Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare erbjuder goda möjligheter till arbete dådet på många håll finns en brist på utbildade vägledare inom skolväsendet. Undersökningarvisar att studie- och yrkesvägledare upplever en ansträngd arbetssituation och begränsadekarriär- och utvecklingsmöjligheter.Syftet med studien är ta reda på hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit examenser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats. Lön, arbetsplatsensgeografiska läge och arbetsuppgifter är troligen betydelsefulla faktorer i sammanhanget,men dessa bör sättas i ett större sammanhang. Tre frågeställningar har tagits fram för attgöra studien undersökningsbar. Frågorna berör hur studie- och yrkesvägledare som nyligentagit sin examen upplever sitt yrke och sin yrkesroll, vilka faktorer som är avgörande förstudie- och yrkesvägledarnas val av arbetsplats och hur väl deras förväntan stämmer medyrket. I studien har metodtriangulering använts, det vill säga en kombination av kvalitativoch kvantitativ metod. Patton & McMahons Systemteori användes för att analysera studien.Resultatet i studien visar att lönen är en viktig faktor och att påverkansfaktorer somarbetsplatsens geografiska läge och arbetsuppgifter har en betydande roll dåarbetsmarknaden för utbildade studie- och yrkesvägledare är god vilket det finns enmedvetenhet om. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare uppfattar att det finns enviss okunskap kring yrkesrollen och att det är viktigt att utrymme till kärnuppdraget ges.

I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete. Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS. I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002). Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från missbruksproblematik var det även mycket lättare att lämna kriminalitet. Enligt G.H Mead (2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.

Studien syftar till att ta reda på hur situationen för arbetslösa medelålders invandrare upplevs, vilka bakomliggande orsaker som finns till den och hur målgruppen upplever politikens insatser för en förbättrad integration. Studien har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta arbetslösa medelålders invandrare samt två arbetsförmedlare. Arbetsförmedlarna har godkänt att jag använt mig av deras namn i mitt arbete. De arbetslösa medelålders invandrarna har valt att vara anonyma, jag har endast nämnt dem genom att skriva deras kön och ålder samt när de kom till Sverige. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och valt ut delar som varit av intresse för min studie. Utifrån intervjuerna har två teman identifierats och analyserats. Det handlar dels om hur de upplever sin situation, samhällets krav dels politikens roll i integrationen och vad de anser att politiken kan göra avseende integrationen. Studien kommer fram till att det finns olika bakomliggande orsaker så som bristande språkkunskaper, utbildning, integration och segregation men även diskriminering spelar en roll. Det upplevs från målgruppen att samhällets krav är stora, och att det är svårt att komma på arbetsmarknaden om man saknar utbildning och kontakter. En jämförelse har gjorts i studien där målgruppen i sina svar kring vad som behöver göras för att förbättra integration ligger närmare LO än Näringslivet.

Med en förändrad arbetsmarknad på grund av den tekniska utvecklingen ökar även tillgängligheten för vårt arbete och gör vårt arbetsliv mer flexibelt. Det här resulterar i att anställningsformer som avviker från normen, tillsvidareanställning, har blivit allt vanligare. Det finns idag olika former av anställning där de icke-permanenta har ökat stadigt de senaste åren. Olika branscher påverkas olika snabbt men mediebranschen ligger i framkant, där det har hänt betydande omställningar från heltidsanställningar till mer flexibla och osäkra frilans- och projektanställningar. Föreliggande studie har till syfte att undersöka de branschverksammas erfarenheter av att arbeta frilans och/eller som projektanställd. Den ämnar även belysa arbetsformernas för- och nackdelar. Vidare söker studien svar på mediestudenters syn på arbetsformerna samt vad de anser är viktigt i ett framtida arbetsliv.Studien har genomförts med kvalitativa datainsamlingsmetoder; fem semistrukturerade intervjuer med branschverksamma personer. Resultatet av intervjuerna låg till grund för den enkät mediestudenter sedan fick besvara om deras syn på arbetslivet. Det empiriska materialet visade på att de branschverksamma föredrar att få arbeta frilans eftersom det ger en frihet till det egna arbetet men att det även har baksidor i form av osäker inkomst och en oviss framtid. Vidare resulterade empirin i förväntningar om frihet, trygghet och möjligheter för utveckling från studenterna. En tematisk analys användes för att diskutera fram slutsatserna för studien. Slutsatser för denna studie är att det finns en dissonans mellan den erfarenhet yrkesverksamma inom mediebranschen har av de växande arbetsformerna och det studenter inom samma bransch prioriterar i sitt framtida yrkesliv. Studenterna värdesätter frihet och möjlighet att själva kunna påverka det egna arbetet samt trygga arbetsförhållanden samtidigt som de branschverksamma personerna förklarar hur de ser på arbetsformerna som fria men otrygga. Flera av studenterna kan tänka sig att arbeta frilans eller som projektanställd och kan se hur detta möjliggör den frihet de söker. Studien har visat på att både tekniken går framåt men även en förändring hos oss människor där vi ställer nya krav på hur vi vill leva våra liv samt vilka möjligheter vi vill se i vårt framtida arbetsliv. / One of the effects of today's development within technology is the transformation of the labor market; where availability and flexibility for our work increases. Forms of employment that deviates from the norm has become more frequent. Currently, there are various forms of work models and the ones that are non-permanent has increased at a steady pace during recent years. Certain industries are affected more than others and the media industry has been at the forefront of this change. This industry has seen significant changes where full-time jobs have been exchanged for more uncertain and flexible freelance- and project based employments. The purpose of this study is to investigate the employees’ experience of working, freelance or with a project-based employment, within the media industry. The study also aims to highlight the advantages and disadvantages of these types of work models. Furthermore, it will investigate students’ attitudes towards the two working models and what they consider important in their future working life.The study has been conducted with qualitative data collection methods; five semi-structured interviews with professionals from the media industry, that afterwards became the basis for the survey which media students then had to answer about their future working life. The empirical material showed that the employees within the field prefer to work freelance because it gives tremendous freedom, although it also has a downside in the form of uncertain income and future. Furthermore, the empirics resulted in expectations of freedom, security and opportunities for development from the students. A thematic analysis was used to discuss the conclusions of the study.The conclusions of this study are that there is a dissonance between the experience of professionals in the media industry and what the students in the same industry prioritize in their future professional life. The students value freedom and the opportunity to influence their work as well as secure working conditions while the people in the field explain the working forms as free but insecure. Several of the students can consider working freelance or as a project employee which they believe can provide the freedom they seek. The study has shown that both the technology is progressing but also a change among us people where we place new demands on how we want to live our lives and what opportunities we want to see in our future working life.

Denna uppsats presenterar resultaten av det första fältexperimentet – ett korrespondenstest – som studerat huruvida personer som signalerar framtida föräldraledighet diskrimineras i rekryteringsprocessen. Syftet var att undersöka om personer som signalerar framtida föräldraledighet i sin jobbansökan diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Syftet var dessutom att undersöka om de jobbsökandes kön och yrke (mans- eller kvinnodominerat) hade någon betydelse i sammanhanget. Fiktiva jobbansökningar (N = 960) skickades ut inom två olika yrken, lokalvårdare och lastbilschaufför. Vi fann ett starkt stöd för att jobbsökande som signalerar om framtida föräldraledighet diskrimineras i termer av färre erhållna positiva svar från arbetsgivarna. Jobbsökande som inte signalerade framtida föräldraledighet erhöll dubbelt så många positiva svar från arbetsgivarna än jobbsökande som signalerade det. Vi fann också att män diskrimineras i större utsträckning än kvinnor när de signalerar om framtida föräldraledighet, ett resultat drivet av effekterna i det mansdominerade yrket. Detta tyder på att både den jobbsökandes kön och yrket påverkar storleken på diskrimineringen. Dessa resultat belyser behovet av åtgärder på arbetsmarknaden för att säkerställa att diskrimineringen mot personer som signalerar framtida föräldraledighet elimineras. / This study presents the results of the first correspondence test field experiment that examined hiring discrimination against individuals signaling future parental leave. The purpose was to study whether individuals who signal future parental leave in their job applications are discriminated against in the Swedish labor market. We also wanted to examine if the applicants’ gender and occupation (male or female dominated) is of importance in this context. Fictitious job applications (N = 960) were sent out in two different occupations, cleaner and truck driver. We found strong evidence of discrimination against applicants who signaled parental leave in the future. The magnitude of discrimination is large: applicants who did not signal future parental leave received twice as many positive responses from the employers than applicants who did. We also found that discrimination against men was larger than against women, mainly driven by the effects in the male-dominated occupation. This indicates that both applicants’ gender and occupation affect the size of the discrimination. These results highlight the need for measures in the labor market to ensure that the discrimination against individuals who signal future parental leave is eliminated.

Eftersom arbetet är en viktig del när det gäller invandrarnas integration i det svenska samhället valde vi att titta närmare på vilken hjälp en viss grupp av invandrare fick för att komma in på arbetsmarkanden. Vi valde att titta på invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp människor är främst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 åren främst har bestått av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hälsa är betydligt sämre än den övriga befolkningens. För att denna grupp av människor ska ha en chans till ett bra liv måste hjälp erbjudas från staten och kommunen. Vi valde att titta på ett projekt som pågick i Malmö under namnet Exigo. Projektets primära syfte var just att jobba mot arbetsmarknaden med invandrare som hade diagnostiserats med PTSD. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med deltagarna och projektledaren fick vi en insyn i själva verksamheten och deltagarnas tidigare erfarenheter av den hjälp de hade fått innan Exigo och hur den hjälp de fick på Exigo skilde sig från tidigare hjälp de hade fått. Vi tittade på vilka förutsättningar projektet hade för att lyckas med sitt mål som var att 50 % av deltagarna skulle ha ett arbete när de var klara. I vårt resultat kan man se att de uppsatta målen är orealistiska att uppnå när man jobbar med en målgrupp som förutom PTSD har problem med språket, fysiska problem som tillexempel besvär med rygg och nacke samt en låg utbildningsnivå eller tidigare erfarenhet som inte är lätt att anpassa till svenska förhållanden.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov av matchning kontra individens drömmar, fria val och behov av en hållbar framtid i vägledningssamtal med vuxna sökande inom utbildningssystemet. Tidigare forskning visar att vägledare inom arbetsmarknadsverksamheter upplever rollkonflikter där de förväntas matcha sökande mot arbetsmarknaden samtidigt som de utgår från ett klientcentrerat förhållningssätt där de ser till den sökandes behov först. Om och hur vägledarna som jobbar inom utbildningsväsendet upplever samma spänning mellan individ och arbetsmarknad är dock något som verkar mer outforskat vilket gav inspiration till den här uppsatsen. I strävan att fylla denna kunskapslucka formulerades två frågeställningar; Hur navigerar vägledare i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov av matchning kontra individens behov av fria val i vägledningssamtal med vuxna sökande samt vilka dilemman ställs vägledare inför i vägledningssamtal med vuxna sökande, gällande arbetsmarknadens kortsiktiga behov av matchning och den sökandes långsiktiga drömmar och mål? För datainsamlingen valdes en kvalitativ metod där åtta studie-och yrkesvägledare intervjuades. Empirin har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes Careership-teori samt Egans begrepp; klientcentrerat förhållningssätt, klientansvar och effektiva agenter. Resultatet visar att vägledarna navigerar utifrån individens behov i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov kontra individen drömmar och mål.

Syftet med den här studien var att, utifrån tjänstemän inom kompetensförsörjningens synvinkel, få ökad förståelse för på vilka sätt bostadsbrist i Stockholm kan påverka unga vuxnas möjlighet att få en anställning i Stockholm. Syftet har också varit att undersöka på vilka konsekvenser bostadsbrist i sin tur kan få för arbetsgivares kompetensförsörjning. Urvalet av respondenter har, tack vare deras skilda yrkesroller, bidragit till en bred insikt i hur olika tjänstemän i Stockholm kan uppfatta bostadsbristen och dess tänkbara konsekvenser för såväl unga vuxna som arbetsmarknaden. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig utav kvalitativ forskningsmetod där den empiriska insamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. För att analysera fenomenet har det empiriska materialet i sin tur analyserats med hjälp av teorin om socio-spatial integration. Samtliga respondenter märker, utifrån sin yrkesroll, av bostadsbristen i Stockholm i större eller lägre utsträckning. Det kan också göras ett antagande om att respondenterna ser ett behov av att kunna rekrytera unga vuxna och att bostadsbrist kan försvåra den möjligheten. Det finns däremot olika faktorer som kan vara avgörande för att en ung vuxen ska ha möjlighet att få en anställning i Stockholm. Slutsatsen landade i att en ung vuxen som har en attraktiv utbildning och besitter efterfrågad kompetens kan ha lättare för att få såväl en anställning som boende i Stockholm. Framförallt om den unga vuxna söker sig till rätt företag med rätt förutsättningar och resurser att kunna hjälpa till med boendelösning för sina nyanställda. En ung vuxen som inte är lika efterfrågad på arbetsmarknaden kan i jämförelse få det desto svårare. Att inte ha möjlighet att rekrytera unga vuxna kan i sin tur skapa hinder för företag att utvecklas och följa med i den digitaliserade utvecklingen. Bostadsbristen kan således leda till kumulativa effekter för Stockholm och även Sverige som helhet. Det här då den svåra bostadssituationen kan leda till att unga vuxnas kompetens istället nyttjas i en annan stad eller till och med i ett annat land, vilket bland annat kan påverka tillväxt och konkurrenskraft. Det kan därmed, av flera olika skäl, anses behövas förutsättningar för socio-spatial integration genom en bättre, mer flexibel och tryggare bostadsmarknad i Stockholm. / The purpose of this study was to, from the point of view of white-collar workers in the fieldof skills supply, gain an increased understanding of how housing shortages in Stockholmcan affect young adults' opportunities to get employment in Stockholm. The purpose hasalso been to investigate what consequences housing shortages in turn can have foremployers’ skills supply. The selection of respondentes has, thanks to their variousprofessional roles, contributed to a broad insight into how different white-collar workers inStockholm can perceive the housing shortage and its possible consequences for both youngadults and the labor market. In order to gain an increased understanding in the field, thisstudy has used a qualitative research method where the empirical material took placethrough semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the empirical material hasin turn been analyzed by using the theory of socio-spatial integration. All respondentsnotice, based on their professional role, the housing shortage in Stockholm to a greater orlesser extent. It can also be assumed that the respondents see a need to be able to recruityoung adults and that housing shortage can make that opportunity more difficult. However,there are various factors that can be decisive for a young adult to have the opportunity to geta job in Stockholm. The conclusion resulted in that a young adult who has an attractiveeducation and possesses the required skills may find it easier to get both a job andaccommodation in Stockholm. Especially if the young adult finds itself the right companywith the right conditions and resources to be able to help with housing solutions for theirnew recruits. In comparison, a young adult who is not as sought after in the labor market,may find it more difficult. Not being able to recruit young adults can in turn createdifficulties for companies to develop and keep up with digital development. The housingshortage can thus lead to cumulative effects for Stockholm and also Sweden as a country.The difficult housing situation can lead to young adults’ skills being used elsewhere, inanother city or even another country, which can, among other things, affect growth andcompetitiveness. Thus, for several reasons, the conditions for socio-spatial integrationthrough a better, more flexible and safer housing market in Stockholm can be considerednecessary.

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ”minicycle”, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital.Flytten till Sverige medförde en ”minicycle” i invandrade akademikers karriärutveckling. För att komma in på den svenska arbetsmarknaden, behövde de vidareutveckla sina olika kapitalformer, för att tala i Bourdieus termer. De var bland annat tvungna att få sina utländska utbildningar och examina, deras symboliska kapitalnivåer, värderade och kompletterade. De behövde också utveckla sina kulturella kapital, vilket gjordes genom att de skaffade kunskaper om svenska språket, kulturen och samhället. Även det sociala kapitalet var viktigt. Sociala nätverk och kontakter med arbetsgivare behövde utvecklas. Processen ”minicycle” kunde vidare orsaka rollkonflikter och rollförluster, vilket ledde till negativa upplevelser i strävan att etablera sig på arbetsmarknaden. Rollförlusten som lönearbetare, då de inte har möjlighet att byta sin kompetens mot betalning, gör att invandrade akademiker har dålig självkänsla, att de känner sig oanvändbara och värdelösa.

I dagens samhälle är arbete en stor del av människans liv. Genom arbete blir vi självförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgått från synen på allas rätt till arbete. En grupp som trots det har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är människor med någon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi stort intresse för människor och deras rätt till valmöjligheter och vi tycker det är viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka behovet och betydelsen av Iris Hadars verksamhet för de funktionshindrades chanser på arbetsmarknaden. Vi vill även få fram upplevelser kring möjligheter och begränsningar inom Iris Hadars verksamhet. Iris Hadar är en privat koncern som arbetar för att göra arbetslivet, utbildningar och vardagslivet så befintligt och bekvämt som möjligt för personer med funktionshinder. Iris Hadars främsta kunder är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.För att analysera vårt material har vi i huvudsak valt att utgå från Erving Goffmans stigmateori. Vi har även valt att utgå från arbetsmarknadens funktionssätt för de funktionshindrade och arbetets psykosociala betydelse. För att knyta an till vägledningen på Iris Hadar har vi valt att ha vägledning för rörlighet i arbetslivet som en teoretisk utgångspunkt.Genom kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledaren på Iris Hadar samt sju av Iris Hadars deltagare har vi tagit del av upplevelser av verksamheten.Av resultaten framgår att den svenska arbetsmarknaden selekterar människor på ett sätt som inte är fördelaktigt för personer med funktionshinder. Intervjudeltagarna anser dock att de har goda möjligheter på arbetsmarknaden men de kan trots det ibland uppleva arbetsgivarnas attityder och fördomar mot funktionshindrade som begränsande. Intervjudeltagarna upplevde Iris Hadars verksamhet mycket positivt. De anser att Iris Hadar har påverkat deras personliga utveckling på ett positivt sätt och fått dem att se möjligheter i stället för begränsningar. De deltagare som har avslutat sin utbildning på Iris Hadar har alla kommit vidare till studier eller arbete. Detta visar att Iris Hadar har hjälpt intervjudeltagarna vidare till nya steg i livet.