Syftet med denna studie var att kvalitativt undersöka vilka förväntningar som finns på HR-funktionen utifrån chefernas perspektiv på en mindre kommun i Sverige. Studien baserades på elva intervjuer och analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna saknade stöd från HR-funktionen samt en tydlig ansvarsfördelning i arbetsuppgifter. Respondenterna upplevde dessutom en otydlighet i vad de kunde förvänta sig av HR-funktionen. Resultatet visade även att respondenterna saknade en grundlig arbetsplatsintroduktion för att klara av sitt arbete som chef inom organisationen. Dessutom upplevde respondenterna att HR-funktionen var underbemannad då de inte upplevde att de fick det stöd de behövde. Förslag till förbättringsområden är att förtydliga vilket stöd som erbjuds från HR-funktionen, förtydliga ansvarsfördelningen mellan HR-funktion och chef samt skapa en välfungerande arbetsplatsintroduktion. Dessutom behöver HR-funktionen förtydliga riktlinjer och policys samt utforma dokument om vad HR-funktionen faktiskt erbjuder inom organisationen.

Arbetsplatsintroduktionen syftar till att introducera arbetsplatsen för den nyanställde och informera om exempelvis rutiner och arbetsuppgifter. Genom att använda en genomarbetad och rutinmässig introduktion kan man bidra till en ökad känsla av trygghet och förståelse hos den nya medarbetaren. Personalen är den främsta resursen för att bibehålla tryggheten för vårdtagarna och kvalitet på vårdinsatserna, vilket uppmärksammar vikten av att använda sig av en gynnsam och effektiv arbetsplatsintroduktion. Covid-19-pandemin har inneburit en kris för en stor del av Sveriges sociala verksamheter, inte minst för äldreomsorgen. Studiens syfte är att undersöka nuvarande introduktion för vikarier på särskilda boenden och hur inskolningen under covid-19-pandemin upplevts genom att besvara frågeställningarna; ’hur är den allmänna introduktionsplanen utformad för verksamheterna?’, ’hur upplever nya medarbetare introduktionsperioden?’ samt ’hur upplever enhetschefer och vikarier covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsintroduktionen?’. Metodtriangulering används i undersökningen i form av kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen skedde via enkäter och telefonintervjuer från vikarier och enhetschefer på särskilda boenden. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorierna socialisation och psykologiskt kontrakt. Socialisation innebär en process där individen lär sig, ofta omedvetet, hur den ska fungera i ett sammanhang. Psykologiskt kontrakt avser sociala villkor mellan chef, kollegor och individen. Studiens resultat pekar på att det råder tidspress på särskilda boenden, ekonomiska begräsningar och bristfälliga organisatoriska förutsättningar för enhetscheferna. Det framkom även att vikarier vill ha en given handledare samt fler dagar i introduktion för att känna sig trygg i sina arbetsuppgifter. Slutsatsen visar på att implementering av förslag såsom ökad uppföljning, ytterligare rutiner vid introduktion, webbaserade utbildningar och ökat kompetenskrav skulle kunna leda till en förbättrad och mer omfattande arbetsplatsintroduktion där nyanställda får en bättre inställning till arbetet, ökat engagemang och trivsel på arbetsplatsen.

Onboarding is the process that helps new employees integrate into their new workplace and role. The opinion and perception of the onboarding-process has been proven to have an impacton the employee’s commitment and the turnover rate in organizations. The employee´s perception of the onboarding is thus important and something that many organizations care about. The purpose of this study is to examine how new hired personnel have perceived their onboarding at two different companies, one established, and one newly established company. We also investigated if the perceptions between the employees at these companies differs, and if so, how they differ from each other. We have gathered our empirical data through semistructured interviews with new hires at the two companies. We have in this study used the theoretical framework that Bauer (2010) wrote in her publication “Onboarding New Employees: Maximizing Success”. In conclusion, the results indicates that the employees at the established company have perceived the onboarding activities as more formal, well-planned, and proactive, whereas the employees at the newly established company have perceived the onboarding as not so profoundand in some cases as non-existent. Though the perceived onboarding activities differs a lot, we see that the expectation of the onboarding plays an important role in the employees’ general opinion and perception of the onboarding. The study also conveys suggestions for interesting future research. / Onboarding är den process som hjälper nyanställda att integreras in på deras nya arbetsplats och i deras nya roll. Uppfattningen och upplevelsen av onboardingen hos anställda, har visat sig ha en påverkan på deras nivå av engagemang samt på företags personalomsättning. De anställdas uppfattning är mycket viktig och någonting som många organisationer bryr sig om. Studien syftar till att bidra med kunskap till hur nyanställda på två olika företag uppfattar den onboarding-process de fick genomföra och ta del av när de påbörjade sin anställning. Vi undersöker huruvida det finns en skillnad i hur nyanställda på ett etablerat företag uppfattar onboarding-processen gentemot nyanställda på ett nyetablerat företag. Vi har samlat in vår empiriska data genom semistrukturerade intervjuer med nyanställda på de två företagen och. Det teoretiska ramverk som har använts för att analysera empirin är Bauer (2010) ´s teoretiskaramverk som hon redovisar i sin publikation “Onboarding New Employees: MaximizingSuccess”. Resultatet indikerar på att de nyanställda på det etablerade företaget har upplevt sin onboarding som formell, välplanerad och proaktiv. Vidare har de nyanställda på det nyetablerade företaget uppfattat onboardingen som icke formell och i vissa fall icke existerande. Ytterligare ett resultat som studien visar är att nyanställdas förväntan på onboardingen spelar en stor roll för den nyanställdas generella åsikt och uppfattning om dess onboarding. Studien förmedlar även förslag på intressant vidare forskning på ämnet.

Arbetsplatsintroduktion och onboarding handlar om att hjälpa nya medarbetare att transformeras från organisatoriska outsiders till att bli organisatoriska insiders. Genom att använda sig av strukturerade och formaliserade onboardingprocesser som baserar sig på vetenskaplig forskning kan organisationer bidra till att de nya medarbetarna får förståelse för sina arbetsuppgifter och sin roll i organisationen och hjälpa dem utvecklas till produktiva och engagerade medarbetare. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetsplatsintroduktionen inom ett företag upplevs av nyanställda medarbetare genom att besvara forskningsfrågorna; sker det någon systematisk arbetsplatsintroduktion inom organisationen och hur är denna arbetsplatsintroduktion utformad? Hur upplevs introduktionsperioden av nya medarbetare? Hur kan arbetsplatsintroduktion förstås med utgångspunkt i teorier rörande onboarding och organisationssocialisering? Metoden är kvalitativ och empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex informanter som samtliga arbetar inom IT-branschen. Det teoretiska ramverk som använts vid analys av insamlad empiri utgörs av Bauers (2010) modeller över organisatorisk och individuella aspekter av onboarding samt Lindelöws (2016) teori avseende innehållet i arbetsplatsintroduktion. Resultatet pekar på att den studerade verksamheten arbetar informellt och ostrukturerat med arbetsplatsintroduktion och att de nya medarbetarnas upplevelse ger uttryck för ett behov av förändring och formalisering av arbetsplatsintroduktionen. Ett förslag till förändring av den studerade verksamhetens arbetsplatsintroduktion som utgår från informanternas upplevelser och det teoretiska ramverket presenteras där åtgärder innefattar exempelvis mentorskapsprogram och tydligare information till nya medarbetare angående verksamhetens kultur och kärnvärden. / Workplace introduction and onboarding is about helping new employees transform from organizational outsiders into organizational insiders. By using structured and formalized onboarding processes based on scientific research, organizations can help the new employees understand their duties and their role in the organization and help them develop into productive and committed co-workers. The purpose of this study is to investigate how workplace introduction within a company is experienced by newly employed employees by answering the research questions; is there any systematic workplace introduction within the organization and how is this workplace introduction designed? How is the introduction period of new employees experienced? How can workplace introduction be understood based on theories on onboarding and organizational socialization? The method is qualitative and the empirical data has been collected through semistructured interviews with a total of six informants, that all work in the IT industry. The theoretical framework used for analyzing collected empirical data is Bauer's (2010) models of organizational and individual aspects of onboarding and Lindelöws (2016) theory regarding the content of workplace introduction. The result indicates that the studied organization is working informally and unstructured with workplace introduction and that the new employees experience the need for change and formalization of workplace introduction. A proposal for a change in the organizations workplace production is presented, based on the experiences of the informants and the theoretical framework, where measures includes, for example, mentorship programs and clearer information to new employees regarding the culture and core values ​​of the business.

Föreliggande uppsats undersöker hur introduktionen av nyanställda, som under pågående Covid-19-pandemi till stor del genomförs på distans, påverkas vad det gäller utformning och kvalitet, samt hur den upplevs av den nyanställde. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet består av personer som börjat ett nytt arbete i kunskapsorganisationer under perioden mars 2020 till januari 2021 och som huvudsakligen introducerats och arbetat på distans. Materialet har analyserats tematiskt och resultatet analyseras och diskuteras utifrån tidigare studier av introduktionsprocesser, lärande och socialiseringsprocesser på arbetsplatser. Resultatet visar att introduktionen i sina beståndsdelar liknar den som sker fysiskt, men att den med fördel kan anpassas mer till de förutsättningar som distansarbete och en mer digital interaktion medför. Moment som sker naturligt i en fysisk miljö upplevs som konstlade när de replikeras digitalt och relationsbyggande, som i tidigare forskning identifieras som den enskilt viktigaste beståndsdelen i en introduktion, tar längre tid, både med kollegor och med arbetsgivaren. Stort ansvar läggs på den nyanställde att själv bygga relationer, söka information, förstå sin uppgift och forma sin roll. Att från arbetsgivarens sida ge stöd genom att visa närvaro och förståelse för att detta sker och tar tid kan öka chansen att den nyanställde upplever sig som värdefull, sedd och därmed även som en del av företaget. / The purpose of this study is to investigate how the onboarding of new employees, which during the ongoing covid-19 pandemic is largely done remotely, is affected in terms of design and quality, and how it is experienced by the new employee. The study is a qualitative interview-based study with an inductive approach. The sample consists of people who have started a new job in knowledge-based organizations during the period March 2020 to January 2021 and who have mainly been onboarded and worked remotely. The material has been analyzed thematically and the results have been analyzed and discussed based on previous studies of introduction processes, learning and socialization processes in workplaces. The results show that activities in the digital onboarding are similar to those that take place physically, but that the activities would benefit from being adapted to the conditions that telework and more digital interactions entail. Elements that occur naturally in a physical environment are perceived as artificial when they are replicated digitally and relationship building, which in previous research is stated as the single most important variable in an introduction, takes longer, both with colleagues and with the employer. A large responsibility is placed on the new employees to build relationships, seek information, understand the tasks and shape the work by themselves. Giving support from the employer by showing presence, support and understanding for this time-consuming process can increase the chance that the new employee feels valued, seen and thus also as part of the company.