Bakgrund: Vi spenderar en stor del av våra liv på arbetet och det är därför viktigt att det utformas på så sätt att det främjar vårt välbefinnande och vår hälsa. Aktivitetsbaserat kontor (ABW) blir allt mer modernt att införa och det kan vara viktigt med en genomtänkt implementeringsprocess för att förbereda anställda. Syfte: Studera vad anställda upplever som hindrande och möjliggörande faktorer för deras välbefinnande under en implementeringsprocess till ABW och användning av ABW efter flytt. Metod: Studien var en kvalitativ longitudinell studie. Fokusgrupper genomfördes med medarbetare och chefer på två av Trafikverkets kontor innan samt efter flytt till ABW. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsats: Möjliggörande faktorer för medarbetares välbefinnande innan flytten var meningsfull process, information, engagerade chefer, aktiviteterna samt att de hade en förhoppning om att ABW skulle öka samverkan. Hindrande faktorer var farhågor som att tappa samhörighet och inte få en plats i nya kontoret, brist på transparens, brist på delaktighet, oengagerade chefer, dålig återkoppling och känsla av att ingen hänsyn togs till vilka behov som fanns. Möjliggörande faktorer för medarbetares användning av ABW efter flytten var att man var nöjd med kontorsmiljön, ökad gemenskap och ökad samverkan. Hindrande faktorer uppgavs vara att spelreglerna inte var tydliga eller följdes, tekniken stöttade inte arbetssättet, cheferna hade det svårare med ledarskapet, lägre effektivitet, brist på uppföljning, brister i kontorsmiljön, sämre gemenskap och samverkan, dålig återkoppling samt att ABW inte passade medarbetares behov. Individuella och organisatoriska behov kan ha påverkat resultatet, det kan också ha varit de hindrande faktorerna. Resultatet tyder på att det är viktigt att ha en meningsfull implementeringsprocess. / Background: We spend a lot of our time at work and therefore it is important that work is formed in a way that promote well-being and health. Activity-based office (ABW) becomes more and more popular and a thoughtful implementation process to prepare the employees seems important. Purpose: The purpose was to study employee’s experience of hindering and enabling factors for well-being during the implementation process of ABW and the use of ABW after relocation. Method: The study was a qualitative longitudinal study. Focus groups were conducted with employees and managers at The Swedish Transport Administration, located in two different offices, before and after relocation to ABW. Qualitative content analyses were conducted to analyze the material. Result and conclusion: Enabling factors for employee’s well-being prior to relocation were a perceived meaningful process, information, dedicated managers, activities and an expectation that ABW could increase collaboration. Hindering factors were fear of losing affinity and not get a place in the new office, lack of transparency, lack of participation, unengaged managers, lack of feedback and lack of consideration of what needs exist. Enabling factors after relocation for the use of ABW were satisfaction with the office environment, increased community and collaboration. Hindering factors were rules that were unclear and no one followed them, technology did not support the working method, manager’s struggle with leadership, decreased efficiency, lack of follow-up, deficiencies in the office environment, poor community and collaboration, lack of feed-back and a low perceived need-supply fit. The result indicates that it can be important with a meaningful process.

Syfte: Denna studies syfte är att undersöka till vilken grad flexibelt arbete kan associeras med arbetsrelaterad KASAM.Metod: Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie riktad till industriarbetare i centrala Sverige, som kan arbeta flexibelt åtminstone deltid. Inledningsvis gjordes en litteraturgranskning för att undersöka hur flexibelt arbete påverkar hälsa och välbefinnande. Efter en kvalitetsgranskning av åtta artiklar användes sju av dem för att skapa en bakgrund för denna studie. En tvådelad webbundersökning som innehåller flexibelt arbete och arbetsrelaterad känsla av sammanhang användes. Den administrerades genom arbetsplatschefer som kontaktades via post eller telefon. Sju arbetsplatser deltog och av dem svarade totalt 52 respondenter på undersökningen. Resultaten analyserades genom multipel regression. Först utfördes en analys av sambandet mellan den beroende variabeln arbetsrelaterad känsla av sammanhang och den oberoende variabeln flexibelt arbete i en icke justerad modell. Därefter utfördes en andra analys med kovariaterna ålder och kön som ytterligare oberoende variabler i en justerad modell. Resultat: Det finns ett signifikant samband mellan grad av flexibelt arbete och utfallet gällande arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Variabeln flexibelt arbetet förklarar 17% av utfallet avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang i den icke justerade mode. När den signifikanta kovariaten åldern tillkom förklarar modellen 24% av utfallsvariationen avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Slutsats: Resultaten tillhandahåller data på associationen mellan variabler hittills ej utforskade, flexibelt arbete och arbetsrelaterad KASAM. För att stärka validiteten och trovärdigheten behövs dock fler studier i större skala.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet. Syftet var att undersöka tillämpbarheten av modellen genom att mäta i vilken utsträckning medarbetare deltog i träningen och vilka det var som deltog. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer som var hindrande respektive underlättande för deltagande. I studien, som var en okontrollerad interventionsstudie, infördes frivillig fysisk aktivitet på arbetstid under åtta veckor för alla medarbetare (n=58) på en sjukhusklinik. Datainsamling gjordes med enkäter och semistrukturerade intervjuer. Alla medarbetare utom en deltog i studien och en valde att avbryta. Femtio procent av studiedeltagarna deltog vid minst hälften av träningstillfällena. De mest frekvent angivna underlättande faktorerna var att ha inställningen att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan samt viljan att utnyttja förmånen. Den vanligaste upplevda begränsande faktorn var att träningstillfällena inte passade utifrån arbetssituationen. Resultatet indikerar vikten av anpassning till den specifika arbetsplatsen samt hänsynstagande till kunskapsnivå och inställning till fysisk aktivitet hos deltagarna. För att nå högt deltagande i FAPA antyder resultatet att fri tidpunkt för träning eller obligatorisk träning kan vara vägar att gå. Begränsningar i studien är att den fysiska aktivitetsnivån hos studiedeltagarna var högre än genomsnittet hos befolkningen vilket begränsar generaliserbarheten, samt att kontrollgrupp saknas. / This study describes a model for implementation of worksite physical activity. The aim was to investigate the applicability of the model by measuring participation in worksite physical activity and to investigate factors perceived as limiting and facilitating participation. Voluntary worksite physical activity was introduced for eight weeks for all employees at a hospital clinic (n=58). Data collection was done through questionnaires and semi-structured interviews. All employees except one participated in the study, and 50 % of the participants took part in the physical activity intervention. The most common perceived facilitating factor was having the attitude that physical activity is important for health. The most common perceived limiting factor was that the physical activity did not correspond to the work situation. The results are congruent with previous theories and research that highlights the importance of adapting intervention approach for the specific workplace and taking into account the importance of knowledge and attitudes towards physical activity when planning an intervention. Certain aspects of these results indicate that mandatory worksite physical activity or physical activity at any time during the workday could be successful for participation.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer. Metod: Undersökningen genomfördes med en enkät som skickades ut genom ett tillverkningsföretags intern-epost.  Korrelationsanalyser, chitvå-test och t-test användes för att utforska relationen mellan variablerna. Resultat: Enkäten skickades till 2019 anställda varav 1022 besvarade enkäten. Mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag kunde inget signifikant samband påvisas. Self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag var båda korrelerade till både fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd. Slutsats: Genom att initiera interventioner på arbetsplatser som fokuserar på att höja self-efficacy och öka nyttjande av friskvårdsbidrag kan anställdas fysiska aktivitetsnivå och upplevda hälsotillstånd förbättras. / Background: The employer can support their employees by proving work site wellness programs. “Friskvårdsbidrag[E1] ” is a wellness subsidy that many work sites in Sweden provides. Whether an individual will choose to engage in a health related behavior may be affected by different factors. Self-efficacy is one of these factors and implies the individual’s confidence in his own ability to complete a task. Aim: The aim of this study was to examine the relationship between self-efficacy and the use of “friskvårdsbidrag”. Further was physical activity level and perceived health status also examined. Method: The study was carried out by sending out a questionnaire using a manufacturing company’s internal email. Correlation analyzes chi-square tests and t-tests were used to explore the relationships between the variables. Results: The questionnaire was sent to 2019 employees and 1022 of these were answered. Self-efficacy and the use of “friskvårdsbidrag” were not correlated. Both self-efficacy and the use of “friskvårdsbidrag” were correlated with physical activity level and perceived health status. Conclusion: By initiating interventions in the work sites that are focusing on enhancing self-efficacy and the use of “friskvårdsbidrag”, the employee´s level of physical activity and perceived health status can be increased.

Companies are expected to reduce the impact on society caused by its operations while at the same time, generate profit for its stakeholders. One way to satisfy both parts is by creating shared values. As the trend of servitization becomes more popular the ability of Product-Service Systems (PSS) to deliver additional value to customers arises. PSS provides an opportunity for developing a sustainable business model to benefit both the society and the stakeholders. A sustainable PSS can be based on the Triple Bottom Line dimensions, environment, economic, and social. Since the economic and environmental advantages have already been studied for PSS:s, the social aspect is yet to be studied in detail. This thesis focuses on the Occupational Safety and Health (OSH) theme of the social dimension, for PSS:s. Both the ability to improve the social dimension performance and the role it plays in the value proposition for PSS:s were studied. The thesis has been based on a case study on one company in a Business to Business market. It was found that customers seldom demanded or mentioned health and safety aspects for PSS:s, even when an increase of OSH was achieved by the PSS. However, it could also be concluded that all interviewed thought OSH was important for the company and the employees but there were divided opinions regarding OSH, if it would be put in the value proposition or not. By analysing the customer situation and how it operates, companies should use the customizability of PSS:s to better match their requirements and thus develop the value proposition for the PSS. Cost estimations for accidents have been done which showed that one single accident can cause very high costs. It is a good investment to prevent risks which should be communicated when selling PSS:s. Furthermore, it is important to communicate both internally within the firm, and externally to customers, about what health and safety benefits the PSS will contribute with. / Företag förväntas att reducera påfrestningarna på samhället och miljön orsakade av deras verksamhet och samtidigt fortsätta generera värde till dess intressenter. Ett sätt att tillgodose båda parter är genom att skapa så kallade delade värden. Då trenden att tjänstefiera blir mer och mer populär finns det möjlighet för ett så kallat Produkt-Service System (PSS) att leverera mervärde till kunderna. PSS ger en möjlighet att utveckla en hållbar affärsmodell som gynnar både samhället och intressenterna. Ett hållbart PSS kan grundas på de tre byggstenarna för Triple Bottom Line, miljö, ekonomi och samhälle. Då de ekonomiska och miljömässiga fördelarna redan har studerats för PSS fokuserar denna studie på hur konceptet står sig för den samhälleliga aspekten. I denna rapport studeras arbetshälsa och säkerhet för PSS, både möjligheten att förbättra den samhälleliga aspekten i Triple Bottom Line samt vilken roll dessa värden spelar för en värdepropositionering för PSS. Rapporten har baserats på en fallstudie på ett företag inom marknaden för Business till Business. Det konstaterades att kunderna sällan efterfrågar eller nämner hälso- och säkerhetsaspekter i förhandlingar om PSS, även när en ökning av arbetshälsa och säkerhet uppnåddes. Hur som helst tyckte alla intervjuade att arbetshälsa och säkerhet var viktigt för företag och anställda men det var trots detta delade meningar om det borde vara en del av värdepropositioneringen eller inte. Genom att analysera kundernas situation och hur de arbetar borde företag använda anpassningsbarheten av PSS för att bättre matcha kundernas önskemål och således utveckla värdepropositioneringen för PSS. Kostnadsberäkningar för olyckor har genomförts som visar att en enskild olycka kan orsaka mycket höga kostnader. Det är en god investering att förebygga risker vilket borde kommuniceras vid försäljning av PSS:s. Det är viktigt att både kommunicera internt inom företaget samt externt till kunderna om de hälso- och säkerhetsaspekter som PSS bidrar med.

Problemformulering: Kunskap om ledarskapets inverkan på riskbeteende och genusföreställningar som framträder i det riskförebyggande arbetet är begränsad och flera studier föreslår att forskningen ska utökas. Genom att undersöka första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden för att se vilka föreställningar om kvinnor och män som framträder kan en ökad förståelse nås för hur chefer själva upplever att de påverkar, upprätthåller eller förändrar riskbeteenden i arbetsmiljön i förhållande till genus och maskulinitetsnormer. Studien kan ge viktiga implikationer för chefer att arbeta med ur ett genusmedvetet perspektiv för att främja en trygg säkerhetskultur inom mansdominerade branscher. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva, ur ett genusperspektiv, första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden inom yrket fordonsmekaniker och -reparatörer. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio första linjen-chefer inom fordonsmekaniker och -reparatörbranschen. Datainsamlingen analyserades med en fenomenografisk analys. Huvudresultat: Analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som gemensamt beskriver första linjen-chefernas uppfattningar av riskbeteenden inom branschen ur ett genusperspektiv. Chefernas uppfattning var att informella ledare, jargong och kvinnors riskbeteende påverkar riskbeteende och därmed säkerhetskultur i branschen. Chefernas uppfattning var också att de påverkar riskbeteenden och säkerhetskultur genom att vara förebilder och ledare samt genom att använda informella ledare som hjälp. Slutsats: Det framgår av resultatet att cheferna beskriver en situation där riskbeteenden påverkas av informella ledares riskbeteenden och där kvinnor och mäns riskbeteenden beskrivs bero på det biologiska könet. Arbetsmiljöarbete med ett genusperspektiv kan bidra med kunskap om att genus är socialt konstruerat och att män och kvinnor inte beter oss olika för att vi har biologiskt olika kön, utan på grund av socialt konstruerade förväntningar på hur vi bör bete oss. Resultatet går i linje med studiens teoretiska ramverk, att kvinnor och mäns riskbeteende beskrivs som olika på grund av det biologiska könet vilket kan påverka riskbeteende. / Aim: The aim was to investigate and describe, from a gender perspective, first-line managers' conceptions of risk behavior in the profession of automotive mechanics and repairers. Method: A semi-structured interview study was conducted on ten first-line managers. The data collection was analyzed with a phenomenographic analysis. Main results: The analysis resulted in six description categories: The managers' conceptions were that informal leaders, jargon and women's risk behaviour affect risk behaviour and thus safety culture. Managers also believed that they influence risk behaviors and safety culture by being role models and leaders, and by using informal leaders for help. Conclusion: Managers describe a situation where risk behaviours in the industry are mostly affected by the risk behaviours of informal leaders and where women and men's risk behaviours are described as due to the biological sex. Promoting occupational health from a gender perspective in male dominated industries can contribute with knowledge that risk behaviour is affected by socially constructed expectations of how we should behave.

Background: the COVID-19 pandemic has contributed to increased teleworking in society, which affects occupational health. Leadership is important for a prosperous organization and the health of workers. Relationship-based leadership, which involves the social interaction between management and workers, has an impact on workers' occupational health. Aim: the aim is to investigate relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic and possible links between relationship-based leadership and workers' occupational health. Method: to answer the aim of the study, a quantitative method was applied with a cross-sectional design. The data collection was collected with a survey and the sample consisted of 82 workers in teleworking. The collected material was analyzed in SPSS and presented in frequency tables and correlation analysis. Results: the results describe that the majority feel relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic. Furthermore, it is made clear that most people feel that relationship-based leadership has not changed during teleworking in the COVID-19 pandemic. There is a significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Conclusion: the conclusion is that there is a moderate positive significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Keywords: COVID-19 pandemic, occupational health, public health, relationship-based leadership, teleworking.

Problemformulering: En stor andel av all vårdpersonal har utsatts för psykiskt eller fysiskt våld under sina arbetsliv och akutmottagningar är en av miljöerna där arbetsplatsvåldet är ett utbrett arbetsmiljöproblem. Tidigare studier lyfter att forskning behövs på lokal nivå i syfte att få en ökad förståelse för anledningen till våldet samt för att kunna utveckla ett preventivt arbete anpassat efter de lokala behoven.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomst av fysiskt respektive psykiskt våld bland läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på allmänna akutmottagningar i Mellansverige, beskriva eventuella samband mellan förekomst av fysiskt respektive psykiskt våld och könstillhörighet respektive år av arbetslivserfarenhet.  Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes som studiedesign. Urvalet var ett obundet slumpmässigt urval och innefattade sammanlagt 136 anställda. Datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät och 67 valde att besvara enkäten. Deskriptiv analys och korrelationsanalyser genomfördes för att besvara syftet.  Resultat: Närmare 40 procent av sjuksköterskorna och cirka 67 procent av undersköterskorna hade utsatts för fysiskt våld på sin nuvarande arbetsplats. 32 procent av sjuksköterskorna och 56 procent av undersköterskorna hade utsatts för fysiskt våld det senaste året. En tredjedel av sjuksköterskorna och undersköterskorna hade bevittnat fysiskt våld det senaste året. 66 procent av sjuksköterskorna och 93 procent av undersköterskorna hade någon gång utsatts för psykiskt våld. Under det senaste året hade 58 procent av sjuksköterskorna och 67 procent av undersköterskorna utsatts för psykiskt våld. Majoriteten hade bevittnat psykiskt våld det senaste året. Inga statistiskt signifikanta samband mellan förekomst av våld och könstillhörighet respektive år av arbetslivserfarenhet kunde observeras i denna studie.  Slutsats: Resultatet ger en regional bild över förekomst av fysiskt och psykiskt våld riktat mot sjuksköterskor och undersköterskor samt indikerar en viss tendens att det kan finnas andra riskfaktorer i akutmottagningars arbetsmiljön och vid interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare som är av större betydelse för att förstå anledningen till det ökade våldet i syfte att framställa effektiva våldsförebyggande åtgärder. / Aim: The aim was to investigate the prevalence of violence among physicians, nurses and assistant nurses in general emergency departments in Central Sweden, describe possible correlations between the prevalence of physical and psychological violence and gender and years of work experience.  Method: A cross-sectional study was used as the study design. A randomized sample was used and included a total of 136 employees. A web survey was used.  Results: The prevalence of violence was high among nurses. Almost half of the nurses and 67 percent of the assistant nurses had been subjected to physical violence and 66 percent of the nurses and 93 percent of the assistant nurses had been subjected to psychological violence. No correlations between the prevalence of violence and gender and years of work experience were observed in this study. Conclusion: This gives a status report of violence against nurses and assistant nurses and indicate tendencies that there are other risk factors in the emergency room's work environment and between caregivers and caretakers that are important to understand in order to produce effective violence prevention measures.

Problemformulering: Arbetsrelaterad stress är något som under lång tid har ökat i Sverige och flertalet studier påvisar att flexibelt arbete kan minska arbetsrelaterad stress. Flexibla arbetsformer har under många år ökat och med covid-19 pandemin påskyndades denna process. Förändringen har skett under kort tid vilket har medfört utmaningar och förändrade förutsättningar i arbetslivet. Tidigare studier har indikerat på att flexibelt arbete är hälsofrämjande för bland annat sömn, autonomi och återhämtning men också att beläggen för vilka långsiktiga effekter på hälsan övergången har är begränsade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kontorspersonal som arbetar flexibelt upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress. Metod: Studien är en semistrukturerad intervjustudie. Intervjuerna genomfördes individuellt med tio deltagare från ett mindre företag inom teknikbranschen. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Analysen mynnade ut i ett övergripande tema och fyra huvudkategorier. Det övergripande temat var: kommunikation kring upplägget av flexibelt arbete samt kommunikation och samarbete mellan medarbetarna under det flexibla arbetsupplägget är vitalt för den upplevda hanteringen av stress. De fyra huvudkategorierna som framkom var: arbetsstruktur, kommunikation, arbetsprestation samt samarbete och stöd. Dessa huvudkategorier beskriver faktorer som informanterna upplevde berörs av flexibelt arbete som sedan kan inverka på upplevd stresshantering. Slutsats: Resultatet av studien visar att flexibelt arbete kan vara en hälsofrämjande faktor men att det inte är en självklarhet. Organisationer spelar en vital roll i hur de anställda upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress genom riktlinjer och kommunikation om hur det flexibla arbetet ska fungera. Hur väl kommunikationsvägarna fungerar mellan medarbetarna spelar också en vital roll för hur de anställda upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress. / Background: Work-related stress has increased in Sweden for a long time and most studies show that flexible working can reduce work-related stress. Flexible working arrangements have been on the rise for many years and with the COVID-19 pandemic, this process accelerated. This shift has taken place in a short period of time, which has brought challenges and changed conditions in the working life.  Aim: The aim of this study is to describe how office staff that works flexible experience that they handle work-related stress. Method: The study is a semi-structured interview study, and the data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in an overall theme and four main categories. The main categories describe factors of flexible working that the informants consider affect perceived stress management.  Conclusion: The results of the study show that flexible working can be a health-promoting factor but that is not self-evident. Organizations play a vital role in how employees feel they are dealing with work-related stress at work through guidelines and communication on how flexible work should be used. How well the communication channels work between employees also plays a vital role in how employees feel they handle work-related stress.

Covid-19 has changed our working life and especially from where the work is performed. The increased extent of telework requires studies that examine teleworking from a health-oriented perspective. Several studies have examined the impact of telework on employees’ health and well-being, but less attention has been paid to managers’ experiences of telework and how it affects them in their leadership. This study aims to examine and describe first-line managers’ experience of managerial leadership to promote employees’ health and opportunities for a good work environment during teleworking. Data were collected from a total of eleven interviews with first-line managers in three Swedish municipalities and analysed with qualitative content analysis. The result shows that telework challenges and places high demands on leadership. Though it has the potential to strengthen employees’ health and work environment as long as managers, by being responsive and flexible to individual needs, balance their leadership between trust and support. Furthermore, it’s important that managers get to know their employees and at the same time are offered support to deal with the changed circumstances. / Covid-19 har förändrat vårt arbetsliv och särskilt varifrån arbetet utförs. Den ökade omfattningen distansarbete kräver studier som undersöker distansarbete från ett arbetshälsoperspektiv. Flera studier har undersökt distansarbetets påverkan på medarbetares hälsa och välbefinnande, men mindre uppmärksamhet har ägnats åt chefers erfarenheter av distansarbete och hur det påverkar dem i deras ledarskapsutövande. Den här studien syftar till att undersöka och beskriva första linjens chefers erfarenheter av att utöva ledarskap för att främja medarbetares hälsa och möjligheter till en god arbetsmiljö vid distansarbete. Datainsamlingen utgick i från kvalitativa intervjuer med totalt elva första linjens chefer från tre mindre kommuner i södra Sverige, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att distansarbete utmanar och ställer höga krav på ledarskapet men för samtidigt med sig potential att stärka medarbetares hälsa och arbetsmiljö i en riktning som de uppskattar och mår bra av. Det förutsätter att chefen genom att vara lyhörd och flexibel gentemot individuella behov kan balansera sitt ledarskap mellan att tillit och stöd. Det är således viktigt att chefen lär känna sina medarbetare och samtidigt erbjuds stöd för att hantera de förändrade omständigheterna.