No description available.

No description available.

<p>Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.</p><p>Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.</p><p>Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ. Reflektionen kan leda till förståelse och därmed utveckling som kan leda till ytterligare reflektion och vidare utveckling. De tre begreppen reflektion, förståelse och utveckling utgör tillsammans en form av helhet.</p>

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång. Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena. Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ. Reflektionen kan leda till förståelse och därmed utveckling som kan leda till ytterligare reflektion och vidare utveckling. De tre begreppen reflektion, förståelse och utveckling utgör tillsammans en form av helhet.

Studien syftar till att granska och belysa medarbetarsamtalets intentioner, praktiker och konsekvenser i svenska offentliga organisationer. Medarbetarsamtalet granskas utifrån hur det framställs i organisationernas dokumentation på olika nivåer i offentlig förvaltning. Då medarbetarsamtalet har kommit att tas alltmer för givet som ett inslag i det svenska arbetslivet, har vi eftersträvat en kritisk blick på fenomenet. Studiens fyra frågeställningar utgörs av: Vilken är den institutionaliserade formen för medarbetarsamtal utifrån dokumenten? Hur motiveras medarbetarsamtal i dokumenten? Vilka önskvärda ideal och vilken normering av synen på medarbetaren framkommer i medarbetarsamtalet? På vilket sätt kommer styrning och ledarskap till uttryck i samband med medarbetarsamtalet? Vid en översikt av litteraturen på området finns det studier som fokuserar på hur medarbetarsamtalet bäst utformas och gör som mest nytta. Det verkar här finnas ett antagande om att medarbetarsamtalet fyller olika viktiga syften för organisationen, chefen eller medarbetaren - bara det genomförs på rätt sätt. Det finns mindre beskrivet om andra outtalade syften med medarbetarsamtal och få studier som ifrågasätter om medarbetarsamtal, oavsett upplägg, är motiverade och efterfrågade i dess nuvarande institutionaliserade form. Studien finner flera likheter mellan organisationerna för medarbetarsamtalets upplägg, vilket tyder på en institutionaliserad form. Dessa likheter kan förklaras utifrån olika typer av isomorfism. Organisationerna anger olika syften med medarbetarsamtalen i sina interna dokument. Dessa uttalade syften kan vara särkopplade från ett underliggande syfte med samtalen som handlar om att uppnå legitimitet. Det finns motsägelser mellan de egenskaper som efterfrågas hos medarbetarna och strukturen för medarbetarsamtalen. Mallarna för medarbetarsamtalen kan användas för att avstyra medarbetare från att reflektera alltför djupt om sådant som ligger bortom de egna arbetsuppgifterna, vilket är kännetecknande för funktionell dumhet. / The focus of this study is the performance appraisal interview in the Swedish public sector. Using document analysis the study examines various policies related to performance appraisal from six different organisations. The aim is to describe the current institutionalised form of the appraisal interview and how this practice is justified according to the policies. Neo-institutional theory and the concept of functional stupidity is applied to analyse how the ideal employee is represented and the expressions of management in the documents. The results of the analysis show how isomorphism can be used to explain the similarities between the six organisations. The study also points to a potential decoupling of the expressed purpose of the interview and the unspoken intent of increased legitimacy. There are also discrepancies between the content of the policies and the practice of the interview. The templates for the appraisal interview can facilitate functional stupidity by using them to prevent employees from being too reflective.

Formal dialogues between an employee and a manager have long existed as a tool to achieve organizational goals and to develop employees as well as the organization. Development requires the exchange of feedback between employees and managers which is considered as one of the most important parts of the performance appraisal talk. Despite the purpose of the talk, previous research proves a dissatisfaction with the talks among the employees and an uncertainty with its practical usefulness. It is of significance that employees have a positive attitude towards the performance appraisal talk and its use in order to create favorable effects for the organization. Therefore, this study aims to understand employees and managers perception of the performance appraisal talk and to form an understanding with the parties receptivity towards feedback during the talks.   The purpose of this study has been fulfilled through a total of eight interviews with employees and managers in Handelsbanken.   The result of the interviews show that all respondents have a positive attitude towards performance appraisal talks, and both managers and employees agreed that the talk is of high significance. The purpose of the talk is to notice, develop and support the employees, create common goals and to exchange feedback between the parties. The interviews indicate that all respondents are receptive towards both positive and negative feedback during the performance appraisal talk. According to the managers and employees, the receptivity to feedback depends on the individual and the current situation. Positive feedback is preferred and feels easier to receive and process, but at the same time, negative feedback is also regarded as needful. / Formella samtal mellan medarbetare och chef har länge existerat i organisationer som ett verktyg för att nå satta mål i organisationen och bana väg för utveckling av både medarbetare och organisation. Utveckling förutsätter att feedback utbyts mellan parterna vilket bedöms som ett av samtalets viktigaste funktioner. Trots samtalets syfte, påvisar tidigare forskning attdet finns tveksamhet och missnöje bland anställda kring samtalets praktiska användbarhet. Det är av betydelse att anställda har en positiv inställning till medarbetarsamtal och dess funktion för att det ska skapa gynnsamma effekter för organisationen. Studien syftardärmed till att förstå medarbetares respektive chefers uppfattning om medarbetarsamtal samt skapa förståelse för parternas mottaglighet för feedback i samtalen. Forskningsmetoden följer en kvalitativ ansats och en fallstudiehar genomförts på olika kontor i Handelsbanken. För att uppnå studiens syfte har totalt 8 semi-strukturerade intervjuer genomförts med chefer och medarbetare på kontorsnivå. Resultatet visaratt samtligarespondenter har en positiv inställning till medarbetarsamtal på arbetsplatsen och både chefer och medarbetare var ense om att samtalet är betydelsefullt. Resultatet tyder på att medarbetarsamtalet handlar om att uppmärksamma, utveckla och stödja medarbetarna. Samtalet syftar även till att skapa en gemensam syn kring mål samtattförmedla feedback mellan chef och medarbetare. Samtliga respondenteri studienär mottagliga för både positiv och negativ feedback i samband med samtalen. Enligt både chefs-och medarbetarperspektivet är mottagligheten för feedback beroende av individen och situationen. Positiv feedback föredras och upplevs vara lättare att motta samt bearbeta, men samtidigt anses det behövligt att även motta negativ feedback.