<p>Diss. Umeå : Umeå universitet, 1999</p> / digitalisering@umu

No description available.

No description available.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej. Resultatet visar även att tiden upplevs vara en kritisk aspekt i förskoleverksamheter. Pedagogisk dokumentation upplevs antingen vara tidskrävande eller underlättande i verksamheten. En etisk aspekt som lyfts fram är om personalen bör fråga barnen om de vill medverka i dokumentationen eller ej. Med denna studie vill vi ge en fördjupad kunskap om vad det finns för olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier: Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen. Det centrala i studien är självbiografierna, som utgör viktiga källor till kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet på en detaljrik nivå. Självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, en metod som erbjuder en möjlighet att komma nära individernas skildringar av barndomens erfarenheter och upplevelse. Den kvalitativa innehållsanalysen ledde till tre övergripande teman; vuxnas omsorg, relationer och personer och miljöer utanför familj och fosterhemsföräldrarna. Välfärdsforskaren Erik Allardts komparativa skandinaviska välfärdsmodell har i studien använts för att belysa individernas berättelser utifrån hur framställningar av deras barndom relateras till levnadsnivå samt livskvalitet. Resultatet som presenteras i studien uppvisar likheter med tidigare forskning, men visar även på ett behov av vidare forskning kring utsatta individers egna erfarenheter av en barndom i utsatta miljöer. Studien bidrar till en ökad kunskap om upplevelser av en utsatt barndom och väcker frågor om vad en socialarbetare bör ta hänsyn till i bemötandet av dessa individer.

Kunskapen gällande hur det upplevs att vara ung vuxen och samtidigt ha en reumatisk sjukdom är begränsad. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån individens eget perspektiv försöka fånga in och beskriva olika psykologiska aspekter av att vara ung vuxen och samtidigt ha reumatism, i en svensk kontext. Studien utfördes på sju reumatiker i åldern 18-40 och datainsamligen bestod av semistrukturerade intervjuer. Analysen följde ett induktivt tematiskt mönster. I studien identifierades bland annat initiala svårigheter att acceptera sin sjukdom, oförståelse och okunskap från omgivningen, upplevelser av att bli misstrodd, ifrågasatt och inte tagen på allvar, depressiva känslor, sömnlöshet, panikångest, självmordstankar, skuldkänslor, ovilja att ta plats med sin sjukdom, energibrist som begränsar livet, oro inför framtiden, ökad förmåga att uppskatta små saker och en bättre förståelse för andra som är sjuka. Detta resultat indikerar att en reumatisk sjukdom inte bara kan få fysiska utan också ett flertal psykologiska konsekvenser.

När decimaltalen börjar behandlas i matematikundervisningen i årskurserna 4-6 visar forskning att det lätt uppstår svårigheter och missuppfattningar hos eleverna. Vi genomför denna studie för att vi vill bidra till en kunskapsbank om hur dessa svårigheter och missuppfattningar kan behandlas i undervisningen. Studien syftar till att finna de kritiska aspekterna, i två utvalda fjärdeklasser, vad gäller elevernas förståelse för vad decimaler är och vad tiondelens respektive hundradelens positionsvärden innebär. Dessutom syftar studien till att även skapa förutsättningar för lärandet av detta innehåll i de utvalda klasserna. De frågeställningar studien syftar till att besvara är: - Vilka är de kritiska aspekterna för lärande av decimaler, samt tiondelens och hundradelens positions-värden i utvald elevgrupp i årskurs 4? - Hur kan vi genom att utgå från variationsteorin skapa förutsättningar för elevernas lärande av vad decimaler är, samt deras positionsvärden? För att få svar på frågeställningarna har studien genomförts med hjälp av en metod som till stora delar påmin-ner om en learning study. Detta innebär att två lektioner har planerats, genomförts och analyserat utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att vi funnit sex kritiska aspekter inom området: Eleverna behöver förstå att det finns tal mellan heltalen. Eleverna behöver få syn på vilka siffror i decimaltalen som är decimaler. Eleverna behöver förstå nollans betydelse som decimal. Eleverna behöver förstå siffrornas positionsvärden i decimaltalen. Eleverna behöver utläsa decimalerna som hel, tiondel och hundradel, alternativt som hel och hund-radel. Eleverna måste förstå skillnaden mellan tiotal och tiondelar respektive hundratal och hundradelar.

Syftet med studien är att bilda kunskap om vilka möjligheter elever ges att förstå positionssystemet i årskurs 1. Studien vilar på en variationsteoretisk ansats där variationsmönster och kritiska aspekter är centrala begrepp. Innebörden med variationsmönster är att eleverna ska få syn på kritiska aspekter inom ett lärandeobjekt (positionssystemet) genom en variation.  De två metoder som användes i studien var observation där variationsmönster synliggjordes, samt intervjuer med fyra elever där kritiska aspekter gick att urskilja. I resultatet framgår det att eleverna möter ett varierat antal variationsmönster till tre kritiska aspekter under den observerade lektionen. Utifrån elevernas beskrivningar av positionssystemet gick det att urskilja samma tre kritiska aspekter som behandlades under lektionen, dock med varierad förståelse hos de intervjuade eleverna.