Sweden has taken in many refugees in recent years. Several studies indicate that it is difficult for newcomers to find a place on the labour market, for a number of reasons. The purpose of this study is to investigate how newly-arrived Syrians who came to Sweden in the years 2015, 2016 and 2017 found their first jobs in Sweden. The study will examine how their social network and contacts have contributed to their getting a job. The question the study asks is:    To what extent do different types of network and contacts contribute to providing new arrivals with the opportunity to enter the labor market?   To be able to answer these questions, the study used a qualitative method and conducted semi-structuring interviews with eight participants from different geographical areas in Sweden. Furthermore the study has used the theory of Pierre Bourdieu's social capital, Robert Putnam's  connecting and linking social capital, and Mark Granovetter's strong and weak ties. In addition the study has used three previous pieces of research on the subject to get closer to the purpose of the study. The study reached several conclusions that show that informal ways of working are more important and more effective in helping the participants to find jobs than traditional methods. Results also show that personal contacts, that is friends and acquaintances of friends, are more important than family members and close friends in helping newcomers to find work, by providing jobseekers with information and opportunities. Results also show that there are differences between the different networks. The informal network is more important than the formal when it comes to the participants' entry into the labour market.   To sum up, contacts and networks play a major role in newcomers' integration into society. Moreover, they contribute to more assets and inclusion in the various workplaces through tips, information and recommendations. / Sverige har tagit emot många flyktingar de senaste åren. Flera studier pekar på att det är svårt för de nyanlända att kom in på arbetsmarknaden, vilket beror på flera faktorer. Syftet med den studien är att undersöka hur nyanlända syrier som kommit till Sverige under åren 2015, 2016 och 2017 har fått sina första jobb i Sverige. Studien kommer att visa hur deras sociala nätverk och kontaktar har bidraget till att de fått jobb. Studiens frågeställning är:  I Vilken utsträckning bidrar olika typar av nätverk och kontakter nyanländas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden? För att kunna besvara de frågorna har studien använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerande intervjuer med åtta deltagare som bor i olika geografiska områden i Sverige. Vidare har studien använt sig som teori av Pierre Bourdieus ’’socialt kapital’’, Robert Putnams ’’Den sammanbindande och sammanlänkande socialt kapital’’ samt Mark Granovetterss ’’starka och svaga band’’. Dessutom har studien använt sig av tre tidigare forskningar kring ämnet för att fördjupa studiens syfte. Studien kom fram till flera resultat som visar att informella väger till arbete har mer betydelse och bidrar till att deltagarna får jobb än traditionella vägar. Resultatet visar även att personliga kontakter, nämligen via vänners vänner och bekanta är viktigare än via medlemmar inom den egna familjen och nära vänner som en väg för nyanlända in i arbete, där de bidrar med information om arbete och möjligheter för arbetssökande till jobb. Vidare visar resultatet även att det finns skillnader mellan olika nätverk. Sammanlänkande nätverk har mer betydelse än sammanbindande nätverk i deltagarnas inträde på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis spelar kontakter och nätverk en stor roll för nyanländas möjlighet till att få jobb och integration i samhället. Genom tips, information och rekommendation bidrar dessa kontakter och nätverk till mer tillgång och inkludering på olika arbetsplatser.

Syftet med undersökningen är att belysa nyexaminerade studie- och yrkesvägledares övergång från utbildning till anställning, samt vad lön, geografiskt läge, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter och nätverk haft för betydelse under etableringsfasen. Frågeställningarna i undersökningen är följande: Hur har lön, geografi, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter eller andra viktiga påverkansfaktorer påverkat etableringsprocessen? Vilken betydelse har studie- och yrkesvägledarens nätverk haft under fasen fram till anställning?  Studien behandlar de egenskaper arbetsplatsen ska besitta samt vilka andra påverkansfaktorer som kan förekomma för att individen ska ta ett arbete. Vi har använt oss av teorierna STF-modellen av Patton och McMahon (2006) samt SCCT-teorin av Lent och Brown (1996). Tillsammans med de två teorierna har det utformats en konceptuell modell för att analysera empirin. Den valda metoden har varit kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Bland betydelsefulla faktorer visar resultatet att arbetsplatsens verksamhetsinriktning och det geografiska läget främst varit viktiga faktorer inför etableringen. Vi fann även att samtliga respondenter ställde lägre krav inför det första arbetet eftersom deras mål var att snabbt träda in på arbetsmarknaden.

I den här uppsatsen har vägledning i koppling till kriminalvård undersökts. Syftet med arbetet har varit att granska hur vägledning kan fungera som resurs för att ge före detta kriminella möjlighet att återgå till arbetsmarknaden och undvika återfall till kriminalitet. För att ta reda på det har tre frågeställningar använts: 1) Vilka hämmande faktorer tarrespondenterna hänsyn till när de vägleder före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 2) Hur arbetar vägledare för att vägleda före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 3) Vilka faktorer spelar roll i lyckad vägledning av före detta kriminella? Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i vinjetter som vägledare svarat på. För att analysera det insamlade materialet har Social Cognitive Career Theory av Lent, Hackett och Brown samt Goffmans teori om stigma använts.       I resultatet framkommer det att de intervjuade vägledarna anser att före detta kriminella möter begränsningar både ur individ- och samhällsperspektiv. Utifrån respondenternas bedömningar av vinjetterna visar studien att omgivning, det sociala samspelet samt de sociala sammanhang som olika individer ingår i påverkar hur de uppfattas, och därmed även deras tillträde till arbetsmarknaden. Därtill anses personliga faktorer, såsom inställning, motivation och självkänsla vara väsentliga både för att vägledningen ska kunna bli gynnsam och för att klienterna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Det här är en kandidatuppsats med syftet att undersöka de tidigare journaliststudenternas vid Södertörns högskola etablering på arbetsmarknaden. Det studien fokuserar på är de mest förkommande typerna av arbeten, huruvida en journalistutbildning bidrar till en mer professionaliserad journalistik och även hur dessa alumner upplever arbetsmarknaden med det journalistiska prekariatet som utgångspunkt. Undersökningen är en kvantitativ sådan, där 90 tidigare journaliststudenter kontaktades via telefon. Av dessa deltog 54 respondenter i undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent.  Denna uppsats är en i raden av alumniundersökningar vid Södertörns högskola. De föregående uppsatserna refereras genomgående till i innehållet. Uppsatsen har sitt teoretiska ursprung i bland annat professionsteorin och det journalistiska prekariatet. De slutsatser vi har kunnat dra och det resultatet visar är att reporter är den vanligast förekommande yrkesrollen för de inom journalistiken, och arbete inom dagspress är den vanligaste typen av arbetsplats. För de som lämnat journalistiken är arbete inom PR och digital utveckling vanligast. De tidigare studenternas etablering på arbetsmarknaden ser fortsatt lik ut jämfört med tidigare år och alumniundersökningar. De före detta studenterna beskriver en, till viss del, professionaliserad journalistik men att delningar i uppfattningen av vad en journalist är fortfarande är närvarande. De tidigare journaliststudenterna upplever även i viss utsträckning det journalistiska prekariatet men brist på annan forskning i ämnet gör det svårt att dra definitiva och fastställda slutsatser.

The purpose of the study was to investigate what the social work behind the integration of foreign-born women in the labor market looks like and how social workers experience integration. The second purpose was also to investigate how foreign-born women themselves experience integration in a country that is new to them. For the purpose of the study and questions, six interviews were conducted, three with social workers and three with foreign-born women. The theory applied in this study is intersectional perspective with a focus on gender and ethnicity. The data collection was analyzed with the help of qualitative content analysis and interpreted through an intersectional perspective and through the study's knowledge overview, in order to contribute to understanding where both individual and structural factors can create exclusion in the labor market for foreign-born women. The results showed that integration work is carried out aimed at foreign-born women, in the form of locally and internationally sponsored integration projects that are to contribute to employment in society. Regarding promoting factors, the results showed that both the professional respondents and the foreign-born respondents considered that, among other things, language education and social interaction are a central part of the integration. Finally, the results showed that the experience of integration among social workers and foreign-born women is a collaborative relationship, where both groups contribute to consistent notions of obstacles and opportunities for integration. In summary, the conclusions were that the design of integration policy is a contributing factor to how social integration work is conducted and how integration is perceived and practiced by those affected by the phenomenon.

Ämnesområdet för studien är grundläggande högskolebehörighet, även benämnt i arbetet som behörighet. Ett aktuellt lagförslag om införande av obligatorisk behörighet på yrkesprogrammen, grundar sig i problematik av minskade ansökningar till yrkesprogram och brist på arbetskraft inom vissa yrkesbranscher. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever på yrkesprogram, som valt samt inte valt att komplettera med grundläggande högskolebehörighet, ser på behörigheten samt vad de tror att den kan ha för betydelse för vidare studier och på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är följande: Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett individperspektiv? Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett samhällsperspektiv?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer med åtta informanter. Studiens analys har tagit utgångspunkt i karriärutvecklingsteorin Social Cognitive Career Theory, även benämnt SCCT. Teorins tre huvudmekanismer som ligger grund för analyskapitlet är följande: självförmåga, förväntat resultat samt personliga mål. Analysen har även stöd av SCCT:s tre modeller: intressemodellen, valmodellen och prestationsmodellen. Resultatet visar att informanterna ser betydelse av behörigheten i framförallt positiv bemärkelse. Det nämns även svårigheter som huvudsakligen kretsar kring informanternas kapacitet. Grundläggande högskolebehörighet har störst betydelse för informanternas karriärutveckling då det krävs för att komma vidare mot högskolestudier efter gymnasiet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft har påverkat ungdomars gymnasieval samt på vilka sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att möta denna problematik. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter, fyra elever samt fyra studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori samt Parsons (1909) Trait- and factorteori. De begrepp som huvudsakligen använts är habitus, handlingshorisont, sociala faktorer, brytpunkter, omvärldskunskap, självinsikt och rationella val. Den tidigare forskningen visar att elever själva upplever att de saknar tillräcklig information och kunskap om arbetsmarknaden för att kunna göra välgrundade val samt att vägledningen i sin helhet är bristfällig eftersom den påbörjas sent i elevernas skolgång vilket ökar risken för fel- och omval. Utifrån vårt resultat framkommer det att ungdomar med kännedom om arbetsmarknaden till stor del påverkas av denna aspekt vid valet av gymnasium medan elever som saknar kunskaper om arbetsmarknaden främst utgår från sina intressen och den närmsta omgivningens åsikter. Det framkommer även att vägledning mot arbetsmarknaden är ett för komplext och omfattande arbete för att kunna genomföras av enbart studie- och yrkesvägledare utan förutsätter att även andra samhälleliga aktörer kontinuerligt samverkar med skolorna.

Tidigare forskning visar att den förändrade arbetsmarknaden innebär att individer inte längre gör livslånga karriärval. Individer har ett ökat behov av vägledning i kontexter även utanför utbildningsväsendet. Det innebär att studie- och yrkesvägledares traditionella arbetsmarknad inom skolväsendet inte längre räcker för att möta efterfrågan. Vi har därför valt att undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever utbildningen, sina kvalifikationer och kompetenser i relation till hur de ser på behovet av vägledning utanför utbildningsväsendet. Våra frågeställningar är således: Hur uppfattar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare sina kvalifikationer och kompetenser efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? samt Hur ser nyexaminerade studie- och yrkesvägledare på behovet och efterfrågan av vägledning i kontexter utanför utbildningsväsendet? Vi har kvalitativt intervjuat sex studie- och yrkesvägledare och analyserat resultatet med de teoretiska begreppen kvalifikation, kompetens och profession samt NICE professionsriktlinjer för karriärvägledare i Europa.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledaryrket är ett yrke i progression mot professionalisering, och att utbildningen ger bred kompetens, främst inom utbildningsväsendet. Det framkommer olika aspekter kring huruvida studie- och yrkesvägledare anser sig kunna arbeta i kontexter utanför utbildningsväsendet med till exempel långtidsarbetslösa. De saknar formell kompetens och verktyg från utbildningen för att arbeta inom områdena för rehabilitering och omställning. Vår slutsats är att det ökade behovet och efterfrågan av vägledning som ett livslångt lärande ställer nya krav på utbildningen.

Matchningen på den svenska arbetsmarknaden är något som har försämrats de senaste årtionden då ungdomar väljer utbildning mer efter intresse än efter arbetsmarknadens behov. Vårdsektorn är en bransch som är i behov av utbildad arbetskraft, därför är vård- och omsorgsprogrammet ett yrkesprogram på gymnasiet som skulle behöva fler sökanden för att matcha arbetsmarknadens behov. Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram visar på mismatch-problematiken, vilket är vad vår studie intresserar sig för. Genom att intervjua elever i årskurs 9 som nyligen gjort sitt val till vård- och omsorgsprogrammet, vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare fördjupa förståelsen för elevernas gymnasieval. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Frågeställningar som studien utgår ifrån följer nedan. Vad har påverkat elevernas val till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn?Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet?Empirin som ligger till grund för studien har varit kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 9 på grundskolan. Studiens resultat har analyserats med Patton och McMahons (2014) STF- modell för att förklara förhållandet mellan individen och hens val kan se ut med olika influenser som påverkar. Utöver denna teori har begreppet handlingshorisont använts från Hodkinson och Sparkes (1997). Detta begrepp används för att förklara varför informanterna ser de valmöjligheter som de gör. Huvudresultaten i studien visade på att eleverna valde vård- och omsorgsprogrammet främst för att få varva klassrumsundervisning med arbetsplatsförlagt lärande. Den goda kunskapen om arbetsmarknaden och de många arbetsmöjligheterna eleverna ser är en avgörande faktor till att eleverna väljer vård- och omsorgsprogrammet.

Människor från forna Jugoslavien har invandrat till Sverige sedan 1960-talet och de gör det även idag. Under dessa 60 år har dessa invandrare byggt upp sina liv i Sverige och skapat olika föreningar, caféer, frisörsalonger, radio med mera för att kunna behålla en del av sina gamla liv och umgås med sina landsmän. Men hur har invandrare från forna Jugoslavien lyckats med allt detta? Syftet med denna studie är att undersöka hur invandrarna från forna Jugoslavien, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har fått sina första arbeten i Sverige och hur de har använt sina nätverk för att få inträde på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur fick invandrare från forna Jugoslavien sina första arbeten i Sverige? 2) Har socialt kapital haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden? 3) Vilken typ av socialt kapital har haft betydelse?Teoretiska begrepp som studien använder är socialt kapital samt anknytande och överbryggande socialt kapital. Studien genomfördes med hjälp av en egocentrisk nätverksanalys där det utfördes sex kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att migranterna som har invandrat till Sverige under 90-talet har varit till hjälp för de som har flyttat till Sverige under de senaste 20 åren.Resultatet visar även att migranterna använder sina nätverk för att få information eller tillträde till den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som invandrarna använder sina modersmål vid de första arbeten i Sverige. Vidare så kom det fram att de flesta invandrarna i denna studie använde det anknytande sociala kapitalet för att få information om arbete, där det ingick familj och nära bekanta. / People from former Yugoslavia have immigrated to Sweden since the 1960s and they still do so today. During these 60 years, these immigrants have built up their lives in Sweden and created various associations, cafes, hairdressers, radio-stations, etc. so that they can retain some of their old lives and socialize with their compatriots. But how did immigrants from former Yugoslavia succeed with all of this? The purpose of this study is to investigate how immigrants from former Yugoslavia, that have immigrated as adults, have got their first jobs in Sweden and how they have used their networks to enter the labor market. The study's questions are: 1) How did immigrants from former Yugoslavia got their first jobs in Sweden? 2) Did social capital have an impact on their establishment in the labor market? 3) What type of social capital has been important?Theoretical concepts used in the study are social capital, bonding and bridging social capital. The study was conducted with the help of an egocentric network analysis where six qualitative interviews were conducted. The study results show that the migrants who immigrated to Sweden in the 1990s have been helpful to those who have moved to Sweden for the last 20 years.The result also shows that migrants use their networks to obtain information or access to the Swedish labor market, simultaneously immigrants used their mother language at their first jobs in Sweden. It is stated that most of the immigrants in this study used the bonding social capital to get information about work, which included family and close acquaintances.