• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 483
  • 98
  • 56
  • 15
  • 14
  • 14
  • 14
  • 14
  • 14
  • 14
  • 13
  • 11
  • 8
  • 6
  • 6
  • Tagged with
  • 876
  • 876
  • 876
  • 876
  • 272
  • 245
  • 163
  • 132
  • 91
  • 90
  • 86
  • 78
  • 73
  • 72
  • 69
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
681

Associations between health literacy, ADHD, and eating behaviour

Wolmar, Alina January 2023 (has links)
Personer med ADHD riskerar ohälsa i högre grad än befolkningen i stort. Såväl matvanor, som hälsolitteracitet kan ha signifikant inverkan på individers hälsa. Syfte med studien var att undersöka sambandet mellan matvanor och nivån av hälsolitteracitet hos personer med självrapporterad diagnostiserad ADHD, samt kontrollera för demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på sociala medier med hjälp av en digital enkät under vecka 9–13, 2023. Svar från 191 personer, (156 kvinnor, 35 män) samlades in och analyserades med logistisk regressionsanalys. Den beroende variabeln matvanor erhölls genom sammanställning från åtta enskilda matvanor: intag av grönsaker, frukt, fullkorn, socker, salt, kött/chark, kvalitet av matfett och fetthalt av mejeriprodukter. Variabeln kunde anta värden bra och mindre bra matvanor. Den oberoende variabeln hälsolitteracitet kunde anta tre nivåer. Ålder, kön, utbildning och socioekonomiska faktorer var dikotomiserade confounders. Resultat: Högre nivå av hälsolitteracitet och ålder&gt; 35 år var associerade med hälsosammare matvanor. Personer med problematisk och tillräcklig nivå av hälsolitteracitet hade 8,3 (p &lt;0,008), respektive 14,8 (p &lt;0,001) gånger högre sannolikhet att ha bättre matvanor, jämfört med personer med otillräcklig nivå av hälsolitteracitet. När de olika matvanorna analyserades enskilt var högre intag av grönsaker (OR=2,93 [1,29–6,63]), frukt (OR=3,68/3,20 [1,32–10,26/1,18–8,53]) och bättre kvalitet på matfett (OR=2,94 [1,35–6,39]) associerade med högre nivå av hälsolitteracitet. Slutsats: Högre nivå av hälsolitteracitet och högre ålder (&lt;35 år) var associerade till sämre matvanor bland personer med ADHD. Det krävs vidare forskning kring hälsolitteracitet, matvanor och ADHD, samt vilka interventioner behövs. / <p>Betyg i Ladok 230606.</p>
682

ChatGPT as an assistive technology to enhance reading comprehension for individuals with ADHD

Tamdjidi, Ronya, Pagès Billai, Dante January 2023 (has links)
Recent advances in artificial intelligence and natural language processing have led to the development of new assistive technologies for people with disabilities. This study builds on these advancements to investigate whether the AI-driven chatbot ChatGPT can assist individuals with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in better comprehending and recalling written text. The study involved two groups of participants, one with ADHD and one without, who completed two reading comprehension tests, one with ChatGPT as a learning aid and the other without. Additionally, interviews were conducted with all participants to supplement the findings. Though our results showed a decrease in comprehension abilities across both groups when having access to ChatGPT, the participants who had used ChatGPT previously, in any form, had an increase in comprehension. The majority of participants were positive towards using ChatGPT in a similar way in the future. However, we believe that providing participants with a proper education on ChatGPT prior to testing, as well as conducting further testing with a larger sample size over a longer period of time, is necessary to provide a more accurate conclusion. / Senaste framstegen inom artificiell intelligens och språkteknologi har lett till utveckling av nya hjälpmedel för personer med funktionshinder. Den här studien bygger på dessa framsteg för att undersöka om den AI-drivna chatbotten ChatGPT kan hjälpa personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) att bättre förstå och minnas skriven text. Studien omfattade två grupper av deltagare, en med ADHD och en utan, som genomförde två läsförståelseprov, ett med ChatGPT som inlärningshjälpmedel och ett utan. Dessutom genomfördes intervjuer med alla deltagare för att komplettera resultaten. Trots att vårt resultat visade en minskning av läsförståelse kunskaper över båda grupperna när de hade tillgång till ChatGPT, de deltagare som hade använt ChatGPT tidigare, i någon form, hade en ökning i läsförståelse. Majoriteten av deltagarna var positiva till att använda ChatGPT på liknande sätt i framtiden. Vi anser dock att ge deltagarna en ordentlig introduktion till ChatGPT före testningen, samt att genomföra ytterligare tester med ett större urval under en längre tidsperiod, är nödvändigt för att ge en mer korrekt för att ge en mer precis slutsats.
683

Autonomic Responses During Animated Avatar Video Modeling Instruction of Social Emotional Learning to Students With ADHD: A Mixed Methods Study

Rhodes, Jesse D 12 December 2022 (has links)
For those with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), social interactions involving high levels of face-to-face interaction can raise stress levels and emotional dysregulation. Using animated avatar video models may mitigate potential emotional dysregulation while learning social skills in these populations. This study examined autonomic data of adolescents aged 7-13 diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), n=5 during avatar animated video modeling (AAVM) of social and emotional skills. This was a replication study with the addition of biofeedback data collection and a change of population. Participants were given three Nearpod training modules with AAVM and multiple-choice quizzes on self-awareness, social awareness, and relationship skills. Using a multiple baseline design, we collected Social Emotional Learning (SEL) scores at baseline, and during each phase of intervention. During all phases, we collected heart rate and analyzed heart rate variability (HRV) metrics: standard deviation of N-N intervals (SDNN), high frequency (HF), low frequency (LF), and HF/LF ratio). We also collected real-time somatic data: muscle tension (EMG), skin conductance (SC), and skin temperature (temp). The somatic autonomic data were not analyzed as part of this thesis. Results suggest that persons with ADHD may benefit from avatar animated video modeling delivered instruction based on patterns in autonomic data, increases in scores on the targeted skills taught during instruction, and participant's expressions about this method of learning. In future research and practice the population for this content could be narrowed to age 8-12. Reliable but smaller and less obtrusive biofeedback devices are currently available, and having several accessible options is recommended.
684

"Det är ju snarare att jag får anpassa mig" : En kvalitativ intervjustudie om hur studenter med ADHD upplever universitetsbiblioteket

Berg, Julia, Wuotila, Olivia January 2024 (has links)
Accessibility for people with ADHD is rarely covered by the research of Library and Information Science. University libraries, whose main task is to guide and provide services for students and researchers, have the means to support students with ADHD in several ways. Aside from educational support, these libraries offer a physical environment for studying. However, the existence of accessibility adaptation does not necessarily guarantee satisfaction among the group. The purpose of this paper was to examine the experiences of students with ADHD of the physical environment of their university libraries, of their sense of place. Additionally, this paper investigates how libraries can improve the design of their physical environment to meet the needs of these students. The data was collected through semi-structured interviews and analysed through thematic analysis. The findings resulted in two main themes: varying impact of social interaction and strategies and adaptation to the environment. Results showed that the library in some ways is well adjusted to their needs, but the students have to adjust to the environment in several ways because of some constraints. Additionally, the social aspects of the environment have a very big influence on the experience of the library. The prescence of other students can cause both stress and inspiration among the respondents, whose reactions would vary. Finally, a solution for a library design that would meet the needs of students with ADHD is universal design.
685

The Impact of Education and Experience on Diagnostic Accuracy

Gross, Susan I. 02 September 2015 (has links)
No description available.
686

The Development of Intrinsic Motivation in Children With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder

Krapf, Carissa Jean 26 August 2017 (has links)
No description available.
687

ADHD-related Executive Functions: Interactions of a DRD4 Polymorphism, Lead, and Sex

FRoehlich, Tanya 08 October 2007 (has links)
No description available.
688

Fysisk aktivitet och sömn : Effekten av fysisk aktivitet på sömnsvårigheter hos barn och ungdomar med AST/ADHD - En systematisk litteraturöversikt / Physical Activity and Sleep : The Effect of Physical Activity on Sleep Disturbances in Children and Adolescents with ASD/ADHD - A systematic review

Laundal, Oscar, Eklund, Erik January 2024 (has links)
Bakgrund: Sömnsvårigheter är vanliga hos barn och ungdomar med AST (autismspektrumtillstånd) och ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). Fysisk aktivitet kan vara en intervention som förbättrar sömnen hos denna population. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning på fysisk aktivitet som fysioterapeutisk behandlingsform för och dess effekter på sömnsvårigheter hos barn och ungdomar med AST/ADHD.  Metod: Systematisk litteraturöversikt med databasen PubMed, med randomiserade kontrollerade studier på engelska i fulltext publicerade 2012–2023. Studierna inkluderade barn och ungdomar 2–18 år med AST/ADHD och jämförde fysisk aktivitet som behandlingsform med en kontrollgrupp utan behandling. Granskning gjordes avseende risk för snedvridning (PEDro-skalan) samt tillförlitlighet till sammanvägt resultat (GRADEstud). Resultat: Fem studier inkluderades och kvalitetsgranskades med PEDro-skalan. Tre ingick i det sammanvägda resultatet. Dessa studerade effekten av fysisk aktivitet på sömneffektivitet, sömnduration och vakentid efter insomning, och två av studierna undersökte effekten på sömnlatens. Tillförlitligheten till det sammanvägda resultatet (tre studier) bedömdes vara låg på grund av bristande samstämmighet och precision. Det sammanvägda resultatet visade signifikant förbättring hos interventionsgruppen på de flesta utfallsmått, och en av studierna visade signifikanta mellangruppsskillnader på de flesta utfallsmått. Konklusion: Det vetenskapliga underlaget för effekt av fysisk aktivitet på sömnsvårigheter hos den ovannämnda populationen är för begränsat för att dra starka slutsatser. Det kan vara en lovande behandlingsform, men mer forskning krävs för att stärka evidensen. Fysisk aktivitet som en del av fysioterapeutisk behandling skulle kunna förbättra sömnkvalitet och främja övergripande hälsa och livskvalitet hos populationen. / Background: Sleep difficulties are common in children and adolescents with ASD (Autism Spectrum Disorder) or ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Physical activity may be an intervention that improves sleep in this population. Purpose: To compile current research on physical activity as a physiotherapeutic treatment for and its effects sleep difficulties in children and adolescents with ASD/ADHD. Method: Systematic literature review utilizing PubMed database, encompassing full-text randomized controlled trials in English from 2012–2023. The studies included children and adolescents aged 2–18 with ASD/ADHD, comparing physical activity treatment with a control group. The review was conducted regarding the risk of bias (PEDro-scale) and the reliability of the pooled results (GRADEstud). Results: Five studies were assessed for quality using the PEDro scale, with three contributing to the pooled results. These studies investigated various physical activities' effects on sleep, including efficiency, duration, wake time after onset, and two also looked at sleep latency. Due to inconsistency and lack of precision, the pooled results' reliability (from three studies) was low. However, they showed significant improvements in most outcome measures for the intervention group, with only one study revealing intergroup differences. Conclusion: The scientific evidence regarding the effect of physical activity on sleep difficulties in the above-mentioned population is too limited to draw strong conclusions. Physical activity shows promise as a potential treatment, though additional research is needed to strengthen the evidence. The incorporation of physical activity into physiotherapeutic treatment could enhance sleep quality and promote overall health and quality of life in this population.
689

Du är perfekt precis som du är! : – Hur elever med ADHD karaktäriseras i barnlitteratur

Frank, Evelina January 2019 (has links)
Enligt läroplanen ifrån Skolverket har alla elever rätt till en likvärdig utbildning, oavsett om eleven är i behov av särskilt stöd eller inte. Skolverket betonar även att med en likvärdig utbildning menas inte att all undervisning utformas eller ser ut på samma sätt för alla. Med denna uppsats är syftet att se hur elever med ADHD karaktäriseras i barnlitteratur och detta görs genom en kvalitativ textanalys utifrån fyra utvalda barnböcker. Analysen gjordes utifrån utvalda handböcker som är skrivna för pedagoger, vårdnadshavare och lärarstudenter för att ge en bredare syn på ämnet. Det framtida syftet blir att användning av uppsatsen ska resultera i bredare kunskap och bidra med konkreta tips på arbetsmetoder för lärare som arbetar med elever med ADHD. Forskning visar att det är förståelse och kunskap kring diagnosen som gör att undervisning av dessa elever brister i dagens skola. Textanalysen görs på fyra barnböcker varav två har pojkar som huvudkaraktärer och två har flickor som huvudkaraktärer. Detta betyder att uppsatsen har en komparativ aspekt då dessa böcker jämförs utifrån ett genusperspektiv. Det är viktigt att framföra denna aspekt därför för att forskningen visar att det finns könsskillnader vid utredningen av diagnosen ADHD. Slutsatsen för denna analys blev att det finns könsskillnader i barnlitteratur som framställer elever med ADHD och att det mesta av framställningarna stämmer överens med facklitteraturen. Resultatet visar även att det går att använda böcker som illustrerar dessa elever för att bidra med kunskap och förståelse för diagnosen till både elever, vårdnadshavare och pedagoger.
690

Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Creativity: The Role of Inhibitory Control

Lee, Alexis Whitney 25 January 2022 (has links)
No description available.

Page generated in 0.1129 seconds