No description available.

Felaktig särskrivning är ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning både om vilka typer av ord som särskrivs och om tänkbara orsaker till varför särskrivning sker. Bristen på förslag till undervisning och förebyggande åtgärder rörande särskrivning är vad som har motiverat denna studie. Syftet med studien är att, med hjälp av variationsteorin, förstå vad som är kritiskt för undervisning om särskrivning. Frågeställningarna är således: • Vilka är, för den valda elevgruppen, de kritiska aspekterna för lärande av sär- respektive sammanskrivning av ord i svenska språket? • Hur kan vi, i undervisningen med hjälp av variationsteorin, skapa förutsättningar för dessa elevers lärande av vilka ord som ska skrivas isär respektive ihop? För att kunna svara på frågeställningarna har ett upprepat undervisningsexperiment, i form av en lektion, genomförts med 20 elever i årskurs 6. Lektioner har planerats, genomförts och analyserats utefter ett variationsmönster, för att sedan förbättras och upprepas. Vårt undervisningsexperiment har sin grund i de praxisnära metoderna design experiment, lesson study samt learning study. Genom vår studie har vi funnit att det är fördelaktigt att diskutera tyngdpunkten i ord för att eleverna ska kunna avgöra om ord ska skrivas isär eller ihop. Vidare är det gynnsamt att påvisa hur innebörden kan påverkas när ett sammansatt ord felaktigt särskrivs. Eleverna behöver även ha en förförståelse för stavelser för att kunna förstå att tyngdpunkten i ord alltid hamnar på en sådan.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar är några av de psykologiska förhållanden som påverkar beslutsfattanden. Småföretagare upplever en hård kreditmarknad med krav på höga säkerheter och bankerna är medvetna om att de stramat åt kreditgivningen på grund av konjunkturläget. Handelsbanken och SEB är två storbanker som funnits länge på marknaden och båda har fått utmärkelser för att vara framstående banker för småföretagare. Syfte: Att studera lånesituationen för småföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hårda värden vid en kreditgivningsprocess. Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frågor ställts i kvalitativa intervjuer med två storbanker och tre småföretagare i olika branscher i Stockholm stad. Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen. Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krävs en kombination av hårda och mjuka värden för att kunna fatta beslut på ett rättfärdigt sätt. Det fastställs att psykologiska faktorer såsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lånehandläggare och småföretagare.

Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt modellen Learning Study kan användas i gymnasiesärskolan. Med utgångspunkt i variationsteorin ämnar vi studera hur vi med lärandeobjektet måttsatsen kan utveckla kunskaper hos elever med funktionsnedsättningen generell utvecklingsstörning att använda den i praktiken. För vår datainsamling väljer vi metoden Learning Study. Orsaken till val av denna metod är att den öppnar upp ett mönster för variation som hjälper eleverna att lära sig måttsatsen. Den underlättar för eleverna att förstå de generella principerna kring användandet av den, det vill säga att måtten har olika storlek. Vi arbetar med test och videodokumentation för att bättre få syn på de kritiska aspekterna i elevernas lärande. Det ingår i metoden att data samlas in vid flera testtillfällen. En Learning Study består av en cyklisk process i flera steg. I processen planerar, reflekterar, utvärderar och omprövar man lektionen. Detta för att se vilka möjligheter till lärande lektionen gav. Denna lektion utvecklas och förändras med fokus på innehållet och genomförs sedan i flera elevgrupper. Sammanfattningsvis kan det konstateras att elevernas lärande i att lära sig måttsatsen förbättrades under studiens gång. Studien började med grupp A och avslutades med grupp C. De är den bästa gruppen eftersom det var störst skillnad i resultat mellan förtest och eftertest. Genom att finna de kritiska aspekterna i lärandeobjektet och variera dem fann vi att kunskaperna om de olika måtten i måttsatsen ökade. De kritiska aspekterna som fokuserades var framför allt skopornas olika storlek och att eleverna läste på skaften.

Jag har studerat en Learning Study i syfte att studera innebörder av kritiska aspekter i olika skeenden i en Learning Study. Detta med utgångspunkt i följande forskarfrågor: Vilka kritiska aspekter identifieras under processen i Learning Study träffarna?, Hur realiseras de kritiska aspekterna under försökslektionerna?, Vilka identifierade kritiska aspekter, ges möjlighet att erfaras av eleverna under försökslektionerna och resultatet i eftertestet? Studien kan ses som en form av praxisnära forskning av kvalitativ karaktär och har sin grund i min roll som en av deltagarna i ett FoU-arbete i Learning Study anordnat av utbildningsförvaltningen i Stockholm i samarbete med Stockholms universitet.  Studien har sin utgångspunkt i granskning av avhandlingar och forskningsartiklar som innehåller studier kring och inom området Learning Study. Resultatet visar på att förståelse i variationsteorin och dess kritiska aspekter i Learning Study cykelns olika skeenden har betydelse för elevernas utvecklande av lärande.

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens. Känslor vid oönskad graviditet skiljde sig inte mycket mellan olika kvinnor. Även kvinnor som var säkra i sitt beslut upplevde ambivalens. Abort som en lösning på oönskad graviditet hade sitt pris hur beslutsam kvinnan var. Ett abortbeslut var för många kvinnor en smärtsam nödvändighet och många kvinnor upplevde ångest vid abortbeslutet. Känslor och erfarenhet som kvinnor upplevde i beslutsprocessen och vid abort påverkde kvinnornas känsloliv resten av deras liv. Kvinnors konsultationsmönster, angående sin oönskade graviditet, är annorluna än vid andra stora händelser i livet. Kvinnor sökte ofta stöd i sitt beslutsfattande. Det var viktigt att sjuksköterskan, i mötet med den abortsökande kvinna, förhåller sig neutral i tal samt använda öppna frågor. Slutsats: Under förespegling att kvinnan har ett fritt val gör hon sitt val av abort. Detta val innehåller allehanda komplexa känslor och paradoxer. Det är viktigt med medvetenhet om detta, bland sjuksköterskor, för att ge adekvat och neutral omvårdnad.

En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder. Dessa kritiska aspekter är: att urskilja samband mellan siffror och mängder, att urskilja samband mellan operationella tecken och räknesätt, att urskilja att turordningen på talen påverkar summan samt att urskilja skillnaden mellan en bild som dekoration och som strategi för subtraktion. Didaktiska implikationer från studien är att lärare bör bedriva undervisning så att eleverna får möjlighet att urskilja de olika matematiska symbolerna som meningsbärare, relationen mellan talens ordning i den skrivna uppgiften och ordningen på hur talen ska dras ifrån varandra i subtraktionsräkning, att subtraktion är en matematisk aktivitet som är likadan varje gång samt att det är endast de ingående talen som varierar och slutligen hur bilden kan användas för att genomföra problemlösning.

Sammanfattning    Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie. Teknikaspekterna som vi har definierat och framarbetat är: Att göra aspekten, Medborgerliga aspekten, Teknik som artefakt-aspekten och Tekniska system-aspekten. Vi har valt att sammanbinda den empiriska studien med formuleringsarenan och realiseringsarenan då dessa arenor berör pedagogerna och deras verksamhet. Vid bearbetning av förskollärarnas resonemang framkom att det fanns en osäkerhet gällande teknik inom förskolan. De flesta av förskollärarna beskrev teknik som svårt och diffust samt att de önskade mer teknikutbildning för att klara av att tolka läroplanens intentioner på ett realistiskt sätt. Den pedagog som hade mer teknikutbildning hade lättare att omsätta teknik i den dagliga verksamheten på förskolan.   Nyckel ord: Teknik, Förskola, Aspekter, Intention, Läroplan, Lpfö98/10

En enkätstudie genomförd med en urvalsgrupp av alla föräldrar som hade ett barn inskrivet i Region Gotlands fritidshemsverksamhet i årskurs tre vårterminen 2012 gällande deras tankar för valet av att ha fritidshemsplats i årskurs fyra. Studien har genomförts med en digital enkät i verktyget Google docs och det är 467 respondenter som fått möjlighet att svara på denna enkät. Av dessa inkom det 132 svar. Frågorna i enkäten rör personal, aktiviteter samt övriga aspekter som kan vara av betydelse för valet att ha kvar eller säga upp sin fritidshemsplats till inför övergången till årskurs fyra höstterminen 2012.Studien visar på att det som föreligger att ha störst betydelse för att man skall ha kvar sin plats är personalens bemötande, personalens engagemang, meningsfulla aktiviteter samt att barnen själv vill gå kvar. Det som visar sig ha minst betydelse för valet att både ha kvar eller säga upp sin plats på fritidshemmet i årskurs fyra är avgiftens storlek.

The purpose of the thesis was to elucidate demented monolingual patients' communicative behaviour as described by their caregivers, and demented bilingual patients' communication, interaction, and relationship with caregivers who could/could not Finnish. The first part of the thesis includes two time-studies and interviews with caregivers in the geriatric care of monolingual patients (I, II). The caregivers spent less time caring for the demented patients than for the non-demented patients with the same degree of dependence. The problems to communicate with the demented patients caused ethical problems and jeopardized the caregivers’ commitment. In the second part of the thesis the preconditions for communication were studied by means of medical, neuropsychological, and linguistic examination of demented Finnish immigrants. Patients' relatives were interviewed and patients' interaction with caregivers was observed in standardised situations (III). The communication, interaction, and relationship between bilingual demented patients and mono/bilingual caregivers were studied during video-recorded morning care sessions by the E.H. and J. Erikson theory of 'eight stages of man'. Phenomenological-hermeneutic (IV), and factor analysis (V) was performed. Also phenomenological (VI) analysis of the morning care sessions was used. The patients functioned on a higher level of ability together with the bilingual caregivers. These caregivers promoted the patients' integrity in a more comprehensive way than monolingual caregivers, and the patients exhibited more trust, autonomy, initiative, industry, identity, intimacy, generativity, and integrity. Their interaction with bilingual caregivers was more multidimensional and the progression of their interaction was more positive than that with monolingual caregivers. The bilingual caregivers' relationship with the demented immigrants was characterised by communion; disclosure of virtues such as patience, honesty, and humility; respect for the person; will; and joy. The findings of the study are discussed within a hermeneutic-humanistic perspective stressing the patient's dependence, vulnerability and need for support. The conclusion is that verbal communication in the patients’ native language makes it easier for caregivers to promote patients' integrity, which in turn enables patients to disclose more of their latent capacity. / <p>S. 1-57: sammanfattning, s. 59-158: 6 uppsatser</p> / digitalisering@umu