Relativt öppna organisationssystem anses av vissa forskare bli allt mer intressanta för företag och förvaltningar. En av anledningarna till detta är att det i sådana system tycks vara möjligt att förena uppnående av företagets syfte och tillfredsställande av anställdas behov. Vidare hävdas det att relativt öppna system kan fungera bättre i en miljö karakteriserad av snabba förändringar i teknologi och marknader. Som objekt för denna avhandling valdes ett företag som baserat sitt öppna system på företagsnämndsbegreppet. I detta samrådssystem utnyttjades bl a projektgrupper, underställda motsvarigheten till företagsnämnden, till att analysera problem, utforma lösningar och införa dessa framför allt på företagets produktionsavdelningar. Projektgrupperna bestod av representanter för både företagsledning och anställda. Några frågor som behandlas i undersökningen är Hur var samrådssystemet upplagt och hur fungerade det? Vilka möjligheter att utveckla och vidmakthålla systemet existerade? Vilka uppgifter kan samrådssystem utföra och inte utfora? Vilka krav ställs speciellt på företagsledningen för att system av detta slag vidmaktshålles och utvecklas? / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003. / Titel från omsl.

<p>Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA. Genom att göra undersökningar på två helt skilda varuhus, nämligen ett i Kalmar och ett i Dubai, Förenade Arabemiraten, med helt skilda typer av marknader och kulturella förutsättningar, hoppas vi få fram ett svar på om och hur detta fenomen underlättar för oss individer som vill göra ett inträde på den globala arbetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är därmed att undersöka hur företagskultur påverkar verksamhetsstyrningen inom ett och samma företag med olika marknader och kulturella förutsättningar. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod samt en induktiv ansats, för att riktigt nå ett tillfredsställande djup i våra samtal med de valda intervjupersonerna, som utgör en handfull storlek till antalet. Vi har baserat vår teori kring vilken roll företagskulturen har inom ekonomistyrningen, samt hur globaliseringen påverkar oss människor, självklart har vi även med teorier kring IKEA och deras uttalat starka företagskultur. Dessa olika element gav oss sedan goda förutsättningar till att nå tillfredställande resultat i vår empiriinsamling. Då dessa teorier kopplas samman med högintressanta faktorer som Dubai och IKEA uppkom betryggande utgångspunkter för en intressant analys och diskussion. Empirin gav oss svar som både förstärkte och förkastade en del tankar, men främst var det likheterna mellan varuhusen vi ville åt, likheter som till stor del beror på denna företagskultur. Väl inne på analysen fann vi intressanta kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den faktiska empirin, något som gav oss fog för att påstå att företagskultur verkligen är underlättande för individer på en globalarbetsmarknad. De slutsatser uppsatsen mynnade ut i tar upp det faktum att IKEA verkligen har en stark företagskultur, som ser till att individerna direkt eller indirekt stöttas. Dock finns även andra faktorer att beakta för dessa aktörer, såsom exempelvis immigrationsfrågor.</p>

I denna b-uppsats testas Lennart Schöns byggcykelteori genom att löneinkomster för arbetare inom byggnadsindustrin jämförs med träindustriarbetares och järn- stål- och kopparverksarbetares löneinkomster. Antagandet för uppsatsen är att om byggcykelteorin stämmer så kommer den reala löneutvecklingen följa ett cykliskt mönster som sträcker sig över en 20-årsperiod. Det kommer vidare att gå att urskilja ett samband mellan löneinkomster för byggnadsarbetare och träindustriarbetare respektive järn- stål- och kopparverksarbetare. Jämförelsen görs över åren 1913-1948 och all inkomstdata som används är hämtad från Historiska Lönedatabasen HILD, och åren har valts ut eftersom det för dessa år finns uppgifter om årsinkomst för samtliga kategorier. Jämförelsen görs både i fasta och rörliga priser.   I undersökningen kommer jag fram till att löneutvecklingen för de olika yrkesgrupperna verkar följas åt relativt väl. Däremot går det inte att urskilja något cykliskt mönster av den typ som Lennart Schön själv beskriver. Däremot finns ett visst cykliskt mönster som inte följer det förutbestämda tidsintervallet. Dessa resultat ger inget direkt stöd till Schöns byggcykelteori, men uppsatsens undersökning är samtidigt för liten för att den skall kunna ligga till grund för att teorin förkastas helt. Slutsatsen i uppsatsen blir därför att det krävs vidare forskning på olika aspekter av ekonomin för att kunna avgöra huruvida byggcykelteorin bör förkastas eller ej.

Syftet med vår studie är att få mer kunskap om och förståelse för Arbetsförmedlingens arbete med studie- och yrkesvägledning för nyanlända vuxna i två svenska kommuner under etableringstiden. Detta syfte leder oss fram till våra frågeställningar som följer. Hur arbetar Arbetsförmedlingen i respektive kommun med studie- och yrkesvägledning av nyanlända vuxna? Vilket stöd/kompetensutveckling anser vägledarna sig behöva för att lyckas med sitt uppdrag? Vilka är framgångsfaktorerna och vilka är motgångarna stöter de nyanlända och vägledarna på? För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat en chef på vardera Arbetsförmedling och två studie- och yrkesvägledare i varje kommun. Resultatet visar att Arbetsförmedlingen och kommunens Vuxenutbildning har ett samarbete för att genomföra etableringsuppdraget, men detta samarbete behöver utvecklas och ökas. Det framkommer också behov av kompetensutveckling, samt behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan dessa aktörer. Studie- och yrkesvägledning, anser de intervjuade, har en väldigt stor betydelse för nyanlända vuxna, särskilt under deras etableringstid. För vidare forskning kan det vara intressant att undersöka nyanländas syn på studie- och yrkesvägledning, valideringsfrågor och dess betydelse för nyanlända att snabbt etableras.

Denna kvalitativa studie har fokuserat på organisatorisk lojalitet inom en storbank i Sverige. Syftet har varit att se hur den organisatoriska lojaliteten förändrats över tid i samband med omorganiseringar så som personalneddragningar inom organisationen. Studien har använt Boulians definition på organisatorisk lojalitet som ett definitionsverktyg, därför har resultatet delats in i de tre blocken; tro och acceptans - bild av organisationen, vilja att vara kvar - trygghet och vilja att anstränga sig - engagemang. Resultatet har sedan kopplats mot Hirschmans teori om sorti och protest samt Allen och Meyers lojalitetsmodell. Utav resultatet kan vi se en stark koppling mellan en sänkt organisatorisk lojalitet i samband med omorganiseringen inom storbanken. Det visas en enad bild bland informanterna om att bilden av företaget förändrats och att tryggheten blivit mindre. Däremot syns en mer splittrad bild gällande engagemanget i arbetet och hur den förändrats över tid. Resultaten som dragits av denna studie har varit viktig, då vi står inför stora samhällsförändringar, framförallt på arbetsmarknaden som idag rör på sig snabbare än förr. Dessa förändringar har bland annat bidragit till omorganiseringar inom många företag, därför kommer studien kunna bidra till detta växande forskningsfält.