PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper är låga jämfört med elever i andra länder. Det är något som blivit omdiskuterat. För att förändra det här krävs det att lärare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lärare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lärare arbetar för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien har ett fokus på stöttande av affektiva sidor samt matematiklärande. Lärare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter. Det sker genom att de arbetar för att stärka elevers självförtroende och självkänsla i matematik, de har en god inställning till matematik och arbetar för att skapa ett intresse hos eleverna. Lärare arbetar också för att eleverna ska förstå grunderna i matematik. De vill även skapa ett tryggt klassrumsklimat. Dessa aspekter anses, enligt lärare, vara betydande för att kunna hjälpa elever i matematiksvårigheter. Det har framkommit olika undervisningsmetoder som stöttar elevers matematiklärande. Dessa är elevaktiva genomgångar, individualisering, pararbete/pratmatte, laborativ/konkret arbete samt utomhuspedagogik. Lärarnas mål med undervisningsmetoderna är att arbeta från det konkreta till det abstrakta. De hävdar också att det är viktigt att variera dessa metoder och arbeta med dem på olika sätt eftersom alla elever lär sig olika.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten, användandet och funktionen av utbyggda nominalfraser och konnektiver i elevtexter skrivna under nationella proven för årskurs 3. Då nationella provet inte testar elevernas hela skrivförmåga, har vi valt att undersöka två grammatiska aspekter vilka inte omfattas av det interpunktion- och stavningskrav som eleverna bedöms i. Att skriva är en komplex förmåga som består av olika färdigheter och förmågor som samspelar med varandra. Förutom stort fokus på innehållsliga aspekter och skrivande för olika syften ringar olika språkmodeller på området in formaspekter som kärnan i texter och därmed betydande för en kvalitativ text och en utvecklad skrivförmåga. Två av dessa formaspekter är utbyggda nominalfraser och konnektiver, vilka forskning menar påverkar en texts karaktär och komplexitet och blir därmed intressant att undersöka. För att undersöka detta har en textanalys utförts i två steg, först en kvantitativ analys som sedan varit utgångspunkten för en fördjupad analys.   Studiens resultat visar att elever i årskurs 3 använder andra grammatiska aspekter än stavning och interpunktion som får funktion för texters innehåll. Förekomsten av konnektiver och utbyggda nominalfraser varierar i elevernas texter. Även användningen av dessa två aspekter skiljer sig åt mellan texterna, studien visar emellertid att elever i årskurs 3 skapar betydelse genom komplexa nominalfraser och utvidgande satskomplex. Huruvida aspekterna används för att variera, nyansera och strukturera innehållet i texten samt hur dessa påverkar textens komplexitet och innehållstyngd, har ingen koppling till om texterna har uppnått kravnivån för interpunktion och stavning eller ej. Detta innebär att det finns fler grammatiska aspekter som kan uppmärksammas i elevtexter och användas i skrivundervisningen för att utveckla skrivförmågan hos elever i de lägre årskurserna.

Utifrån min ansats, att stor del av matematikundervisningen går att bedriva med hjälp av problembaserad undervisning. I sådan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i både individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjälp av variationsteorin ta tillvara på spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet är att identifiera de kritiska aspekterna utifrån lärandets objekt och tillrättalägga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förståelse för uträkningar inom de fyra räknesätten i textuppgifter som lärandets objekt. Tjugotvå elever har intervjuats utifrån ett problem taget från NCMs Känguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt och har använts för att analysera materialet. Studiens resultat har visat att eleverna får en ökad förståelse för lärandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna.

<p>Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer ingått som tillvägagångssätt. Eleverna som ingår i studien kommer från en och samma skolklass. I första hand är det nio elever som har studerats. Resterande elever i klassen har fått fungera som en jämförelsegrupp till dessa nio elever.</p><p>Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt från perspektiv som är hämtade från nyare forskning. En forskning som i första hand handlar om pedagogisk kommunikation.</p><p>Resultaten från studien visar att elever som kommunicerar med varandra använder sig av en mängd olika sätt att kommunicera på. De använder sig bland annat av en verbal, kroppsspråklig, samt illustrerande kommunikation. Dessutom visar studien att det är av betydelse för elevernas förståelse <em>hur</em> kommunikationen utvecklas. Beroende på kommunikationens utveckling kan elevernas förståelse både förbättras och försämras. Ett framträdande resultat av denna studie är även vikten av tiden. Att elever hinner med att tänka egna tankar när de kommunicerar med andra tycks vara en förutsättning för en gynnsam utveckling av deras förståelse. Vidare visar studien att en elevgrupps sammansättning har förhållandevis stor betydelse för hur kommunikationen inom gruppen utvecklas. Beroende på vilket förhållningssätt som gruppens deltagare för med sig in i grupparbetet skapas olika förutsättningar för kommunikationen. Därmed påverkas även förutsättningarna för elevernas individuella förståelse.</p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur bråkundervisningen i år 3-6 kan utformas så att elever utvecklar en rik förståelse för bråkbegreppet. Jag ville få reda på hur lärare brukar gå till väga och vilka svårigheter och möjligheter de upplever finns i bråkundervisningen. För att finna svar på mina frågor gjordes en litteraturstudie om både elevers lärande och lärares bråkundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem matematiklärare med omfattande erfarenhet av att undervisa om bråk. Informanterna delade med sig av uppgifter som berör bråkbegreppet. Den empiriska studiens resultat visar att lärares undervisning berör vissa av bråkbegreppets olika aspekter vilket kan förklaras med att läromedlen påverkar vilka aspekter av bråkbegreppet eleverna får möta. Aspekterna del av helhet, del av antal och bråktal som andel synliggörs i samtliga informanters undervisning. Resultatet av litteraturstudien visar att om elever skall utveckla en rik förståelse av bråkbegreppet behöver alla aspekter av bråktalen belysas och sättas in i ett sammanhang. Undervisningen behöver präglas av variation i både arbetssätt och innehåll. Rationella tal i bråkform skapar svårigheter med både uttal och förståelse p.g.a. själva skrivsättet. De rationella talen upplevs ofta komplexa eftersom bråktals storlek och innehåll kan variera beroende på helheten och bråktalkan uttryckas på oändligt många sätt. Det är vanligt att elever generaliserar från de räkneregler som gäller heltalen. Svårigheterna för elever med bråkbegreppet kan bero på undervisningen och elevernas olikheter i mognad och bakgrund.</p>

Syftet med den här rapporten är att se om elever som har svårigheter inom ett specifikt matematiskt område får den undervisning de behöver för att nå upp till målen. En diagnos gjordes med elever i år fyra inom området geometri. De har därefter haft en lektion där en pedagog blivit filmad. Därefter gjordes ytterligare en diagnos med eleverna för att se om resultatet är bättre, sämre eller är oförändrat. Det insamlade materialet analyserades ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar på att eleverna har haft möjlighet att överstiga vissa kritiska aspekter med hjälp av undervisningen. Exempelvis lärde de flesta av eleverna de två kritiska aspekterna som framkom, nämligen hörn och sida. / The purpose of this examination paper was to investigate if the pupils that have explicit difficulties with mathematics acquire the help they need to reach the goals they need to achieve. Pupils in grade four got diagnosed within the area of geometry and later they were filmed by an educator in their classroom. Shortly after, another diagnostic test was made to see if the pupils had improved or not. The material that was collected was analysed through the theory of variation. The effect of this showed that the pupils have had the opportunity to overcome certain critical aspects with help of the lectures. For example most pupils learned the two critical aspects that were exposed, and that was corner and side.

Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer ingått som tillvägagångssätt. Eleverna som ingår i studien kommer från en och samma skolklass. I första hand är det nio elever som har studerats. Resterande elever i klassen har fått fungera som en jämförelsegrupp till dessa nio elever. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt från perspektiv som är hämtade från nyare forskning. En forskning som i första hand handlar om pedagogisk kommunikation. Resultaten från studien visar att elever som kommunicerar med varandra använder sig av en mängd olika sätt att kommunicera på. De använder sig bland annat av en verbal, kroppsspråklig, samt illustrerande kommunikation. Dessutom visar studien att det är av betydelse för elevernas förståelse hur kommunikationen utvecklas. Beroende på kommunikationens utveckling kan elevernas förståelse både förbättras och försämras. Ett framträdande resultat av denna studie är även vikten av tiden. Att elever hinner med att tänka egna tankar när de kommunicerar med andra tycks vara en förutsättning för en gynnsam utveckling av deras förståelse. Vidare visar studien att en elevgrupps sammansättning har förhållandevis stor betydelse för hur kommunikationen inom gruppen utvecklas. Beroende på vilket förhållningssätt som gruppens deltagare för med sig in i grupparbetet skapas olika förutsättningar för kommunikationen. Därmed påverkas även förutsättningarna för elevernas individuella förståelse.

Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger. Resultatet visar att lärareanser att begreppet hållbar utveckling är diffust och komplext. Det visar också att detfinns en vilja hos de intervjuade att integrera hållbar utveckling i sin undervisning, menpå grund av dålig kunskap i ämnet, eller rädsla för att ta upp kontroversiella ämnen iklassrummet, blir undervisningen för hållbar utveckling bristfällig. Det blir också tydligtatt ett personligt intresse och engagemang hos läraren är av vikt för att en integrering avhållbar utveckling ska ske i undervisningen. I den slutliga diskussionen funderar jagkring vad som behöver förbättras för att det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling skafåettmerholistisktperspektivivårasvenskaskolor.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor. Vår analys har visat att när lärare talar om begreppet hållbar utveckling finns ett brett fokus på kommande generationer samt ett globalt perspektiv men detta smalnar in när de talar om vad de gör praktiskt i undervisningen där det mest handlar om miljön, så som kompostering och resurssparande. Vidare visar analysen att lärarnas motiv till, samt metod och innehåll när det kommer till arbetet med hållbar utveckling är nära sammankopplat med den miljöundervisningstradition som kallas för normerande. Detta innebär att lärarna i många fall vill ge eleverna ett specifikt tänk om miljöfrågor.Nyckelord:

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur bråkundervisningen i år 3-6 kan utformas så att elever utvecklar en rik förståelse för bråkbegreppet. Jag ville få reda på hur lärare brukar gå till väga och vilka svårigheter och möjligheter de upplever finns i bråkundervisningen. För att finna svar på mina frågor gjordes en litteraturstudie om både elevers lärande och lärares bråkundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem matematiklärare med omfattande erfarenhet av att undervisa om bråk. Informanterna delade med sig av uppgifter som berör bråkbegreppet. Den empiriska studiens resultat visar att lärares undervisning berör vissa av bråkbegreppets olika aspekter vilket kan förklaras med att läromedlen påverkar vilka aspekter av bråkbegreppet eleverna får möta. Aspekterna del av helhet, del av antal och bråktal som andel synliggörs i samtliga informanters undervisning. Resultatet av litteraturstudien visar att om elever skall utveckla en rik förståelse av bråkbegreppet behöver alla aspekter av bråktalen belysas och sättas in i ett sammanhang. Undervisningen behöver präglas av variation i både arbetssätt och innehåll. Rationella tal i bråkform skapar svårigheter med både uttal och förståelse p.g.a. själva skrivsättet. De rationella talen upplevs ofta komplexa eftersom bråktals storlek och innehåll kan variera beroende på helheten och bråktalkan uttryckas på oändligt många sätt. Det är vanligt att elever generaliserar från de räkneregler som gäller heltalen. Svårigheterna för elever med bråkbegreppet kan bero på undervisningen och elevernas olikheter i mognad och bakgrund.