Sleep disturbances are a worldwide phenomenon with detrimental health and financial effects on society and its sufferers. Poor leadership has previously been shown to be associated with sleep disturbances. However, the field lacks longitudinal research, and few conclusions can be drawn about the causality of the association. This study therefore sought out to gain a deeper understanding of poor leadership and sleep disturbances among different groups within the working population. And research if employees with poor leadership developed sleep disturbances to a greater extent than those unexposed to poor leadership, with a longitudinal approach. The study applied a three-wave design, sampling cross-sectional data from a Swedish cohort. By excluding exposed and sleep disturbed respondents in the first wave, the study population only included unexposed and non-sleep disturbed respondents. Exposure was measured in the second wave while outcome was measured in the third wave. The study also controlled for several confounders. The results showed that sleep disturbances and poor leadership relate differently to characteristics such as gender, age, and industry-belonging. Furthermore, sleep disturbances may be a long-lasting issue once developed. Lastly, results showed no statistically significant relationship between poor leadership and sleep disturbances. The lack of findings in this study could possibly be due to poor validity of the poor leadership measure, a too long follow-up period for the outcome of interest, and a lack of control of the respondents’ employment and manager changes.

<p>Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var <em>Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet </em>var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns. <em>Metoden </em>för datainsamlingen var en intervjustudie med fyra medarbetare och fem chefer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. <em>Resultatet, </em>genom kvalitativ innehållsanalys, visade att både medarbetare och chefer var positiva till medarbetarsamtal men att cheferna upplevde brister i sin kompetens med hälsofrågorna och medarbetarna upplevde att hälsofrågorna tenderade till att vara bedömande. Ur folkhälsopedagogisk synvinkel dras <em>slutsatsen </em>att syften och gränser för hälsofrågorna bör klargöras för att åstadkomma en hälsofrämjande effekt. Det krävs ett öppnare klimat i medarbetarsamtalet där både medarbetares och chefers kunskaper accepteras och uppmärksammas i syfte att lära av varandra och utvecklas tillsammans.</p> / <p>Work means a lot to the human being in life and it has a huge importance on the individual health. Health promotion interventions directed towards the working life could in a way affect the national public health. One way to create involvement and influence at the workplace is to annually implement individual appraisals between supervisor and co-workers. The question we asked ourselves before the study was; <em>could staff appraisals be seen as health promoting?</em> The <em>aim </em>with the study was to investigate how co-workers and supervisors at a hospital feel about health questions in the staff appraisal and on the basis of that, study what possibilities for learning and change there is. <em>Method </em>for the collection of data was an interview study containing four co-workers and five supervisors on the basis of a half structured interview guide. The <em>Result, </em>based on qualitative content analysis, showed that both co-workers and supervisors where positive to the staff appraisal but the supervisors felt lack of competence with the health questions and co-workers experienced the health questions as tending to be to judging. Out of a health promotion and education perspective the <em>conclusion </em>is that proposals and boundaries for the health questions get explained and clear to achieve a health promoting effect. This requires a more open climate in the staff appraisal where both co-worker's and supervisor's knowledge is accepted and noticed, aiming to learn and develop by each other.</p><p> </p>

Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns. Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med fyra medarbetare och fem chefer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade att både medarbetare och chefer var positiva till medarbetarsamtal men att cheferna upplevde brister i sin kompetens med hälsofrågorna och medarbetarna upplevde att hälsofrågorna tenderade till att vara bedömande. Ur folkhälsopedagogisk synvinkel dras slutsatsen att syften och gränser för hälsofrågorna bör klargöras för att åstadkomma en hälsofrämjande effekt. Det krävs ett öppnare klimat i medarbetarsamtalet där både medarbetares och chefers kunskaper accepteras och uppmärksammas i syfte att lära av varandra och utvecklas tillsammans. / Work means a lot to the human being in life and it has a huge importance on the individual health. Health promotion interventions directed towards the working life could in a way affect the national public health. One way to create involvement and influence at the workplace is to annually implement individual appraisals between supervisor and co-workers. The question we asked ourselves before the study was; could staff appraisals be seen as health promoting? The aim with the study was to investigate how co-workers and supervisors at a hospital feel about health questions in the staff appraisal and on the basis of that, study what possibilities for learning and change there is. Method for the collection of data was an interview study containing four co-workers and five supervisors on the basis of a half structured interview guide. The Result, based on qualitative content analysis, showed that both co-workers and supervisors where positive to the staff appraisal but the supervisors felt lack of competence with the health questions and co-workers experienced the health questions as tending to be to judging. Out of a health promotion and education perspective the conclusion is that proposals and boundaries for the health questions get explained and clear to achieve a health promoting effect. This requires a more open climate in the staff appraisal where both co-worker's and supervisor's knowledge is accepted and noticed, aiming to learn and develop by each other.

Bakgrund: Tidigare studier har påvisat att exponeringen av fysiskbelastning inom soldatyrket har ökat genom åren. Det finns samband mellan hög belastningen och förekomst av muskuloskeletala besvär och skador (MSBS). Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av muskuloskeletala besvär och skador i två insatsgrupper inom Försvarsmakten med tio års mellanrum (Insats 2002 och Insats 2012) samt undersöka om det föreligger skillnad mellan grupperna. Dessutom syftar studien till att undersöka hur soldater som har MSBS upplever sin hälsa. Material och metod: Tvärsnittsstudie med 896 soldater ur två internationella insatser med tio års mellanrum (Insats 2002 n= 573 och Insats 2012 n = 323). Datainsamlingen utfördes med en enkät före insats avseende MSBS samt upplevd hälsa. Resultat: Tidigare erfarna och aktuella MSBS rapporterades i högre grad hos Insats 2012 jämfört med Insats 2002. Båda grupperna skattade den upplevda hälsan högt. De som rapporterade pågående MSBS i Insats 2012 upplever sin kroppsliga hälsa signifikant lägre (p&lt;0,001) än de som inte har MSBS. Konklusion: Det förelåg anmärkningsvärt hög förekomst av MSBS i Insats 2012. Det är av största vikt att fortsätta kartlägga arbetskraven, arbetsförmågan och besvärsförekomst så att preventiva och reaktiva åtgärder kan vidtas. / Background: Previously studies have shown that exposure to heavy physical workloads in the military profession have increased through the years. There is a correlation between heavy physical workloads and the precence of musculoskeletal complaints and injuries (MSCI). Purpose: The aim with the study was to investigate the prevalence of MSCI in two groups in Swedish Armed Forces, ten years apart (Mission 2002 and Mission 2012) and examine if there is a difference between the groups. In addition the study aims to examine how the soldiers who reported MSCI perceived their health. Material and method: Cross-sectional survey including 896 soldiers from two international missions ten-years apart (Mission 2002 n=572 and Mission 2012 n=323). Data were collected through questionnaire before the international mission. Result: Both point prevalence and one-year prevalence of MSCI where reported to be higher in Mission 2012 compared with Mission 2002. Both groups estimated high levels of perceived health. Conclusion: Remarkable high prevalence of MSCI existed in year 2012. It is of importance to continue to identify work requirements, work capacity and prevalence of MSCI so that preventive and reactive measures can be taken.

Bakgrund och syfte: Polisarbete är till sin natur stressigt och oförutsägbart men uppsatsen syftar till att undersöka stress som kan minimeras med hjälp av förändringar i arbetsmiljön. Syftet är att undersöka olika uppfattningar om stressorer som förekommer inom yrkeskåren bland poliser i yttre tjänst och vilka förändringar de upplever behöver ske för en mer hälsosam yrkeskår.    Metod: En intervjustudie med tio poliser som arbetar i yttre tjänst genomfördes. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen genomfördes med en fenomenografisk analysmetod. Två analyser genomfördes, en gällande stress och en relaterad till förändringsarbete. Resultat: Analyserna resulterade i sex respektive fyra kategorier. Kategorier relaterade till stress: Bristande säkerhet, Dåligt anpassad utrustning, Polisiärt arbete och bristande utbildning, Strukturella förutsättningar, Avrapportering och Polis 24/7. Kategorier relaterade till förändring: Utökad utbildning, mer stöd och högre krav, Mer resurser, Enklare system och säkrare utrustning. Stress i polisyrket är något naturligt förekommande, men det finns faktorer som bidrar till ökad stress och respondenterna ger förslag på enklare förändringar som skulle minimera negativt laddad stress i yrket. Slutsats: Polisyrket är stressigt till sin natur, men det finns faktorer i arbetet som bidrar till högre självupplevd stress som kan förändras utan att det faktiska arbetet påverkas negativt, snarare tvärtom. För att minska självupplevd stress bland individer som arbetar i yttre tjänst krävs det noggranna genomgångar av rutiner, utrustning och polisiär utbildning. Detta för att på sikt få en mer hälsosam och hållbar yrkeskår. Det är viktigt att låta poliser verksamma i yttre tjänst komma till tals innan förändringar genomförs. Det är trots allt de som arbetar på en sådan position som vet vad som behöver förändras för att arbetet ska flyta på och inte förhindras av stressorer i yrket som skulle kunnat undvikas med hjälp av små medel. / Background and aim: Police work is stressful and unpredictable. The thesis aims to investigate stress that can be minimized by changes in the working environment. The aim of the study is to investigate different perceptions of stressors that occur in the occupational labor force among external service policemen and what changes they need for a healthier work environment. Method: An interview study with ten police officers was conducted. The interviews were semi-structured, and the analysis was conducted using a phenomenographic method. Two analyzes were conducted, one regarding stress and one related to change in the work environment. Results: The analyzes resulted in six respectively four categories. Stress: Lack of safety, Poorly adapted equipment, Police work and education, Structural conditions, Reporting and Police 24/7. Change: Extended education, more support and higher requirements, More resources, Simpler systems and Safer equipment. Stress in the police profession is somewhat naturally occurring, but there are factors that contribute to increased stress. Conclusion: The police profession is stressful, but there are factors in the work environment that contribute to higher self-perceived stress that can be changed without affecting the actual work.

Author: Amanda Björklund  Title: How do first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic? An interview study Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits’ Institution: University of Gävle  Aim: The aim of the study is to investigate through interviews how first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic. Method: The study was a semi-structured interview study where the interviews were conducted by telephone or digitally via Teams. The sample consisted of ten participants who worked in elderly care in the public sector. Data collection was analyzed through qualitative content analysis. Main Results: The content of the analysis resulted in two categories that described the informants' experiences of work support during the Covid-19 pandemic. One category was: Practical support in the work during the Covid-19 pandemic through guidelines, routines, information, instructions and help in the work execution through collaboration. The second category was: Emotional support at work by understanding, confirmation, communication, and feedback at work. Conclusion: The results of the study show that first-line managers feel that information is needed at work and more help at work. According to the managers, this means more cooperation, feedback and understanding, which is also perceived as important in the work. The study can contribute with knowledge about the first-line managers' work situation in relation to their work environment by studying experiences of support at work during the Covid-19 pandemic. / Författare: Amanda Björklund Titel: Hur upplever första linjens chefer inom vård och omsorg inom offentlig sektor stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin? En intervjustudie Kurs: Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 hp. Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Tidigare forskning visar att första linjens chefer är mer utsatta för ohälsa genom ökade upplevelser av stress än andra chefsbefattningar. Det anses behövas fler studier om första linjens chefers behov av stöd i arbetet och deras arbetsförhållanden i offentlig sektor, förbättrade möjligheter till stöd i arbetet kan bidra till en hälsosammare arbetsmiljö. Upplevelser av stöd under en pågående pandemi anses vara intressant att undersöka med hänsyn till att stöd beskrivs vara en viktig resurs för individens välbefinnande under en pandemi. Syfte: Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur första linjens chefer inom vård och omsorg i offentlig sektor upplever stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie där intervjuerna genomfördes via telefon eller digital via Teams. Urvalet bestod av tio deltagare som arbetade inom äldreomsorgen i offentlig sektor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande innehållet i analysen resulterade i två kategorier som beskrev informanternas upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin. Den ena kategorin var: Praktiskt stöd i arbetet under Covid-19 pandemin genom riktlinjer, rutiner, information, anvisningar och hjälp i arbetsutförandet genom samarbete. Den andra kategorin var: Känslomässigt stöd i arbetet genom att förståelse, bekräftelse, kommunikation och återkoppling i arbetet. Slutsats: Resultatet i studien visar att första linjens chefer upplever att det behövs information i arbetet samt mer hjälp i arbetet, vilket enligt chefernas upplevelser innebär mer samarbete, återkoppling och förståelse som även upplevs viktigt i arbetet. Studien kan bidra med kunskap om första linjens chefers arbetssituation i förhållande till deras arbetsmiljö genom att upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin har studerats.

Syfte - Denna studie syftar dels till att undersöka sambandet mellan upplevd autonomi på arbetsplatsen och upplevd utbrändhet. Samt att vidare undersöka huruvida upplevd autonomi har en direkt effekt på utbrändhet eller om effekten medieras genom upplevd yrkesmässig självförmåga (OSE) och resiliens.  Metod - Studiens design utgjordes av en kvantitativ tvärsnittsundersökning i form av fysiska strukturerade enkäter administrerade bland 165 operatörer inom en större svensk industriell organisation. Insamlade data analyserades i en seriell mediator-modell med en regressionsbaserad approach.  Resultat – Upplevd autonomi visade ett svagt, men statistiskt signifikant negativt samband med utbrändhet. Resultaten indikerar även att OSE och resiliens medierar effekten av sambandet mellan autonomi och utbrändhet i ett seriellt förhållande där OSE är positivt associerat med resiliens.  Slutsats - Studien bidrar med kunskap om hur upplevd hög autonomi på arbetet relateras tillökad självförmåga samt högre resiliens och därmed minskar risken för utbrändhet. Resultatet bekräftar tidigare forskning där högre autonomi kan bidra genom att arbetaren innehar resurser till att undvika utmattning. Däremot indikeras att individer med hög självförmåga och resiliens hanterar stressfulla situationer effektivt, vilket kan minska risken för att drabbas av utmattningssyndrom. / Purpose – This paper aims to investigate the effect of perceived job autonomy on burnout. That includes to further investigating if perceived job autonomy affects burnout in a direct pattern or if the effect mediates through occupational self-efficacy (OSE) and resilience in a serial relationship. Methodology – A serial multiple mediator model was empirically tested using a regression-based approach. A total of 165 industrial workers at a larger factory in Sweden participated in the study. Data were collected using a self-report questionnaire. Findings – Job autonomy showed a weak, but statistically significant negative effect on burnout. The results obtained indicated that both OSE and resilience mediated the association in a serial relationship as OSE was positively associated with resilience. Conclusions – This study further expands possible variables and their functions in explaining the relationship between job autonomy and burnout by testing a serial process mechanism that involved OSE and resilience. As expected, the indirect effects of OSE and resilience showed stronger associations with burnout in comparison to job autonomy. The results provide suggestions to organizations for minimizing the risk of burnout among industrial workers. Further research is needed to provide stronger evidence for suggested relationships, limitations are discussed.

Problemformulering: Hybridarbete, att kombinera arbete på arbetsplatsen med distansarbete, har blivit det vanligaste arbetssättet bland kontorsanställda efter pandemin, men som omfattande fenomen är det outforskat hur hybridarbete kan utformas för att främja medarbetarnas hälsa. Syfte: Att utforska, förstå och förklara hur en organisation med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete. Metod: Konstruktivistisk grundad teori har använts för urval och analys av organisationsdokument samt semistrukturerade individuella intervjuer med åtta medarbetare, två chefer och en HR-partner. Huvudresultat: Studien har resulterat i en ny teoretisk modell som visar att organisationer med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete genom individuellt utformade arbetssätt i ständig förändring. Förutsättningar skapas genom organisatorisk tydlighet och tillitsbaserad organisationskultur, säkerställda praktiska och sociala förutsättningar, hybridanpassat ledarskap, samt främjande av medarbetarnas autonomi, flexibilitet och självledarskap. Slutsats: Organisationers och medarbetares behov och förutsättningar är i ständig förändring. För att klara dessa förändringar behöver hybridarbetet individanpassas och medarbetarnas självledarskap och autonomi stärkas. I en ny teoretisk modell med tillhörande checklista tydliggörs de förutsättningar som organisationer behöver bidra med för att möjliggöra ett hälsofrämjande och hållbart hybridarbete. Checklistan gör resultaten tillgängliga och implementerbara och bidrar därmed till det praktiska arbetsmiljöarbetet i organisationer med hybridarbetssätt. / Purpose: To explore, understand and explain how an organization with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work. Methods: Constructivist Grounded Theory was used for sampling and analysis of data from organizational documents and semi-structured interviews, conducted with eight employees, two managers and one HR-partner. Main results: A new theoretical model showing that organizations with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work through individually designed working methods in constant change. Conditions are created through organizational clarity and a health-promoting hybrid culture, ensuring practical and social conditions, hybrid-adapted leadership, promotion of employee autonomy, flexibility and self-leadership. Conclusions: The needs and conditions of organizations and employees are constantly changing. To cope with these changes, the hybrid work needs to be individually adapted and the employees' autonomy and self-leadership strengthened. Organizations with hybrid working methods need to contribute with conditions which are presented in a new theoretical model and associated checklist. The checklist makes the results implementable in organizations, and thus contributes to the practical work environment management in organizations with hybrid working methods.

I och med rådande covid-19 pandemi har flera restriktioner införts som bland annat social distansering och att arbeta hemifrån om möjlighet finns, som en följd av pandemin och dess restriktioner har våra sociala kontakter minskat både på arbetet och privat. Det har tidigare rapporterats om både för-och nackdelar med att arbeta hemifrån och effekten på den arbetsrelaterade hälsan skiljer sig i tidigare forskning. Många tidigare studier som berör covid-19 och arbetshälsa är utförda i andra länder med hårdare restriktioner och andra förutsättningar, det finns därför en kunskapslucka och det upplevs också finnas behov av mer forskning kring hur förutsättningar i vår arbetsmiljö har förändrats i och med covid-19 pandemin. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare upplever sin sociala arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod och intervjuerna utfördes genom digitala kommunikationsverktyg. Studien innefattar 10 informanter som arbetar inom en kommunal sektor som i och med pandemin arbetar hemifrån. Resultatet visade att de upplevde sin sociala arbetsmiljö som väldigt annorlunda med endast digital kontakt med kollegor och chef. Upplevelser av den sociala arbetsmiljön innefattade färre sociala och spontana kontakter, dock försökte informanterna att prata kontinuerligt med sina kollegor och det upplevdes viktigt att stötta varandra. De upplevde också fördelar och nackdelar med att kommunicera via digitala verktyg men upplevelsen var att samarbetet med kollegor fungerade bra även om det fanns vissa svårigheter. Informanterna hade olika upplevelser av kontakten med chef och möjligheterna till att få stöd. / With the current COVID-19 pandemic, several restrictions have been introduced, including social distancing and working from home if possible, as a result of the pandemic and its restrictions, our social contacts have decreased both at work and in private life. There have been previous reports of both the pros and cons of working from home and the effect on work-related health differs in previous research. Many previous studies concerning COVID-19 and occupational health have been carried out in other countries with tighter restrictions and other conditions, there is therefore a knowledge gap and there is also a need for more research into how conditions in our work environment have changed with the COVID-19 pandemic. The purpose of the study is to investigate how employees experience their social work environment when working from home during the COVID-19 pandemic. This study is a qualitative study with semi-structured interviews as a method and the interviews take place through digital communication tools. The study includes 10 informants who are working from home during the pandemic. The results showed both that the informants perceived their social work environment as very different with only digital contact with colleagues and managers. Experiences of the social work environment included fewer social and spontaneous contacts, however, the informants tried to talk continuously with their colleagues and it felt important to support each other. They also experienced the advantages and disadvantages of communicating through digital tools, but the experience was that the collaboration with colleagues worked well even though there were some difficulties. The informants had different experiences of contact with the manager and the possibilities for receiving support.

Syfte: Syftet med detta arbete var att analysera vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos de som arbetar inom hälsovården. Metod: Följande arbete bestod av en litteraturstudie. Analys: Flera vetenskapliga tvärsnittsartiklar från olika länder användes med målet att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer ofta förekommer och orsakar utmatning hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultat: Under arbetets gång under resultatet redogjordes det att utbrändhet orsakas av många faktorer såsom stressiga arbetsdagar, ung ålder, brist på arbetserfarenhet, familjestatus, antal barn, tätt samarbete med många patienter, liten kontakt med arbetskamrater, höga krav och otacksamhet från patienter, problem med ekonomi, brist på vila och individens hälsoproblem. Med hjälp av Maslach Burnout Inventory och Copenhagen Burnout Inventory som användes i artiklar var utmattningssyndrom tydligt definierad, och dess faktorer noggrant analyserade. Diskussion: I diskussionsdelen var två olika Burnout Inventory - enkäter beskrivna med stöd av artiklar. Dessutom diskuterades egenskaper hos en enkät vilket stöddes av Bryman (2008), och förutom det genomfördes genomgång av artiklar, använda i analysdelen, för att säkerställa deras trovärdighet. / Purpose: The purpose of this work was to analyze the factors that contribute to burnout in those who works in health care. Method: The following work consists of literature study. Analysis: Several scientific cross-sectional articles from different countries were used with the aim of investigating which work environment factors often occur and cause the burnout among physicians, nurses and assisted nurses. Result: During the result, it was reported the burnout is caused by many factors such as stressful working days, young age, lack of work experience, family status, number of children, close cooperation with many patients, little contact med colleagues, high demands and ingratitude from the patients, problems with finances, lack of rest and individual´s health problems. Using the Maslach Burnout Inventory and Copenhagen Burnout Inventory used in articles, fatigue syndrome was clearly defined, and its factors carefully analyzed. Discussion: In the discussion two different Burnout Inventory – surveys were described with the support of articles. In addition, the characteristics of a survey were discussed, with was supported by Bryman (2008); and articles, used in the analysis, were presented to ensure their credibility.