Abstrakt Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor förekommer på akutmottagningar världen över. Anställda inom hälso- och sjukvård är i stor omfattning utsatta för detta och den yrkeskategori som i högst grad blir drabbade är sjuksköterskor. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat fysiskt och psykiskt våld på akutmottagningar. Metod: Uppsatsen har genomförts som en litteraturstudie. Kvalitativ data har eftersökts på databaserna CINAHL och PubMed. Vald analysmetod var inspirerad av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde frustration i samband med och efter våldsamma händelser. En del drabbades även av olika konsekvenser till följd av våld. Sjuksköterskor uttryckte också ett behov av stöd i samband med dessa situationer. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde ilska och otrygghet på arbetsplatsen i samband med hot och våld. Konsekvenser av våldet uppstod också. Slutsatser kan även dras gällande att sjuksköterskor behövde stöd i våldsamma situationer. Ytterligare forskning skulle behövas inom detta ämne. Det är viktigt eftersom att sjuksköterskor möter våld på sin arbetsplats, vilket kan göra att deras omvårdnadsarbete påverkas. / Abstract Background: Threats and violence against nurses are common amongst emergency departments all over the world. Healthcare workers are at high risk of becoming victims of violence and nurses are the most exposed. Objective: The aim of the literature study was to illustrate nurses experiences of workplace violence, physical and psychological violence in emergency departments. Design: The literature study has been conducted by collecting qualitative data from the databases CINAHL and PubMed. The analysis was executed with inspiration of Fribergs method of analysis. Results: The study’s result showed that the nurses experienced frustration in relation to violent events. Furthermore, consequences due to the violence were obtained. Some nurse’s also expresses a need for support in connection to these events. Conclusion: When encountering threats and violence, the nurses experienced feelings such as anger and insecurity. The need for support in relation to the violence were also apparent. Further research concerning the topic is relevant due to a limited set of found qualitative articles. This is important since nurses encounter violence in their workplace, thus then rendering the nursing to being affected.

The aim of this study has been to describe and clarify the phenomenon violence from patients within neuropsychiatric institutions, as experienced by staff members. The study has adopted an actor perspective and phenomenology as a philosophic and theoretical framework. The method used for data collection and analysis has also been influenced by phenomenology. Data consisted of five semi-structured interviews of a descriptive nature, and the goal of the analysis has been to articulate the general structure of the phenomenon. The results showed that the violence from patients is characterized by a professional commitment which includes always staying ahead and being able to help, protect and express a high level of emotional self-control. The knowledge needed to attain this professional manner of appearance is obtained through one’s lived body by the means of experience. The violence is justifiably associated with being a frequent event, linked to patients’ problematic behavior brought on by their neuropsychiatric diagnosis as a natural part of the occupation. The violence is both a private and a shared undertaking which demands individual responsibility and persuasion of one’s own capability along with an expressed trust and support from close friends, family and co-workers. The violence is lastly experienced as an apparent ambiguity. It is both physically and emotionally demanding, but at the same time also a positive challenge.

En akutmottagning är en arbetsplats med hög risk att råka ut för arbetsrelaterat hot och våld. Dynamiken som uppstår i oväntade situationer, där patienter drabbats av akut sjukdom eller livshotande trauma, kan påverka deras och nära anhörigas förmåga att uppträda behärskat. Det är inte ovanligt att sjuksköterskor, som möter och hanterar dessa patienter i behov av vård, är de som riskerar att utsättas för dessa hotfulla situationer. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat hot och våld på akutmottagning. Författarna har använt sig av en integrativ litteraturöversikt för att komma fram till ett resultat. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. I resultatet identifierades fem olika teman kring sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterat hot och våld; support, kompetensbrist, utsatthet, kommunikation samt coping. Det framgick att sjuksköterskor utsätts för hot och våld på akutmottagning och att många ser på det som en del av arbetet. Sjuksköterskorna saknar kunskap om hur de ska hantera och rapportera arbetsrelaterat hot och våld och de saknar ofta stöd hos ledning och chefer. De söker främst support hos kollegor och familj efter en hotfull situation och många hanterar händelsen genom att acceptera att det är en del av vardagen. Slutsatsen är att det behövs mer utbildning i hur man förebygger, hanterar och anmäler arbetsrelaterat hot och våld samt ett tydligare stöd från ledningen för att ändra attityderna kring vad som är en rimlig arbetsmiljö på akutmottagning.

Bakgrund: Hot och våld utgör idag ett problem inom hälso- och sjukvård, då sjuksköterskor löper en stor risk att exponeras på grund av det patientnära arbete som professionen innebär. Den normalisering som utvecklas kring våldshandlingar ses medföra en komplexitet i yrkesutövandet. Faktorer som påverkar uppkomsten av våldshandlingar är bland annat arbetsmiljörelaterade faktorer, yrkeserfarenhet samt tidigare exponering. Mörkertalet ses vara stort, en bidragande faktor är dålig rapportering av incidenter. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan påverkas av att själv bli utsatt för psykiskt och fysiskt våld av patienter på sin arbetsplats. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt, sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed och Cinahl. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid granskningen av de 15 artiklar vilka var av både kvalitativ samt kvantitativt slag, därefter användes en integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades genom negativa känslor samt somatiska besvär efter våldsexponeringarna. En påverkan identifierades inte enbart på arbetsplatsen utan även i sjuksköterskans privata relationer. Vid vissa situationer sågs sjuksköterskor ha en ökad tolerant inställning mot våldshandlingar, men en ambivalens utvecklades mellan yrkesutövningen och den egna personen. Detta påverkade sjuksköterskans beteende, förhållningssätt samt viljan att fortsätta arbeta inom professionen. Slutsats: Sjuksköterskan påverkades både fysiskt såväl som psykiskt av våld på arbetsplatsen, vilket medför ett flertal olika konsekvenser för sjuksköterskan. Att bli utsatt för våldshandlingar bidrog till en försämrad arbetsmiljö, sämre arbetshälsa och försvårande omständigheter kring det ständiga moraliskt och etiskt ställningstagandet. Därav utmynnade ett mönster som visade på svårigheter att verka inom sin profession samt bibehålla sin professionalism.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ”bär” med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande.   Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign. Till studien har valts observation och kvalitativ intervju.   Vi närmar oss problemet utifrån olika teman som; personalens föreställningar om hur hot och våld skapas, personalens definition av hot och våld samt hur hot och våld upplevs av personal inom akutsjukvård De vi har pratat med under våra intervjuer och observationer har en del olika förklaringar till varför en situation ibland blir aggressiv, hotfull och kanske våldsam. Mycket handlar om själva situationen, exempelvis i samband med bedömningen av vårdbehovet. Andra aspekter som framträder handlar om väntan, makt och vanmakt, bemötande samt överträdelser mot sjukhusets ordning. Personalen har olika gränser för och definitioner av vad som är hotfullt och vad som är våld. Intervjupersonernas berättelser visar hur potentiellt hotfulla och våldsamma individer kan klassificeras. Vi använder våra erfarenheter av andra människor för att tolka varandra i det mellanmänskliga samspelet, vilket påverkar hur situationen utvecklas. Osäkerheten kring vad man kan förvänta sig i en situation är framträdande i intervjuerna. När man inte kan förutspå den andres beteende och handlingar skapas en känsla av kontrollförlust som kan bidra till en upplevd hotbild.

No description available.

Bakgrund: Hot och våld är något som blir mer vanligt i samhället och så även i ambulanssjukvården. Arbetsrelaterat våld innefattar att utsättas för ohövligheter, mobbning, verbala och fysiska aggressioner, hotfulla ord eller aktioner, sexuella trakasserier och fysisk misshandel under sin arbetstid. Ambulanspersonalen har i tidigare forskning visat sig vara en utsatt personalkategori då de väldigt ofta arbetar ensamma i främmande miljöer med patienter med stor variation av sjukdomstillstånd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens utsatthet för arbetsrelaterat våld och hur omvårdnaden kan påverkas. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie genom systematisk ansats och med en integrerad analys av 14 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Mellan 66 och 75 procent av ambulanspersonalen hade utsatts för någon typ av hot eller våld i sin yrkesutövning. Verbala hotfulla yttranden var vanligast. Att utsättas för hot eller våld i sitt arbete ger psykiska och fysiska konsekvenser inte bara i mötet med patienter och i yrkesutövningen, på kort eller längre sikt, utan även på privatlivet och i integrationen med andra människor. Rädsla, uppgivenhet, frustration och ilska är vanligt förekommande hos ambulanspersonalen som blivit utsatt. Detta kan påverka vårdandet av patienten då ambulanspersonalen blir mer vaksam för att skydda sig själv och sin kollega men även en minskad empati och tålamod. Slutsats: Arbetsrelaterat våld inom akutsjukvården är vanligt förekommande och ambulanssjukvården är inget undantag. Det arbetsrelaterade våldet påverkar inte bara personalens hälsa och välbefinnande utan även omvårdnaden av patienten genom att vårdrelationen riskerar att försämras. Då studier tyder på att det arbetsrelaterade våldet har en tendens att öka så behövs förebyggande arbete, utbildning och uppföljande samtal för att på så sätt bibehålla en god omvårdnad och ambulanspersonalens välbefinnande. / Background: Threats and violence are something that is becoming more common in society and so also in ambulance care. Ambulance personnel are a vulnerable category of personnel as they very often work alone in foreign environments. Increased resources are needed to protect staff and also the patient. Aim: The aim of the study was to describe the ambulance staff's exposure to work-related violence and how nursing can be affected. Method: The study was conducted as a literature study through a systematic approach and with an integrated analysis of 14 articles with qualitative, quantitative and mixed method. Results: Between 66 and 75 percent of the ambulance staff had been exposed to some type of threat or violence in their professional practice. Verbal threatening statements were most common. Being exposed to threats or violence in their work has psychological and physical consequences not only in the meeting with patients and in the professional practice, in the short or long term, but also in private life and in the integration with other people. Fear, despair, frustration and anger are common among ambulance personnel who have been exposed. This can affect the care of the patient as the ambulance staff becomes more vigilant to protect themselves and their colleague but also a reduced empathy and patience. Conclusion: Work-related violence in emergency care is common and ambulance care is no exception. Work-related violence affects not only the health and well-being of staff but also the care of the patient as the care relationship risks deteriorating. As studies indicate that work-related violence has a tendency to increase, preventive work, education and follow-up conversations are needed in order to maintain good nursing and the well-being of ambulance staff.

This study has examined how teachers from three integrated secondary schools – one which provides education for students with special needs and two vocational schools –define violence. The definitions have been linked to whether the schools tend to display a workplace environment perspective or a crime perspective on violence, and how these perspectives are expressed. These perspectives constitute one of the theories that the study is based on, along with Nils Christie’s the Ideal Victim and Ron Akers’ Differential Reinforcement. Interviews have been held with three teachers from the vocational schools and four teachers from the school for students with special needs. The interviews were transcribed and analyzed from a perspective of qualitative content analysis. Conclusively the results show that while all teachers include physical violence in their own definitions of violence, and most of them include psychological violence, the specific actions that are included in their concepts of violence differ. However, we found that the way they “choose” which actions are to be included in their concepts consists among all teaches. They all seem to “choose” from a combination of the expectations on them set by the organization and to what extent the action can be perceived as an “ideal crime”. / Studien har undersökt hur lärare på tre lokalintegrerade skolor - en gymnasiesärskola och två yrkesgymnasieskolor - definierar våld. Definitionerna har kopplats till om skolorna tenderar uppvisa ett arbetsmiljöperspektiv eller ett brottsperspektiv, och hur perspektiven tar sig uttryck. Perspektiven är en av teorierna som ligger till grund för studien tillsammans med Nils Christies Det ideala offret och Ron Akers Differentiell förstärkning. Intervjuer har genomförts med tre lärare från yrkesgymnasierna och fyra från gymnasiesärskolan, därefter har transkriberingarna analyserats med en innehållsanalytisk ansats. Sammantaget visar resultaten att alla lärare, i sina definieringar av våld, innefattar fysiskt våld. De flesta innefattar även psykiskt våld. Vilka specifika handlingar som ingår i våldsbegreppen skiljer sig åt, däremot fann vi att hur man “väljer” vilka handlingar som ska tolkas som våld stämmer överens mellan de tre skolorna. “Valet” verkar ske utifrån en kombination av organisationens förväntningar på läraren och i vilken utsträckning handlingen kan tolkas som “det ideala brottet”.