Spelling suggestions: "subject:"arktis."" "subject:"triktis.""
41 |
Marin diplomati i ArktisLüning, Carl January 2016 (has links)
The Arctic area is in a state of rapid change. New fairways open up as the ice melts, which – in turn – presents both opportunities and threats to the neighboring states. As the Arctic is of both economical and strategic interest, these states include both great powers like the U.S. and Russia but also small powers like Norway and Denmark. The purpose of this thesis is to investigate how these states use their armed forces in claim of the Arctic and – more specifically – how Maritime Diplomacy is used in this situation. The thesis furthers attempts to address the question whether there are differences between the large states on the one hand, and the smaller ones on the other when using Maritime Diplomacy. The theoretical framework used in the thesis comes from several well known scholars and military theorists including Cable and Corbett which focus on maritime strategy. The analyses suggest that there are indeed significant differences between the studied states in terms of their use of Maritime Diplomacy. The thesis concludes that the four nations uses it’s maritime diplomacy tools in a coherent way. But there is a difference between great powers and smaller states since the smaller tend to use influence as a tool in greater extent. The thesis also shows that Russia as the only state that uses a coercive tool.
|
42 |
Proteinsynthesekapazität und Wachstum bei Kammmuscheln (Pectiniden) und Fischen (Zoarciden) aus polaren und gemäßigten BreitenStorch, Daniela. Unknown Date (has links) (PDF)
Universiẗat, Diss., 2003--Bremen.
|
43 |
Klimatförändringar i Arktis och dess påverkan på urfolk : En kvalitativ innehållsanalys av rapporteringen om samers och inuiters påverkan av klimatförändringar / Climate change in the Arctic and it´s impact on indigenous peoples : A qualitative content analysis of the reports on the impact climate change has on Sami and InuitSalinas Aguilera Johansson, Cristel, Bergman, Hanna January 2020 (has links)
Klimatförändringar är ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle. Människans påverkan är ett generellt accepterat faktum bland forskare och enligt Förenta Nationernas klimatpanel, IPCC, sker förändringarna i högre hastighet i Arktis. Lufttemperaturerna har fördubblats på två decennier jämfört med det globala genomsnittet och vissa forskare tror att det detta beror på albedoeffekten. Smältande is öppnar upp mörka havsytor och absorberar därmed mer energi som värmer upp vattnet. Naturen är av hög betydelse för många urbefolkningar och 350 miljoner förväntas uppleva tidiga och svåra effekter av klimatförändringarna. Urfolk bor ofta i klimathotade områden med sårbara ekosystem. Denna studie syftar till att undersöka klimatförändringarnas påverkan på Arktis och dess urfolk. Samerna i de arktiska delarna av Sverige, Norge och Finland och inuiterna i den arktiska delen av Kanada utforskas genom en innehållsanalys. Studien kommer förhålla sig till nyhetskällor och vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2016–2020, samt Sametingets klimatanpassningsrapport. Resultatet av studien visade att det har skett en temperaturökning i Arktis och väderförhållandena har blivit mer oförutsägbara. På grund av urfolkens starka koppling till naturen är de satta i en särskilt utsatt position. Denna studie markerar den sårbarhet och brist på anpassningsförmåga samer och inuiter har vilket har stor effekt på urfolkens ekonomiska möjligheter och försörjningsmöjligheter.
|
44 |
Sveriges och Finlands säkerhetsstrategier för Arktis : En beskrivande och jämförande studieFolbäck, Tobias January 2020 (has links)
This study examines Sweden’s and Finland’s security strategies for the Arctic region for the purpose of mapping and compare the two Nordic states. The study originates from the ongoing security dilemma in the Arctic illustrated by previous researcher, but neither Sweden nor Finland are sufficiently audited to fully describe the situation. Research also describes Sweden and Finland as small states and that these two states have employed various strategies during the 21st century which also increases the need of comparing the two Nordic states. Sweden and Finland have many similarities which suggests that they will adapt similar security strategies for the Arctic region, but they also consist of different characteristics that might explain alterations in strategy. The general result shows that Sweden and Finland constitute similar security strategies for the Arctic region by keeping the level of conflict low through multilateral cooperation with EU, UN, The Arctic Council and The Barents Euro-Arctic Council. Differences in strategies can be found in Finland’s bilateral cooperation with Russia and the US, which have explanatory power in Finland’s proximity to Russia while Sweden benefits from the strategic depth provided by Finland and Norway. In order to defend their arctic territory in the north, both countries employ armed forces rather than expanding outside their borders.
|
45 |
Kultur- och allaktivitetshus, Svalbard / Cultural and Community Center, SvalbardFagerberg, Annica January 2013 (has links)
Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor? Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind? Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt. / How does one create an architectural design for a social and cultural context in a place that appears to be a hostile environment for people? The purpose of my studie was to to get a better understanding of the relation between nature, culture, landscape, people, technical application and environment at the world´s nothernmost town, Longyearbyen on Svalbard, whose extreme climate and months of darkness appear a frightening settlement for people. Is there room for architecture being more then a constructive shield against predators and the elements? My goal was to create a meetingplace for spontaneous activities without obligation; a Cultural campus and a hub around-the-clock.
|
46 |
Orenat avloppsutsläpp på Svalbard : En studie om ansvarstagande över marina miljöer i ArktisOlsson Qvist, Jennie January 2016 (has links)
Svalbard är en arktisk ögrupp i Norra ishavet som förvaltas av Norge och huvudorten är Longyearbyen. I Longyearbyen och som på alla andra platser pågår förorenande aktiviteter, denna rapport är avgränsad till utsläpp via avloppsvatten till marina miljöer. I Arktis märks klimatförändringarna tydligt, det finns många olika styrmedel som skulle kunna förhindra föroreningen av dessa sårbara områden. Styrmedel som det visat sig under arbetet med den här rapporten inte fungerar som det var tänkt, med åsyftan på avloppshanteringen i Longyearbyen. Det finns inget avloppsreningsverk i byn där det bor ca 2300 fastboende och gästdygnen uppgick år 2015 till 128 000. Utsläppet av det orenade avloppsvattnet ut i Adventfjorden tillåts av det kravställande organet Sysselmannen på Svalbard, som gett kommunen tillstånd med lagstöd i Svalbardmiljöloven, att systematiskt släppa ut det förorenade avloppsvattnet. Målet med denna rapport är att undersöka den nuvarande utsläppssituationen med gällande styrmedel och att förstå varför tillståndet till utsläppet av det orenade avloppsvattnet getts. Resultatet visar att formuleringen av handlingsregler och avsaknad av delmål, indikatorer och återkopplingsmekanismer för genomdrivande av styrmedel, är anledningen till varför styrmedlet inte fungerar som tänkt. Detta viktiga resultat kan leda till en förändring vid genomdrivandet av styrmedlet, så att det kan uppnå sin fulla potential. Med klara och tydliga målsättningar vid utformandet av styrmedel uppnår de sina syften. Kontentan av den här rapporten är att styrmedel som används på rätt sätt kan beskydda de sårbara Arktiska marina miljöerna. / Svalbard is an Arctic Archipelago in the Arctic Ocean that is governed by Norway and the main city is Longyearbyen. In Longyearbyen, much like any other place, there is contaminating activities going on. This report is concentrated on the emissions via sewage water into marine environments. In the Arctic, climate change is very noticeable and there are many different instruments that could prevent the pollution of these vulnerable areas. During the time working on this report these instruments have shown that they are not functioning as supposed, with regards to the sewage management in Longyearbyen. There is no sewerage in the town which inhabits 2300 permanent residents and where there were, in the year of 2015, 128 000 overnight stays of tourists. The pollution of the unfiltered sewage water allowed into Adventfjorden has been permitted by the governing organisation, Sysselmannen on Svalbard. Sysselmannen has given the municipality permission with support from the environmental protection law of Svalbard (Svalbardmiljøloven) to systematically release the polluted water into the marine environments. The goal with this report is to examine the current pollution situation with the existing governance and to understand why it has been permitted to release untreated sewage water into the fjord. The result shows that the reason there is an implementation deficit is because of the formulation of the action rules, no clear milestones and the lack of feedback mechanisms in the enforcement. This important result can lead to changed governance so that it could reach its full potential. By keeping the goals clear when designing the enforcement they can achieve their goals. The conclusion of this report is that an implementation of governance can protect the vulnerable Arctic marine environments. / <p>2016-06-29</p>
|
47 |
Diversity and Evolution of Silurian Radiolarians / Diversitet och evolution hos siluriska radiolarierTetard, Martin January 2016 (has links)
The three approaches followed herein aim to improve our understanding of the paleobiodiversity andevolution of Silurian radiolarians. The first approach provides an exhaustive taxonomic description ofan entirely new radiolarian fauna recovered from two sections of the Cape Phillips Formation in theCanadian Arctic which accumulated in two different paleoenvironmental settings. The samples are datedby graptolites of the Gorstian Lobograptus progenitor Zone. The obtained radiolarian fauna includes 28species, of which 3 are new, and exhibits some of the best preserved Silurian radiolarians known so far.The stratigraphic range of several species was also extended. Then, in a second approach, a CT-Scan3D reconstruction of a specimen of Gyrosphaera cavea was conducted in order to resolve significantinternal structure taxonomic issues. Higher level radiolarian classification is based on internal structures,and classical methods of observing these features repeatedly failed to uncover them. The 3D imagingrevealed a «double» coiling of the specimen that has proved useful in understanding how it grew.Eventually, the third approach is a completion of published taxonomic works in the Silurian with theaim of providing diversity trends through analyses of these radiolarian occurrences. A biotic crisis canbe observed in the Homerian, exhibiting both high extinction and low origination rates, and may belinked with enhanced marine productivity. / De tre projekten som utvecklas här har som mål att fokusera på trender inom evolutionen ochmångfalden av en grupp planktoniska mikroorganismer från Silur (från -443 till -419 Ma). I ett förstaprojekt beskrivs en helt ny fauna radiolarier som hittats i två lokaliteter på de kanadensiska arktiskaöarna, och som har deponerats i olika miljöförhållanden under Silur. Detta material daterades med hjälpav graptoliter, en grupp utdöda svalgsträngsdjur som är mycket användbara för paleozoiska dateringar,till en ålder överensstämmande med Gorstian (-427 till -425 Ma). Denna kanadensisk-arktiska fauna avradiolarier består av 28 arter (varav 3 är nya) och uppvisar några av de bäst bevarade fossilerna frånSilur överhuvudtaget. Den stratigrafiska bredden, vilket är livstiden, av flera arter har också förlängts.Därefter, i ett andra projekt, skapades en 3D-rekonstruktion av ett exemplar av Gyrosphaera cavea medhjälp av mikrotomografi för att observera och beskriva komplexa interna strukturer. Faktum är attklassificeringen av Radiolaria består till stor del av analysen och beskrivningen av dessa internastrukturer och många klassiska metoder som har använts för att observera dem, såsom med hjälp avsvepelektronmikroskop, har misslyckats konsekvent. 3D-avbildningen visade en komplex dubbelrullandeav strukturen i exemplaret, som har visat sig vara användbart i sökandet för att förstå dennesutveckling. Det tredje projektet är slutförandet av en samling av samtliga publicerade arbeten röranderadiolarier från Silur med syfte att klargöra trender inom diversitet för hela perioden genom analyser avförekomsten av dessa radiolarier. Ett utdöende kan observeras under Homerian (-430 till -427 Ma), somtroligen orsakades av frekventa utdöenden och en låg artbildningshastighet.
|
48 |
Att undvika en arktisk tragedi : Kollektiv förvaltning av fisket i Arktiska oceanens internationella vattenHögberg, Tomas January 2017 (has links)
In a time of climate change the Arctic region is undergoing rapid changes, and the decreasing sea ice cover is expected to draw increased commercial interests as The Arctic Ocean gets more accessible for resource exploitation. The central part of the ocean is common area, where, in theory, overfishing may result in a tragedy of the commons and related fish stocks collapse. This study aims to provide insights into how fishing in the central Arctic Ocean relates to successful collective management, and was conducted using Elinor Ostroms design principles and The Logic of Collective Action as a framework for an ideal type inspired analysis. The results show that conditions for collective fisheries management in the central Arctic Ocean are relatively good, and it’s concluded that collective fisheries management is already embraced and enacted upon by several actors. However, to attain the ideal state of collective management further improvements are required, although there are also multiple options as to how such requirements could be met and there was no indication of why collective management would be unsuccessful. / I samband med ett förändrat klimat så genomgår även den arktiska regionen snabba förändringar, där den minskande havsisen i Arktiska oceanen ger ökad tillgång till naturresurser och förväntas dra allt större kommersiella intressen. Den centrala delen av oceanen är en allmänning, vilken enligt teorin kan överfiskas och resultera i en allmänningens tragedi och relaterade kollapser av fiskbestånd. Denna studie ämnar ge en insikt i hur fisket i centrala Arktiska oceanen förhåller sig till lyckad kollektiv förvaltning, och utfördes genom att låta Elinor Ostroms designprinciper och det kollektiva handlandets logik utgöra ett ramverk för en idealtypsinspirerad analys. Resultaten visar att förutsättningarna för kollektiv förvaltning är relativt goda och att fisket i viss utsträckning redan förvaltas kollektivt. För att uppnå en idealtypisk kollektiv fiskeförvaltning framgår det dock att ytterligare insatser behövs men att det även finns flera alternativ för att möta dessa behov, och det fanns heller ingen antydan av att kollektiv förvaltning skulle misslyckas.
|
49 |
Marin diplomati i Arktis : En teorikonsumerande studie av Ryssland och USAs marinstrategiWettervik, Alexandra January 2019 (has links)
Russia and the US are two great powers who have strategic interest in the Arctic. Research indicates increased military activities in the Arctic and a security dilemma is up to topic in the region. To understand whether military or territorial disputes can become future threats in the Arctic, states' strategic interest in the Arctic needs to be investigated from a war science perspective. To gain an understanding of the states' strategic use of military means in a marine environment, naval diplomacy will be used in the investigation to offer an understanding on how naval forces can utilize different Defence, Coercive, Symbolic or Supportive strategic value. By examining current Russian and US Arctic policy documents, and how the strategic values of naval diplomacy are described, can give an indication of how Russia’s and the US increased military in the Arctic can be understood. The conclusions of the examination involve Russia's marine strategy as for infrastructure for readiness, possibility for all year around presence of naval forces regardless of season and delimiting of other powers ability of interaction in specific areas. The US marine strategy can be understood from aspects of a periodic presence and surveillance purposes, both with collaborative partners and to coerce other powers.
|
50 |
Charakterisierung der troposphärischen Aerosolvariabilität in der europäischen Arktis / Characterization of tropospheric aerosol variability in the european ArcticStock, Maria January 2010 (has links)
Auf der Grundlage von Sonnenphotometermessungen an drei Messstationen (AWIPEV/ Koldewey in Ny-Ålesund (78.923 °N, 11.923 °O) 1995–2008, 35. Nordpol Driftstation – NP-35 (84.3–85.5 °N, 41.7–56.6 °O) März/April 2008, Sodankylä (67.37 °N, 26.65 °O) 2004–2007) wird die Aerosolvariabilität in der europäischen Arktis und deren Ursachen untersucht. Der Schwerpunkt liegt dabei auf der Frage des Zusammenhanges zwischen den an den Stationen gemessenen Aerosolparametern (Aerosol optische Dicke, Angström Koeffizient, usw.) und dem
Transport des Aerosols sowohl auf kurzen Zeitskalen (Tagen) als auch auf langen Zeitskalen (Monate, Jahre).
Um diesen Zusammenhang herzustellen, werden für die kurzen Zeitskalen mit dem Trajektorienmodell PEP-Tracer 5-Tage Rückwärtstrajektorien in drei Starthöhen (850 hPa, 700 hPa, 500 hPa) für die Uhrzeiten 00, 06, 12 und 18 Uhr berechnet. Mit Hilfe der nicht-hierarchischen Clustermethode k-means werden die berechneten Rückwärtstrajektorien dann zu Gruppen zusammengefasst und bestimmten Quellgebieten und den gemessenen Aerosol optischen Dicken zugeordnet. Die Zuordnung von Aerosol optischer Dicke und Quellregion ergibt keinen eindeutigen Zusammenhang zwischen dem Transport verschmutzter Luftmassen aus Europa oder Russland bzw. Asien und erhöhter Aerosol optischer Dicke. Dennoch ist für einen konkreten Einzelfall (März 2008) ein direkter Zusammenhang von Aerosoltransport und hohen Aerosol optischen Dicken nachweisbar. In diesem Fall gelangte Waldbrandaerosol aus Südwestrussland in die Arktis und konnte sowohl auf der NP-35 als auch in Ny-Ålesund beobachtet werden. In einem weiteren Schritt wird mit Hilfe der EOF-Analyse untersucht, inwieweit großskalige atmosphärische Zirkulationsmuster für die Aerosolvariabilität in der europäischen Arktis verantwortlich sind. Ähnlich wie bei der Trajektorienanalyse ist auch die Verbindung der atmosphärischen Zirkulation zu den Photometermessungen an den Stationen in der Regel nur schwach ausgeprägt. Eine Ausnahme findet sich bei der Betrachtung des Jahresganges des Bodendruckes und der Aerosol optischen Dicke. Hohe Aerosol optische Dicken treten im Frühjahr zum einen dann auf, wenn durch das Islandtief und das sibirische Hochdruckgebiet Luftmassen aus Europa oder Russland/Asien in die Arktis gelangen, und zum anderen, wenn sich ein kräftiges Hochdruckgebiet über Grönland und weiten Teilen der Arktis befindet. Ebenso zeigt sich, dass der Übergang zwischen Frühjahr und Sommer zumindest teilweise bedingt ist durch denWechsel vom stabilen Polarhoch im Winter und Frühjahr zu einer stärker von Tiefdruckgebieten bestimmten arktischen Atmosphäre im Sommer. Die geringere Aerosolkonzentration im Sommer kann zum Teil mit einer Zunahme der nassen Deposition als Aerosolsenke begründet werden.
Für Ny-Ålesund wird neben den Transportmustern auch die chemische Zusammensetzung des Aerosols mit Hilfe von Impaktormessungen an der Zeppelinstation auf dem Zeppelinberg (474m ü.NN) nahe Ny-Ålesund abgeleitet. Dabei ist die positive Korrelation der Aerosoloptischen Dicke mit der Konzentration von Sulfationen und Ruß sehr deutlich. Beide Stoffe gelangen zu einem Großteil durch anthropogene Emissionen in die Atmosphäre. Die damit nachweisbar anthropogen geprägte Zusammensetzung des arktischen Aerosols steht im Widerspruch zum nicht eindeutig herstellbaren Zusammenhang mit dem Transport des Aerosols aus Industrieregionen. Dies kann nur durch einen oder mehrere gleichzeitig stattfindende Transformationsprozesse (z. B. Nukleation von Schwefelsäurepartikeln) während des Transportes aus den Quellregionen (Europa, Russland) erklärt werden. / On the base of sun photometer measurements conducted at three different research stations (AWIPEV/Koldewey in Ny-Ålesund (78.923 °N, 11.923 °E) 1995-2008, 35. Northpole Drifting Station – NP-35 (84.3–85.5 °N, 41.7–56.6 °E) March/April 2008, Sodankylä (67.37 °N, 26.65 °E) 2004-2007) the aerosol variability in the european Arctic and their cause is analyzed. The main focus is to quantify the correlation between the measured aerosol parameters (aerosol optical depth, Angström coefficient, etc.) and the transport of aerosol from Europe and Russia on short timescales (days) as well as on long timescales (months, years).
For the short timescales 5-day backward trajectories were calculated with the trajectory model PEP-Tracer at three different starting heights (850 hPa, 700 hPa, 500 hPa) four times the day (00:00, 06:00, 12:00, 18:00 UTC). Afterwards the non-hierarchical cluster method k-means is used to group the backward trajectories in differend aerosol source regions and allocate to the respective sun photometer measurements. This allocation of aerosol source region and sun photometer measurements does not show a correlation between polluted air mass of european or russian/asian origin and enhanced aerosol optical depth. However, in one case (March 2008) a clear influence of anthropogenic aerosol on the photometer measurements occurs. In March 2008, aerosol originating at forest fires in southeast Russia was transported into the Arctic and detected over NP-35 as well as Ny-Ålesund. Furthermore, the EOF method is used to verify if large-scale atmospheric circulation patterns determine the arctic aerosol variability. However, the connection to the sun photometer measurements is very weak except for seasonal variability. It is shown, that in spring-time due to the Iclandic low and the Siberian high, air masses from Europe and Russia as well as a strong high pressure system at Greenland and most parts of the Arctic cause higher aerosol optical depths in Ny-Ålesund. The transition from spring to summer aerosol concentration can at least partially be assigned to the replacement of the stable polar high in winter and spring by low pressure systems in summer.
In addition to the transport pattern, chemical composition of the scattering aerosol in Ny-Ålesund was deduced from measurements by the Zeppelin station at the Zeppelin mountain (474m above sea level) near Ny-Ålesund. A clear positive correlation between sulfate and black carbon concentration was found. Both chemicals are mostly emitted through anthropogenic processes (e.g. combustion). The verifiable anthropogenic influence on the composition of arctic aerosols disagree with the missing linkage of transport from industrial regions to aerosol optical depth. It can only be explained by one or more transformation processes (e.g. nucleation of sulfuric acid) during the transport from the source regions (Europe, Russia) to the Arctic.
|
Page generated in 0.0578 seconds