GIS. Uppsatsen visar att GIS bör integreras väl i en organisation för att fungera tillfredställande.</p>

<p>I detta arbete undersöker jag frågan om hur svenska företags Internetanvändning ser ut samt hur de upplever att de påverkas av Internet. Jag har även gjort en jämförelse i denna fråga mellan företag inom IT-området och företag inom andra områden.</p><p>Rapporten inleds med en genomgång av de användningsområden för Internet som litteraturen anger vara de vanligaste för företag. Vidare presenteras vilka vinster och kostnader som kan härledas från en Internetsatsning, hur det dagliga arbetet kan förändras vid införandet av Internet samt hur företagen sköter arbetet med deras Internetsatsning.</p><p>För att kunna besvara frågan har jag använt mig av telefonintervjuer som metod för att samla in material. 24 svenska företag fick frågor om deras Internetsatsning, 12 företag från IT-området och 12 företag från andra områden.</p><p>Resultatet visar på en relativt stor kunskap om Internet inom svenska företag samt att IT-företagen ligger en bit före företagen med verksamhet inom andra områden än IT vad gäller användandet av Internet.</p>

Purpose: New working methods are demanded as there is an increasing digitalization needed amongst the facility management industry. The information needs to be searchable and accessible for the user. To get the result wanted a reciprocally approach, that describe where and how the information should be managed, is required. In this case, the tool needed to get the desirable result is considered to be BIM. There are difficulties to understand the true opportunities and effects of using BIM, within the facility management industry, as well as where it can be used. The aim of this study is to examine how facility management corporations have chosen to invest in the implementation of BIM, as well how they contemplate on the use of BIM in the aspect of management. Method: Three methods were used to complete this study. In order to complete the theoretical framework a literature study was used. Furthermore an observation study was performed to get a wider perspective in how BIM is used in the management stage. Finally semi structured interviews were performed to obtain an ingoing perspective in how BIM contributes to the property management business. Findings: The outcome of the study indicates that the facility management business interpreters BIM differently. As a result the outlook of how BIM should be implemented, used and performed differs. The functions mentioned in the survey were; operation and maintenance, streamlining of work methods, optimizing premises, reducing environmental impact, increased security as well as the opportunity to visualize and analyze the buildings. All the respondents had a positive attitude towards using BIM and saw a value in implementing BIM in the companies. Implications: The study indicates that there are difficulties with the implication of BIM as the idea of BIM does not have a distinct definition, this may cause communication difficulties within the companies, as well as externally between the operators and their work stages. A distinctive definition of what BIM means, together with the strategies and ambitions within the companies could contribute to a simpler implementation of BIM at management stage. Limitations: The survey has been delimited to only interviewing facility management business, which have been consciously chosen to invest in implementing BIM. The survey does not take into account the dilemma of transferring information between BIM and the databases of the facility managements / Syfte: Byggbranschens behov av digitalisering ökar och kräver nya arbetsmetoder. Byggnadsinformationen behöver vara sök- och nåbar oberoende vart användaren befinner sig. För att göra det möjligt behövs ett gemensamt tillvägagångsätt och system som beskriver var och hur informationen ska hanteras. Det hjälpverktyg som anses vara mest användbart är BIM. Det finns svårigheter med att förstå vilka möjligheter och effekter som BIM kan bidra med i förvaltningsskedet samt i vilka delar i förvaltningen som BIM kan nyttjas. Målet med studien är att undersöka hur fastighetsförvaltande företag, som medvetet har valt att satsa på implementering av BIM i fastighetsförvaltningsfasen, ser på BIM-användning i förvaltningsskedet. Metod: De valda metoderna var litteraturstudie för att bygga upp studiens teoretiska ramverk, observationsstudie för att få ett bredare perspektiv om hur BIM används i förvaltning och semistrukturerade intervjuer med fem olika förvaltningsföretag. För att få ett mer ingående perspektiv på hur förvaltande företag jobbar med BIM. Resultat: Studiens resultat tyder på att fastighetsförvaltande företag ser olika på betydelsen av BIM, vilket även medför en delad syn på hur implementering av BIM ska utföras samt inom vilka användningsområden BIM kan nyttjas i. De användningsområden som nämndes var drift och underhåll, effektivisering av arbetssätt, lokaloptimering, minskning av miljöpåverkan, öka säkerheten och möjligheten att kunna visualisera och analysera fastigheterna. Samtliga respondenter var positiva och ser ett mervärde i att implementera BIM i deras verksamhet. Konsekvenser: Studien indikerar på att det finns en svårighet med att implementera BIM, då begreppet inte har en entydig definition. Detta skapar kommunikationssvårigheter både internt på företagen men även externt mellan de olika aktörerna och skedena. Vidare tyder studien på att företag som satsar på implementering av BIM anser att det är viktigt att följa med i den digitala utvecklingen. En tydlig definition på vad BIM innebär tillsammans med strategier och ambitioner inom företagen skulle kunna bidra till en enklare implementering av BIM i förvaltningsskedet. Begränsningar: Arbetet har avgränsats till att endast intervjua fastighetsförvaltande företag som medvetet valt att satsa på att implementera BIM. Studien tar heller inte hänsyn till problemet med informationsöverföringen mellan BIM- och förvaltningsdatabaser.

Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram. Det finns undersökningar som visar på att investeringar i GIS ofta kan generera vinster som är fyra gånger större än det investerade kapitalet. För att GIS ska fungera väl i en organisation måste lika mycket tid, planering och kapital läggas på expertis, data, organisation samt hård och mjukvara. Uppsatsen beskriver vad GIS är, består av och vad som kan åstadkommas med hjälp av GIS. Uppsatsen visar att GIS bör integreras väl i en organisation för att fungera tillfredställande.

I detta arbete undersöker jag frågan om hur svenska företags Internetanvändning ser ut samt hur de upplever att de påverkas av Internet. Jag har även gjort en jämförelse i denna fråga mellan företag inom IT-området och företag inom andra områden. Rapporten inleds med en genomgång av de användningsområden för Internet som litteraturen anger vara de vanligaste för företag. Vidare presenteras vilka vinster och kostnader som kan härledas från en Internetsatsning, hur det dagliga arbetet kan förändras vid införandet av Internet samt hur företagen sköter arbetet med deras Internetsatsning. För att kunna besvara frågan har jag använt mig av telefonintervjuer som metod för att samla in material. 24 svenska företag fick frågor om deras Internetsatsning, 12 företag från IT-området och 12 företag från andra områden. Resultatet visar på en relativt stor kunskap om Internet inom svenska företag samt att IT-företagen ligger en bit före företagen med verksamhet inom andra områden än IT vad gäller användandet av Internet.

Allt fler äldre byggnader med varierande kulturhistoriska värden går sakta men säkert ett ovisst öde till mötes. Byggnaderna kanske inte längre tjänar något syfte och blir med tiden en börda i form av att vara ekonomiskt ogynnsamma eftersom de endast kräver olika former av underhåll och inte genererar någon inkomst tillbaka. Motivationen till att behålla byggnader som uppnår dessa underhållskrävande kriterier är låg och kanske endast står kvar eftersom de har någon form av kulturhistoriskt värde i behåll.I denna rapport har en studie över den byggnad som verkar tidigare ha varit ett bränneri som ligger vid Ovesholms gods utförts för att se vilka byggnadstekniska brister byggnaden i dagsläget besitter samtidigt som förslag till eventuella nya användningsområden ges till byggnaden. Förslag över hur byggnadens brister kan restaureras kommer även att ges i samband med beskrivandet av de byggnadstekniska bristerna. Eftersom byggnaden inte har haft något större syfte eller användningsområde under en längre period och med tiden har underhållet av den blivit eftersatt. Resultaten består främst av analysen kring byggnadens nuvarande skick, intervjun med byggnadens ägare samt en enklare form av besöksstatistik vid de referensobjekt som byggnader har jämförts med.Rapporten baseras till stor del av multidisciplinär tvärvetenskap då flera olika vetenskapsområden har studerats och analyserats i samband för att ge läsaren en bred bild över flertalet av dessa områden som kan kopplas samman med byggnadens skick, eventuella restaurering och framtida användningsområden. Rapporten är till huvuddel teoretisk och är främst skriven med hjälp av den genomförda litteraturstudien och fältstudien. Studien ska ses som en vägledning till att ta hand om äldre byggnader med kulturhistoriska värden samtidigt som förslagen till nya användningsområden ska hjälpa till att utforma nya möjligheter för byggnaderna att få en större mening och syfte. I denna rapport omfattas området murverk extra mycket på grund av att byggnaden består av murverk.Resultatet består av ett antal förslag till restaurering av själva byggnaden och förslag på nya användningsområden. De restaureringsförslag som föreslås är till stor del av byggnadens stomme då det finns problem med den. De användningsförslag som föreslås till byggnaden är eventlokal, konstutställningshall, museum, erbjudande av filminspelning samt att utöka samarbetet med företaget Absolut och göra om byggnaden till att servera deras produkter med mera.