Syftet med studien var att studera huruvida upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig mellan medarbetare i en svensk fordonsindustri beroende på individuella faktorer. De individuella faktorerna som studerades var kön, ålder, anställningsform och född i Sverige /inte född i Sverige. Totalt bestod studiens deltagare av 1412 medarbetare (1065 män och 347 kvinnor). Deltagarnas ålder sträckte sig från 18–65 år (M = 40.2 år, SD = 12.47). Studien var av kvantitativ art och var en tvärsnittsstudie. Ett webbaserat frågeformulär användes som forskningsinstrument, vilket konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på den korta versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010). I studien inkluderades dimensionerna krav, kontroll, socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, värderingar samt hälsa och välbefinnande. Kvantitativa data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar och one-way ANOVA med Tukey post hoc test. Resultatet visade att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljde sig bland annat i det avseendet att kvinnor upplevde sämre hälsa och välbefinnande än män, medarbetare i åldern 18–29 år upplevde lägre krav och högre socialt stöd än äldre samt att tjänstemän upplevde högre konflikt mellan arbete och privatliv än kollektivanställda. Däremot påvisades inga signifikanta skillnader mellan medarbetare födda i Sverige och medarbetare födda utomlands. Således konstaterades att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder och anställningsform.

Bakgrund: Det har påvisats att brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan ge upphov till psykisk ohälsa och att grundskollärare är särskilt utsatta gällande höga krav och låg kontroll i arbetet. Tidigare studier har visat på att höga krav är en stor riskfaktor för att stressrelaterade psykiska besvär kan uppkomma i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vidare ses att obalans mellan arbete och privatliv kan påverka den psykiska hälsan negativt och att grundskollärares arbetsuppgifter kan påverka balansen mellan arbete och privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan utmattning bland grundskollärare och deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö samt den balans mellan arbete och privatliv de beskriver. Metod: Studien var kvantitativ med en tvärsnittsdesign och bekvämlighetsurval som bestod av grundskollärare. Ett elektroniskt frågeformulär baserat på Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III användes för att samla in data som genererade 85 ifyllda frågeformulär. Korrelationsanalys, bivariata och multipla regressionsanalyser samt oberoende t-test användes som analysmetoder i SPSS. Resultat: Resultatet från den multipla regressionsanalysen indikerade en statistisk signifikant association mellan utmattning och obalans mellan arbete och privatliv (β= ,601, SE= ,072, P< ,001). Signifikanta samband identifierades i bivariata regressionsanalyser för krav och kontroll i arbetet och utmattning. De oberoende t-testen påvisade signifikanta skillnader för utmattning där de respondenter som upplevde en hög obalans mellan arbete och privatliv upplevde högre utmattning jämfört med de som upplevde låg obalans oberoende av vilken grad av krav och kontroll som upplevdes. Slutsats: Faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar utmattningsgraden negativt. Då detta är en tvärsnittsstudie går det inte att dra några kausala samband och mer forskning med longitudinella studier med större population och ett obundet slumpmässigt urval krävs för att säkerställa dessa resultat. / Aim: The aim of the study was to investigate whether there is any association between exhaustion among primary school teachers and their psychosocial work environment as well as the work-life balance they describe. Method: The study employed a cross-sectional design and an electronic questionnaire, based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III, was used to collect the data which generated 85 completed questionnaires. The data was analyzed with correlations analysis, linear regression analysis, and t-test. Results: The result indicated a statistically significant association between exhaustion and work-life imbalance (P< .001). The degree of exhaustion was significant higher for those who experienced a high work-life imbalance compared with those who experienced a low imbalance regardless of the degree of demand and control in work. Conclusion: The psychosocial work environment affects the degree of exhaustion. As this is a cross-sectional study, it is not possible to draw any causal relationships and more research with longitudinal studies with random sample and larger populations is required to ensure these results.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.

Sammanfattning Titel: En kvantitativ studie om balans mellan arbete och privatliv i relation till självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Tosterud Lundin och Cornelia Widmark Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur balansen mellan arbete och privatliv ser ut för anställda inom finanssektorn i kontrast till mer traditionella vårdyrken, samt vilken betydelse balansen har på organisatorisk nivå. Därtill ämnar studien undersöka hur faktorerna självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention förhåller sig tillbalans mellan arbete och privatliv. Metod: Kvantitativ metod av deduktiv art där det empiriska materialet samlats in med hjälpav två digitala enkäter som skickades ut till 7 104 bankanställda respektive publicerades somett inlägg i en Facebook-grupp för 22 600 socionomer. Totalt resulterade enkäterna i 531 svar som kunde användas. Den empiriskt insamlade datan har analyserats i statistikprogrammet JASP genom deskriptiva-, korrelations- och nätverksanalyser samt ett t-test. Resultat & slutsats: Studien visar att bankanställdas balans mellan arbete och privatliv är god, dock bör organisationerna ha en medvetenhet om att frågan om balans är komplex då det finns många faktorer som kan påverka nivån av balans. Samtliga av studiens hypoteser bekräftades, vilket var i enlighet med tidigare forskning. Bland annat visade studiens resultat att balans mellan arbete och privatliv har ett positivt samband med självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, samt ett negativt samband med utbrändhet och uppsägningsintention. Utöver studiens hypoteser framkom två nya korrelationer. Dessa korrelationer visar att en högre självmedkänsla härleder en högre arbetstillfredsställelse och en lägre uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Bidraget är ökad kunskap kring hur dessa fem ämnesområden påverkar varandra i en svensk kontext avseende finansbranschen. Detta då tidigare studier inom dessa ämnesområden framförallt är riktade till populationer inom sjuk- och hälsovården. Studien har även påvisat ytterligare två direkta samband mellan två ämnesområden: självmedkänsla och arbetstillfredsställelse samt självmedkänsla och uppsägningsintention. Förslag till fortsatt forskning: 1. Genomföra en liknande generaliserbar studie avseende finansbranschen; 2. Undersöka hur det ser ut för dem som varit utbrända men sedan kommer tillbaka till jobbet; 3. Undersöka om svaren skiljer sig mellan olika roller inom yrket; 4. Kombinera enkätundersökningen med intervjuer för att undersöka ämnet mer på djupet genom direkta interaktioner. Nyckelord: Balans mellan arbete och privatliv, självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse, uppsägningsintention, finanssektorn, vårdyrken, bankanställda, socionomer / Abstract Title: A quantitative study of work-life balance in relation to self-compassion, burnout, jobsatisfaction, and turnover intention Level: Bachelor’s thesis in business administration Authors: Sara Tosterud Lundin and Cornelia Widmark Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: 2023 - juni Aim: The aim of this study is to examine the work-life balance of employees in the finance sector compared to more traditional healthcare professions, and the balance impact at organizational level. Additionally, the study aims to investigate the relationships between self-compassion, burnout, job satisfaction and turnover intention with work-life balance. Method: A deductive quantitative approach was employed, and the empirical data was collected through two digital surveys distributed to 7 104 bank employees and posted in a Facebook group comprising 22 600 social workers. A total of 531 usable responses were obtained. The empirically collected data was analyzed in the statistics program JASP, employing descriptive, correlational, network, and t-test analyses. Results & conclusions: The study demonstrates that the work-life balance of bank employees is satisfactory; however, organizations should be aware that the issue of balance is complex, as there are numerous factors that can influence the level of balance. All of the study'shypotheses were confirmed, which aligns with previous research. Among other factors, the study's findings indicate that work-life balance is positively related to self-compassion and job satisfaction, while being negatively associated with burnout and turnover intention. In addition to the study's hypotheses, two new correlations emerged. These correlations reveal that higher levels of self-compassion are linked to increased job satisfaction and reduced turnover intention. Contribution of the thesis: This thesis contributes to increased understanding of how these five research areas interrelate within the Swedish context, specifically in the finance industry. Previous studies have primarily focused on populations within the healthcare sector. Furthermore, the study identified two direct relationships between two research areas: self-compassion and job satisfaction as well as self-compassion and turnover intention. Suggestions for future research: 1. Conduct a similar generalizable study regarding the financial industry; 2. Examine the experiences of individuals who have experienced burnout but returned to work; 3. Explore potential differences in responses among different job roles within the profession; 4. Combine the survey method with interviews to delve deeper into thetopic through direct interactions. Key words: Work-life balance, self-compassion, burnout, job satisfaction, turnover intention, finance sector, healthcare professions, bank employees, social workers.

Introduktion Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (eng. WSOC) kan användas som en indikator för arbetstrivsel och bygger på hur anställda ser på sitt arbete utifrån hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Kunskapsläget gällande hur WSOC påverkar anställdas vilja att stanna hos sin arbetsgivare är begränsat. Syfte Syftet var att undersöka hur WSOC relaterar till anställdas intention att stanna kvar hos sin arbetsgivare. Metod Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvantitativ analys baserad på en enkätundersökning bland 450 personer i den svenska Marinen. De statistiska test som genomförts är oberoende t-test och envägs-ANOVA. Resultat De som ser sig stanna kvar hos sin arbetsgivare om tre år eller inte har funderat på att lämna det senaste året har signifikant högre WSOC än de som inte ser sig stanna kvar eller har övervägt att sluta. Starkare WSOC tyder på en högre intention för värnpliktiga att ta anställning och för GSS/K att söka officersutbildning. Resultatet tyder även på ett samband mellan WSOC och balansen mellan arbete och privatliv. Slutsats Resultatet tyder på ett samband mellan ett högre WSOC och en vilja att stanna hos sin arbetsgivare. Med vetskapen om hur personalen uppfattar sin känsla av sammanhang på arbetet kan en arbetsgivare vidta åtgärder för att öka behållandegraden och även som i Försvarsmaktens fall, öka rekryteringsgraden till myndigheten. Nyckelord Arbetsrelaterad känsla av sammanhang, behålla personal, rekrytering, Försvarsmakten, balans mellan arbete och privatliv. / Introduction Work related sense of coherence (WSOC) can be used as an indicator of well-being at work and is based on how employees view their work in terms of manageability, comprehensibility and meaningfulness. Research on how WSOC affects employees’ willingness to stay with their employer is as of now limited. Aim The aim of the study was to investigate how WSOC relates to employees' intention to remain with their employer. Method The aim and sub-questions were answered through a quantitative analysis based on a survey among 450 employees in the Swedish Navy. The statistical tests carried out are independent t- test and one-way ANOVA. Results People who see themselves staying with their employer for the next three years or those who have not considered leaving in the past year have a significantly stronger WSOC than those who do not see themselves staying or have considered leaving. Stronger WSOC furthermore indicated a higher intention for conscripts to take up employment and for employed sailors to enroll for officer training. The results also indicate a relationship between WSOC and work- life balance. Conclusion The results indicated a relationship between a stronger WSOC and a willingness to stay with one's employer. With the knowledge of how the employees perceives their sense of coherence at work, an employer can take measures to increase the retention rate and also, as in the case of the Armed Forces, increase the recruitment rate. Key words Work related sense of coherence (WSOC), retention, recruitment, Armed forces, work-life balance.