Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvägledare (SYV) som är verksamma utanför utbildningsväsendet. Förutom vårt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvägledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att få en bild av hur gångbar utbildningen är utanför utbildningsväsendet.Mot bakgrund av syfte och frågeställning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns på arbetsmarknaden för de SYV som väljer att arbeta utanför utbildningsväsendet, hur dessa SYV startade sin karriär samt om och i så fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten är att lyfta fram en del av de karriärvägar som kan finnas för de SYV som är intresserade av att få ett arbete utanför utbildningsväsendet och i samband med detta även undersöka om och i så fall på vilket sätt yrkesrollen påverkas. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnå en djupare förståelse kring detta. Vårt tillvägagångssätt bygger på nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom såväl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande. Resultatet av vårt arbete visar att SYV- utbildningen är gångbar utanför utbildningsväsendet och det finns idag en relativt bred arbetsmarknad för SYV. Det finns dock en bristande kunskap kring yrkesrollen på så sätt att många inte vet vad en SYV egentligen kan arbeta med. För att kunna åstadkomma en förändring måste yrkesgruppen och SYV-utbildningen därför arbeta på att marknadsföra sig bättre. Erfarenhet är också en viktig ingrediens i samtliga respondenters karriärvägar och de menar att den yrkesroll de har som SYV utanför utbildningsväsendet har förändrats under årens gång. Till följd av detta har även yrkestiteln diskuterats och enligt flera av respondenterna är det kanske dags att byta ut SYV-titeln mot någonting annat, till exempel karriärvägledare. Majoriteten av dem vi talat med titulerar sig dock SYV idag. Med detta i åtanke hoppas vi att du som läsare får en god insikt i vad några av de studie- och yrkesvägledare arbetar med som är verksamma utanför skolans värld.

Studien har sin utgångspunkt i klyftorna på dagens arbetsmarknad, där utrikes födda kvinnor har den lägsta graden av sysselsättning. I samband med en migration förändras individers kapital då de gamla kapitalen inte värderas som konkurrenskraftiga i det nya sammanhanget. Kapitalen är nödvändiga för att öka individens anställningsbarhet och etablering. Enligt tidigare forskning ökar anställningsbarheten när individen volontärarbetar samtidigt som denna söker arbete. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur arbetssökande utrikes födda kvinnor ser på sitt volontärarbete i relation till en etablering på den reguljära arbetsmarknaden.Syftet undersöks med hjälp av frågeställningarna: Hur upplever de intervjuade själva att deras anställningsbarhet påverkats av det frivilliga engagemanget? Vilka kapital framkommer i de intervjuade kvinnornas berättelser i samband med volontärarbete?Studien bygger på en narrativ metod där tre kvinnors berättelser ligger till grund för analysen. Syftet och frågeställningarna besvaras utifrån teorierna om The theory of employability och om Bourdieus kapital. Huvudresultatet i denna studie är att kvinnorna kom i kontakt med flera olika typer av kapital i samband med sitt frivilligarbete. Dessa kapital värderas olika beroende på vilket fält de befinner sig i, och påverkar kvinnornas syn på sin anställningsbarhet kopplat till volontärt engagemang. / This study is based on the gaps in today's labour market, where foreign-born women have lowest levels of employment. In connection with (deleted the “a”) migration, the individuals' capital changes as the older capital is no longer valued as competitively in the new context. This capital is necessary in increasing the employability and establishment on the labour market for the individual. According to earlier research, employability increases when the individual volunteers while looking for work. With this as a background, the study aims to investigate how job-seeking, foreign-born women consider their volunteer work in relation to the labor market. The study is guided by the following questions: How do the interviewees perceive the influence of their volunteer work with employability, and what volunteer-related capital is evident in the interviewees’ stories? The study employs a narrative method, in which three women's stories form the basis of the analysis. The purpose and research questions are assessed based on The Theory of Employability and Bourdieu's capital. The main findings in this study were that these women encountered several types of capital in connection with their volunteer work. The values of capital varied depending on the fields of volunteer work they were engaged in, and this effected the women's views of their employability.

Sammanfattning. Syftet med examensarbetet är att analysera huruvida ålder påverkar en handledares yrkesroll på arbetsförmedlingen enligt den arbetssökande. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan en handledare vars ålder är upp till och med 35 år och handledare vars ålder är över 35 år i relation till deras yrke ur arbetssökandes perspektiv. Vi kommer att analysera skillnader och likheter utifrån en handledares ålder med hjälp av olika frågeställningar. Dessa frågeställningar är baserade på arbetsmarknad, arbetssätt, kunskap och kompetens och genus. Metoden som ligger till grund är en enkätundersökning som vi genomförde på två olika arbetsförmedlingar i södra Skåne. De resultat vi fick fram genom enkätundersökningen analyserades sedan utifrån ett antal teoretiska utgångspunkter som habitus, kompetens, historik och genus. Det framgick bland annat att de yngre arbetssökande föredrog en yngre handledare inom vissa frågor som översyn av arbetsmarknad och att samtliga arbetssökande föredrog en äldre handledare inom frågor som innefattar kompetens. Ett av resultaten var att de yngre kvinnorna mer frekvent än de övriga åldersgrupperna valde en yngre handledare.

Under hela utbildningens gång har jag frågat mig varför studie- och yrkesvägledar programmet är så skolfokuserat och jag har förstått att så har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara så när arbetsmarknaden kontinuerligt förändras. Genom åren har det öppnats andra möjligheter där vi kan utnyttja vår utbildning och det vi lärt oss på ett mycket bra sätt. Mitt syfte med detta examensarbete är att på ett så bra och realistiskt sätt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom få fram på ett så tydligt sätt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag är profilerad. Profilerad i avseende till deras utbildningsbakgrund, sociala kompetens och värderingar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie gjord på fem intervjuer varav tre intervjuer med bemanningsbranschen och två intervjuer med lärare inom personal- och arbetslivsprogrammet respektive studie- och yrkesvägledarprogrammet. De teorier som jag refererar till i mitt arbete är matchnings-, roll- och kommunikationsteorierna. Gemensamt för dessa teorier är att de alla berör ämnet jag skriver om. Vissa mer djupgående andra ur ett historiskt perspektiv. Idag anställer rekryteringsföretagen personprofiler internt med en rad olika kompetenser så som erfarenhet, utbildning, social kompetens, intresse för människor, objektivitet, att vara en bra lyssnare och att kunna ställa rätt frågor. Min slutsats är att en studie- och yrkesvägledarutbildad idag står mycket bra rustad både profilmässigt och kunskapsmässigt för en anställning inom bemanningsbranschen. Vad det snarare handlar om är perceptionen av begreppet studie- och yrkevägledare.

Sveriges arbetsmarknad är starkt könssegregerad. Forskning påvisar skolans reproducerande kraft gällande normer och strukturer samt dess möjlighet att vara en resurs för att arbeta mot en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Det är hela skolans ansvar att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas utifrån genus. Förändringar har skett sedan uppdraget inrättades under 1970-talet men Sveriges arbetsmarknad är fortfarande starkt könssegregerad. Här kan studie- och yrkesvägledarens kompetens vara en resurs. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med ett genusperspektiv. Däribland vilka metoder och tankesätt som används samt vilka hinder och möjligheter som informanterna ser med utvecklingen av arbetet med genusperspektiv. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med verksamma studie- och yrkesvägledare. Av resultatet framkommer flera metoder som används av informanterna. Framförallt arbetet med att vidga individers perspektiv då det är svårt att fokusera på enbart genus. Ett centralt upplägg från högre nivå om vägledning med genusperspektiv samt fortbildning inom ämnet önskas. Analysen visar att framtidsval är pragmatiskt rationella beslut vilket innebär att individer fattar framtidsrelaterade beslut utifrån deras uppfattning av vad som upplevs möjligt. Här kan studie- och yrkesvägledarnas arbete med att vidga perspektiv med genusperspektiv vara en resurs. Ytterligare visar analysen att det behövs ett förändringsarbete för att integrera vägledning med genusperspektiv där organisatoriska strategier kan appliceras för att genomföra förändringsarbetet. / The labour market in Sweden is noticeably segregated by gender. Studies have shown how schools tend to reproduce norms and structures, as well as providing evidence that schools could be a vital resource in working towards a labour market that is less gender segregated. It is the responsibility of the entire school to ensure that the student’s choice of career and education is not being limited by gender. While there have been some improvements since the guidelines were established in the 1970s, the labour market is still considerably gender segregated. Here the expertise of the career counsellor can make a valuable difference. This study aims to investigate how career counsellors work with a gender perspective, including what methods and mind-sets are used, as well as obstacles and opportunities that are regarded to coincide with development of a gender perspective work. The study proceeds on the basis of a qualitative method of active career counsellors. The results show that several methods are used by the informants. In particular, the methods focus on widening the individual’s perspective as it is difficult to focus solely on gender. A central setup from higher levels about counselling with gender perspective as well as in-service training in the subject is desired. The analysis show that prospective choices are pragmatic decisions; individuals make decisions relating to their future based on what possibilities they perceive as feasible. Thus, the career counsellor’s work to widen perspectives could play a key role in lessening the gender segregation seen in the labour market. Furthermore, the analysis shows that it amounts to a fundamental change within the entire organisation to integrate counselling with gender perspective.

SammanfattningVårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader. Detta för att ungdomarna skulle ha hunnit få en uppfattning av de olika insatserna som finns på Arbetsförmedlingen. Studiens teoriförankring är Pierre Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Vidare belyses även en teori om livskvalitet samt karriärvalsteorin Careership. Studiens resultat visar att de ungdomar som intervjuades har olika erfarenheter när det gäller upplevelsen av att vara arbetslös. Informanterna menar att man måste ha arbetslivserfarenhet för att få ett fast arbete i dagens samhälle, vilket gör det svårt för ungdomar som aldrig har arbetat innan. Resultatet visar även att de flesta av informanterna är med i jobbgarantin och har olika synpunkter om denna insats fungerar.

No description available.

Det finns idag många invandrare i Sverige med en högskoleutbildning från hemlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige. Men även att se om studie-och yrkesvägledningen har tillfört individen någonting i dennes etableringsprocess. Undersökningsmetoden som vi har använt oss av under arbetets gång har varit en kvalitativ metod. Vi har intervjuat åtta invandrare med en högskoleutbildning från hemlandet. Resultatet som vi fick fram i studien analyserades utifrån Careership Theory där vi har använt oss av Pierre Bourdieus begrepp Habitus samt kapital. Vi har även använt oss av Browns Social Cognitive Career Theory för att belysa personliga attribut och offentligt beteende. Flytten till Sverige innebar att respondenterna behövde utveckla sina kapitalformer, de fick exempelvis validera sin akademiska utbildning från hemlandet för att utbildningen skulle kunna få ett värde i Sverige. Respondenterna fick alltså utveckla det symboliska kapitalet. Det kulturella kapitalet behövde också utvecklas då invandrarna varit tvungna att lära sig det svenska språket, kunskap om kulturen samt det svenska samhället. Respondenterna menar även att nätverk och sociala kontakter påverkat deras situation till att få ett arbete i Sverige, socialt kapital är därför betydelsefullt för respondenterna. Respondenternas habitus har förändrats i Sverige om man jämför med hemlandet. De flesta av våra respondenter menar att de kände sig behövda, viktiga och duktiga i sitt hemland där de kunde arbeta med sin högskolekompetens. De kommer med en ”ryggsäck” från hemlandet som inte riktigt passar in i detta nya land. Detta har medfört att några av respondenterna känt sig oviktiga, deprimerande, men också utanförskap i det svenska samhället, då de flesta haft svårigheter att hitta ett arbete inom sin kompetens. Studie-och yrkesvägledningen i Sverige upplevs dock som en positiv aktivitet från alla respondenterna då de under vägledningssamtal med en studie-och yrkesvägledare kunnat komma framåt i sin karriär.

Examensarbetet syftar till att undersöka enskilda personers upplevelser av att arbeta i ett yrke som till antalet domineras av det motsatta könet. Vi har studerat de möjligheter och hinder som upplevs i den dagliga yrkesverksamheten, samt omgivningens bemötande och reaktioner på av yrkesvalet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av 8 samtalsintervjuer med personer, verksamma i ett arbete dominerat av det motsatta könet. Genom kunskaper om hur det är att bryta könsmönster på en segregerad arbetsmarknad samt hur man upplever sin plats i yrket hoppas vi att studien kan bidra till att fler får chansen att bryta ett traditionellt könsmönster på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av teorier och forskning som beskriver ett könssocialiserat samhälle, en könssegregerad arbetsmarknad med könsmärkningsprocesser där mannen utgör norm. Vi har även tittat på tidigare forskning som tar upp könstillhörighetens för- och nackdelar i arbetslivet samt hur yrkesstatusen är kopplat till genus. Resultatet i vår studie visar att de intervjupersoner vi pratat med trivs bra på sitt jobb och ser inte några större problem med att arbeta i ett yrke dominerat av det motsatta könet. Alla anser sig ha blivit väl bemötta av sina kollegor, dock berättar några av kvinnorna att de anammat olika strategier för att enklare acklimatiseras i yrket. Samtliga kvinnor och en av männen anser sig ha dragit fördel av att vara en minoritet på arbetet. Nackdelen har för männen varit den lägre lönen samt den låga yrkesstatusen, för kvinnorna har lönen generellt ansetts som en fördel och de anser yrkesstatusen vara god. När det gäller omgivningens bemötande är den väldigt varierande, en del kvinnor har blivit ifrågasatta om de ens klarar av arbetsuppgifterna, några män har fått höra att de har ett feminint arbete, i ett fall har den sexuella läggningen blivit ifrågasatt just på grund av yrkesvalet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont. I analysen används även begreppen livsstadier och minicykel. Studien visar att immigranterna upplever sina karriärmöjligheter i Sverige som goda. Deras handlingshorisont har vidgats då den samhälleliga miljön i och med migrationen har förändrats. I Sverige har de fått nya förutsättningar för utbildning och arbete. En del av immigranternas positiva uppfattning om sina karriärmöjligheter bygger på att de anser sig ha goda utbildningsmöjligheter i Sverige. Detta möjliggör att de kan införskaffa adekvat kulturellt utbildningskapital, vilket de upplever vara av stor betydelse på arbetsmarknaden. Trots att immigranterna genom migrationen tvingats göra en minicykel, vilket innebär att de på nytt måste utforska sina karriärmöjligheter, ser de flesta detta som en positiv möjlighet att förändra och utveckla sin karriär. Dock finns bland immigranterna i denna studie upplevelsen att de har för lite kunskaper om karriärmöjligheter i Sverige. Denna okunskap kan samtidigt ha motverkat utvecklingen mot en mer vidgad handlingshorisont.