<p>År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring.</p><p>Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll?</p><p>Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens regelverk och policys gällande personalhantering se om de krav som ålderkategorin <em>80-talisten</em> ställer på en framtida arbetsgivare, överrensstämmer med de rådande arbetsförhållanden som finns inom Försvarsmakten utifrån dess styrande dokument.</p><p> Uppsatsen bygger på tidigare forskning om åldersgenerationen från 80-talet. Mot 80-talisten ställs de styrande dokument som gäller Försvarsmaktens personalhantering för att på detta vis erhålla en jämförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstämmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid används till att förklara de olika behoven av ersättningar. Uppsatsen är en kvalitativ teoretisk studie.</p><p> Slutsatserna av uppsatsens analys är att Försvarsmaktens arbetsförhållande överrensstämmer bra med vad 80-talisten vill erhålla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krävs mer individualiserad lönesättning, planering och genomförande av arbetstid samt att anställningsformen bör ses över så att rörlighet inom organisationen blir lättare. Om dessa punkter förbättras kommer organisationen bättre möjliggöra för 80-talisterna att nå sina mål om personlig utveckling.</p> / <p>The aim of this thesis is to on the basis of Swedish Armed Forces regulations and policies (applicable personnel management) see if the needs of the generation Y (people born 1978-1990) set on a future employer broadly, complies with the prevailing working conditions that exist within the Swedish Armed Forces in terms of its governing documents.<strong><em></em></strong></p><p>The essay builds on previous research on so called the generation Y. The governing documents relating to  Swedish Armed Forces personnel management is used to obtain a comparison between the requirements and offer, to see what that correspond between the organization and individual is. Maslow’s theory of needs is used to explain the differing needs of allowances. The essay is a qualitative theoretical study.</p><p>The conclusion of the paper’s analysis is that the offers of Swedish Armed Forces, correspond well with the generation Y´s demands in a future employer. To optimizing the Swedish Armed Forces as an employer requires individualized wage setting, planning and implementation of working time and working arrangements should be reviewed to allow movement within the organization easier. If these points are improved in the organization, achieves the generation Y its personal development.</p>

Integration of the labor is becoming increasingly topical, with increasing immigration. Labour market integration has been proved to be problematic, partly due to linguistic and cultural differences between the migrant's home country and Sweden. Difficulties with labour market integration have resulted in high numbers of unemployment and dependence on social welfare. Projects VIAM is an employment project conducted by Folkhälsobyrån AB in Västerås, aimed at finding jobs for welfare dependency immigrants. The purpose of this study is to investigate how the informants on Folkhälsobyrån and administrators on the Social service in Västerås has experienced the work of the project VIAM, development issues and the informant´s and administrator´s perception of factors that are influencing immigrant´s employment situation in Västerås. The study was conducted by interviewing four informants and two administrators. The results showed that the respondents had positive experiences of the project. The relationship with the clients was generally good, and was affected both by the client's background and motivation, and of the informant's own experiences. The administrators on the Social service were affected by the project mainly through the workload and contact with Folkhälsobyrån. Respondents put forward various proposals for development, and identified issues that affect immigrants' work situation.

I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk. Intresset för nätverkseffekter och dess anknytning till ekonomiska frågor har vuxit sig allt starkare men fortfarande är området relativt outforskat. Vi anser att vi med denna matchning bidrar med en ny aspekt på de sociala nätverkens betydelse för invandrare. Analysen av vår modell resulterar i ett konstaterande att de etniska sociala nätverken har en negativ effekt på invandrares yrkesförhållanden om man enbart ser till andelen av ens egen etnicitet i sin hemkommun. När vi inkluderar andelen högutbildade i etniciteten i vår modell blir dock nätverkseffekten positiv. Detta säger oss att nettoeffekten beror på nätverkets utseende. Underlaget till uppsatsen kommer från den statistiska databasen LINDA som är en sammanställning av individdata gjord av SCB.

År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring. Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll? Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material. Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod. Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer. Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller. Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats. Den gemensamma nämnaren för dem har varit att deras föräldrar kommer från ett utomnordiskt land.Studiens resultat visar på att barn till utrikesfödda, i denna studie, idag har en positiv inställning till sin utländska bakgrund. De upplever sig själva tillhöra först och främst en etnisk grupp. Vilken grupp det är varierar då interaktionen med det omgivande samhället har en stor betydelse. Både föräldrarna men också det svenska samhället (med dess maktstrukturer) har en inverkan på dessa individers upplevelse av sin etniska identitet. Det har också framkommit att merparten av de intervjuade inte upplever sin utländska bakgrund som en börda i det svenska samhället, exempelvis vid sökandet av arbete på den svenska arbetsmarknaden.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt. I resultatet framgick att ungdomarna generellt sett har en positiv syn på möjligheten att inom rimlig tid erhålla ett arbete, genom att utveckla sin kompetens med exempelvis utbildning. Viktiga aspekter som framkom i uppsatsen var att deras invandrarbakgrund även kan utgöra ett antal hinder för att få ett arbete. Dessa aspekter var språk, integration, socialt nätverk, kulturkrock, namn, arbetslivserfarenhet och diskriminering.

Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens regelverk och policys gällande personalhantering se om de krav som ålderkategorin 80-talisten ställer på en framtida arbetsgivare, överrensstämmer med de rådande arbetsförhållanden som finns inom Försvarsmakten utifrån dess styrande dokument.  Uppsatsen bygger på tidigare forskning om åldersgenerationen från 80-talet. Mot 80-talisten ställs de styrande dokument som gäller Försvarsmaktens personalhantering för att på detta vis erhålla en jämförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstämmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid används till att förklara de olika behoven av ersättningar. Uppsatsen är en kvalitativ teoretisk studie.  Slutsatserna av uppsatsens analys är att Försvarsmaktens arbetsförhållande överrensstämmer bra med vad 80-talisten vill erhålla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krävs mer individualiserad lönesättning, planering och genomförande av arbetstid samt att anställningsformen bör ses över så att rörlighet inom organisationen blir lättare. Om dessa punkter förbättras kommer organisationen bättre möjliggöra för 80-talisterna att nå sina mål om personlig utveckling. / The aim of this thesis is to on the basis of Swedish Armed Forces regulations and policies (applicable personnel management) see if the needs of the generation Y (people born 1978-1990) set on a future employer broadly, complies with the prevailing working conditions that exist within the Swedish Armed Forces in terms of its governing documents. The essay builds on previous research on so called the generation Y. The governing documents relating to  Swedish Armed Forces personnel management is used to obtain a comparison between the requirements and offer, to see what that correspond between the organization and individual is. Maslow’s theory of needs is used to explain the differing needs of allowances. The essay is a qualitative theoretical study. The conclusion of the paper’s analysis is that the offers of Swedish Armed Forces, correspond well with the generation Y´s demands in a future employer. To optimizing the Swedish Armed Forces as an employer requires individualized wage setting, planning and implementation of working time and working arrangements should be reviewed to allow movement within the organization easier. If these points are improved in the organization, achieves the generation Y its personal development.

hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt. Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.