<p>Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”.</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material.</p><p>Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod.</p><p>Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.</p><p>Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller.</p><p>Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.</p>

<p>Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet. Jag har också i mitt material kommit fram till att upplevelsen att inte få arbete trots hög utbildning har varit en tuff process för flera intervjuade känslomässigt.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

<p>Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt. I resultatet framgick att ungdomarna generellt sett har en positiv syn på möjligheten att inom rimlig tid erhålla ett arbete, genom att utveckla sin kompetens med exempelvis utbildning. Viktiga aspekter som framkom i uppsatsen var att deras invandrarbakgrund även kan utgöra ett antal hinder för att få ett arbete. Dessa aspekter var språk, integration, socialt nätverk, kulturkrock, namn, arbetslivserfarenhet och diskriminering.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.</p><p>Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.</p><p>Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.</p>

<p>hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.</p>

<p>1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas.</p><p>Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong>Uppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005. Strategin ställer bl.a. krav på medlemsländerna att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och lägga mer resurser på utbildning för att skapa lika förutsättningar för kompetensutveckling bland arbetstagare. Sverige har, liksom Danmark, uppfyllt  målen för sysselsättning och arbetslöshet. Dock uppvisade Danmark såväl en högre sysselsättningssiffra som en lägre arbetslöshetssiffra vid en mätning som gjordes år 2006, där jämförelsen i arbetslöshet uppmättes till 3.9 procent jämfört med 7 procent och sysselsättningsgraden uppmätte 77,4 procent i jämförelse med 73,1 procent.     Danmark och Sverige har en gemensam utveckling på arbetsmarknaden, historiskt såväl som arbetsrättsligt. De har haft en hög facklig reglering av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. I uppsatsen dras slutsatsen att Danmarks arbetsmarknad idag styrs av kollektivavtal i högre grad i jämförelse med Sverige vars lagstiftning sedan 1970-talet anger övergripande lagregler som ramar för kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Den svenska modellen kännetecknas av ett starkt anställningsskydd för arbetstagare och detta regleras främst i medbestämmandelagen (1976:580;MBL) och lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Dansk flexicurity består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den flexibla uppsägningsrätten ger möjlighet att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion och ersättningssystemet minskar risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med kompetens för att snabbt kunna återgå i arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Även Sverige har utvecklat åtgärder för att hjälpa arbetstagare tillbaka i arbete och har såsom Danmark ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem. Dock skiljer sig villkor och tidsomfattning åt. Reglerna om sjuk- och föräldraförsäkring är relativt lika mellan länderna. En slutsats i uppsatsen är att arbetstagare i Sverige och Danmark omfattas av olika former av trygghet och uppvisar anställningstrygghet kontra arbetstrygghet.     Ett införande av flexicurity enligt EU:s förslag skulle för Sveriges del innebära en nödvändighet av att sänka anställningsskyddet genom att ändra delar i LAS, t.ex. om uppsägningsregler. En sänkning av kraven på uppsägningsreglerna kan leda till att arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa då risktagandet från arbetsgivarnas sida upplevs som mindre. Detta eftersom en felaktig anställning inte behöver innebära lika stora kostnader som i nuläget och detta skulle kunna påverka Sveriges arbetslöshetsstatistik positivt. Däremot är det ej säkert att en sådan förändring skulle utjämna förekommande skillnader mellan Sveriges och Danmarks sysselsättningsstatistik. Ett ifrågasättande kan göras då flexicurity som arbetsmarknadsmodell även har genomgått perioder av sämre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad i Danmark.</p>

<p>Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i</p><p>Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka</p><p>sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder</p><p>prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna</p><p>uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,</p><p>nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en</p><p>förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på</p><p>arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt</p><p>med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en</p><p>resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten?</p><p>Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och</p><p>arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten</p><p>inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället</p><p>de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr</p><p>Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs</p><p>som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.</p>

<p>Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.</p><p>Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras.</p>

<p>I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk. Intresset för nätverkseffekter och dess anknytning till ekonomiska frågor har vuxit sig allt starkare men fortfarande är området relativt outforskat. Vi anser att vi med denna matchning bidrar med en ny aspekt på de sociala nätverkens betydelse för invandrare. Analysen av vår modell resulterar i ett konstaterande att de etniska sociala nätverken har en negativ effekt på invandrares yrkesförhållanden om man enbart ser till andelen av ens egen etnicitet i sin hemkommun. När vi inkluderar andelen högutbildade i etniciteten i vår modell blir dock nätverkseffekten positiv. Detta säger oss att nettoeffekten beror på nätverkets utseende. Underlaget till uppsatsen kommer från den statistiska databasen LINDA som är en sammanställning av individdata gjord av SCB.</p>