Syftet med denna studie var att via föräldrarnas iakttagelser av sina barn beskriva unga personer med Asperger syndrom. Vi har haft som mål att undersöka på vilket sätt åldern för diagnosen påverkat barnens/de ungas situation. Vi ville även belysa hur barnens/de ungas relationer med jämnåriga gestaltade sig under skoltiden och under tonårstiden. Dessutom ville vi undersöka vilka stödinsatser som barnen/de unga erhållit från samhället. Studien baserar sig på intervjuer med föräldrar till unga personer med Aspergers syndrom, samt på litteraturstudier. Resultatet av studien visade att personer med Asperger syndrom ofta behöver stöd och hjälp av föräldrar och samhället för att klara av att leva ett eget och självständigt liv. Personer med Aspergers syndrom upplevde enligt föräldrarna ofta problem i relationerna med jämnåriga, men hade vanligen en önskan om att ingå på ett normalt sätt i relationer. Speciellt stora upplevdes problemen vara under tonårstiden. Variationen i samhällsstödet till barnen/de unga med Aspergers syndrom var stort. Stödet från samhället kunde innebära speciellt anpassade pedagogiska metoder i skolan, stöd i den dagliga livsföringen, ledsagarservice och boendestöd av olika slag. Föräldrarna hade både goda och dåliga erfarenheter av det stöd och hjälp som samhället har att erbjuda. Det fanns en variation mellan hur föräldrar har upplevt situationen för sina barn med Aspergers syndrom, beroende av hur och vid vilken ålder deras barn fått sin diagnos. / The purpose with this study is to describe 4 young persons with AS, how they experienced their teenage time and how they are experiencing their life today. The study is based on interviews with parents of young people with AS together with literature study. The result of the study was that individuals with AS often need help and support by parents and society to manage to live as independent as possible. Other result where that the knowledge in society of AS is diversified and varied in support from society, for the individuals that are diagnosed with AS. Parents have both good and bad experiences of the support that is given from society to individuals with AS.There is a distinction between how parents experienced the situation for their children with AS, dependent of how and when the individual received the diagnose.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken kompetens och resurser studie- ochyrkesvägledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser är viktiga att ha för att kunnavägleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyraintervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att detfanns många likheter i förhållandet att vägleda ”vanliga” elever men också skillnader.Sättet att tolka information och sättet en person med Aspergers syndrom självkommunicerar på kan till vissa delar vara annorlunda jämfört med människor som inte harAspergers syndrom.Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser är ett gemensamt problem. Detbehövs både mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom.Tyvärr kände intervjupersonerna missnöje och otillfredsställelse när det gäller respektiveskollednings förståelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergerssyndrom.Enligt skolverkets allmänna råd har man som studie- och yrkesvägledare för elever medAspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsättning så att dessaelever, i likhet med andra elever, får möjlighet att göra väl underbyggda val.

<p>Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång?</p><p>Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.</p><p>Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen. I den större kommunen finns det en långsiktig planering för eleverna genom hela skolan, medan man i de två mindre kommunerna planerar kontinuerligt.</p><p>Elever med Asperger behöver en tydlig struktur på sin skolgång, ofta behöver de specialanpassade scheman, mindre grupper för att de ska fundera i skolan och anpassning i miljön vilket alla tre kommunerna är medvetna om.</p><p>Alla tre kommuner har haft elever som skrivits över till särskolan för att eleverna ska få komma till en liten grupp.</p><p>Nyckelord: Skolrutiner för elever med Aspergers syndrom, Skolstruktur för elever med Aspergers syndrom.</p>

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång? Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen. Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen. I den större kommunen finns det en långsiktig planering för eleverna genom hela skolan, medan man i de två mindre kommunerna planerar kontinuerligt. Elever med Asperger behöver en tydlig struktur på sin skolgång, ofta behöver de specialanpassade scheman, mindre grupper för att de ska fundera i skolan och anpassning i miljön vilket alla tre kommunerna är medvetna om. Alla tre kommuner har haft elever som skrivits över till särskolan för att eleverna ska få komma till en liten grupp. Nyckelord: Skolrutiner för elever med Aspergers syndrom, Skolstruktur för elever med Aspergers syndrom.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur livssituationen upplevs och hanteras av föräldrar till ungdomar med Aspergers syndrom. För att uppnå detta syfte undersöktes det med utgångspunkt i gruppen; mödrar till ungdomar med Aspergers syndrom eller autism nivå 1. Datainsamlingen bestod av en diskussionsgrupp på Facebook där åtta mödrar deltog samt semistrukturerade intervjuer med fyra mödrar. Området studerades med metoden grundad teori. Det bidrog till ett förutsättningslöst arbete med mödrarnas vardag och livssituation i fokus. I enlighet med metoden upptäcktes en kärnkategori, övermäktigt föräldraansvar. Övriga kategorier som hittades var; orealistiska sociala förväntningar, praktiska anpassningar i vardagen, psykisk hälsa samt behov av anpassat stöd och hjälp. Dessa kategorier relaterar till varandra processuellt då orealistiska sociala förväntningar i kombination med praktiska anpassningar i vardagen bygger upp det övermäktiga föräldraansvaret som i sin tur påverkar den psykiska hälsan och behovet av anpassat stöd och hjälp. Den teoretiska modellen jämfördes sedan med tidigare forskning, där det gick att finna flera likheter men även luckor som teorin kunde hjälpa till att fylla. Teorin jämfördes även med befintliga teorier om stigma, hedersstigma och skam, där vissa delar ur den genererade teorin kunde förklaras utifrån befintliga teorier samt bidra till fördjupad kunskap om vad som brukar kallas för hedersstigma.

<p>Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.</p><p>Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid. Generellt sett så upplevde de att det positiva med att gå i en stor klass är att det finns många kompisar att välja mellan. Samtidigt har de haft svårt med kompisrelationerna, varit ensamma på rasterna och blivit retade. Kompisar verkar i alla fall vara av stor betydelse.</p><p>Det positiva med att gå i en liten grupp är att det är mer lugn och ro och lättare att få hjälp med skolarbetet. Det är elevernas mammor som verkar ha varit styrande för elevernas skolplacering.</p><p>Eleverna verkar på det stora hela nöjda med att gå/ha gått i en liten grupp. Samtliga verkade ha accepterat sina diagnoser. En elev uttrycker att det var skönt att få en diagnos för att han då förstod varför han var annorlunda.</p>

No description available.

<p>Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. </p><p>I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom. </p><p>Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.</p>

No description available.

<p>The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.</p><p>A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.</p><p>The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps.</p> / <p>Syftet med det här arbetet är att undersöka pedagogers syn på huruvida elever med Aspergers syndrom, autistiska drag eller ADHD ska gå i vanliga klasser eller i särskilda undervisningsgrupper. I studien beskrivs de svårigheter dessa elever ofta har, vilka anpassningar de behöver samt de för- respektive nackdelar som finns med särskild undervisningsgrupp.</p><p>En specialpedagog, två lärare i särskilda undervisningsgrupper samt två lärare i vanliga klasser har intervjuats och texter med tidigare gjord forskning har studerats.</p><p>Slutsatserna av undersökningen är att beslutet om huruvida eleven ska inkluderas i vanlig klass eller gå i särskild undervisningsgrupp måste avgöras noggrant från fall till fall. De elever som klarar att tillgodogöra sig undervisningen och nå godkända betyg i vanlig klass bör gå i vanlig klass. Merparten av de anpassningar som rekommenderas går att göra i vanlig klass. Det krävs dock att kompetensen hos lärarna höjs och att det skjuts till mer resurser.</p>