No description available.

<p>HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppvisar positiva attityder gentemot HIV/AIDS patienter. Det framkom två kategorier som hade betydelse för sjuksköterskornas attityd, nämligen kunskap kombinerad med erfarenhet och patienters val av livsstil. Genom resultatet i litteraturstudien kan en ökad förståelse fås för hur sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter är och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter.</p><p><strong> </strong></p>

<p>The background to this study is the government’s investment in design and the increase of design education around the country. As a future design teacher (industrialdesign) at high school/college, it is of great interest for me to look closer at student’s attitude towards design and design educations at high school.</p><p>Questions that have been investigated are student´s attitude towards design; design as a concept but also as a phenomenon. How does the student counselor inform the students of the different</p><p>choices before choosing high school?</p><p>Does the students view on design correspond to what the student counselor say?</p><p>What opinion does the student counselor have to the concept design as well as design in high</p><p>school? Is design just a craze or here to stay?</p><p>To get answers I have made interviews with student counselors at two different schools, I have also been in contact with a student counselor on the internet. Their thoughts will clarify the</p><p>situation that the students might be in. I have also made questionnaires at two different schools,</p><p>three classes per school. The students are ninth graders and their answers underlie this study.</p><p>Besides that, relevant literature and reports have been used.</p><p>The result shows that students attitude towards design are divided. Some thinks design is here to stay and can develop, while others thinks that there are more important things in life, for instance</p><p>a medical education. This shows that students give different knowledge different value. I have also seen that students are unsure concerning the word design, at the same time a majority says that it is a common word. The study shows that a majority of the students associates the word design with fashion design, creation of clothes.</p>

No description available.

<p>Kvalitet, miljö och marknadsföring är några av de mest väsentliga delarna för en hotellverksamhet. Dessa aspekter ger en bild av bakomliggande orsaker och förklaringar till konsumenters attityd. Eftersom konsumenters behov ständigt förändras är det betydelsefullt för ett hotell att kontinuerligt upprätthålla konsumentens intresse för att göra hotellbesöket till en angenäm vistelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att granska Hotel FrykenStrands konsumenters attityder vid hotellbesök i allmänhet samt på Hotel FrykenStrand i synnerhet. Uppsatsen skall även ge en indikation på vad Hotel FrykenStrands marknadsföring har för verkan på hotellets konsumenter.</p><p>Resultatet av vår studie har visat att för att en verksamhet skall kunna ha en möjlighet att tillfredsställa sina konsumenter på bästa tänkbara sätt bör hotellet ha kunskapen om vilka faktorer som konsumenterna värderar högre än andra. Det som skiljer effekten av faktorerna åt är i vilket syfte och mån som konsumenten efterfrågar kvalitetsfaktorerna. Samtidigt påverkar samtliga kvalitetsfaktorer en konsument vid hotellbesök och på Hotel FrykenStrand.</p><p>Den fysiska miljön är en viktig beståndsdel på så sätt att konsumenterna är nöjda med Hotel FrykenStrands kapacitet att skapa en tillfredsställande miljö. Därmed påverkar denna faktor konsumenterna relativt lite vid hotellbesök och på Hotel FrykenStrand. Interaktioner mellan människor är en viktig aspekt inom den sociala miljön. Samspelet mellan personal och konsument på ett hotell skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Sett till betydelsen av Hotel FrykenStrands marknadsföring har vår studie visat ett resultat på att dess innehåll inte är den största bristen hos hotellet, utan det är marknadsföringens räckvidd och omfattning.</p>

<p>Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att mäta vilka attityder och hur starka intentioner som finns till köp av kakel och klinker. Undersökningen skulle resultera i en kartläggning av både befintliga och potentiella kunders attityd och intention till inköp av kakel och klinker.</p><p>För genomförandet av undersökningen valdes en kvantitativ forskningsansats. En enkät med frågor baserade på Ajzen’s teori om det planerade beteendet (The Theory of planned Behavior) delades ut till 9 butiker och besvarades av totalt 167 respondenter vilka har ingått i analysen. Frågorna i enkäten har tagit fasta på kundens attityd till det specifika beteendet, det vill säga till det eventuella inköpet av kakel och klinker, dennes uppfattade subjektiva norm kring köpet samt vilken egenuppfattad förmåga han eller hon har haft till att genomföra beteendet. Genom dessa uppgifter har det gått att förutsäga vilken intention kunden har haft till att faktiskt utföra beteendet.</p><p>De slutsatser som har gått att dra efter genomförandet av den här undersökningen är att attityden till köp av kakel och klinker överlag är positiv, men går att förstärka. De respondenter som har ingått i undersökningen har jämförts utifrån olika aspekter såsom inkomst, boendeform och ålder. Jämförelser har visat att oavsett vilka variabler som studerats har ingen av grupperna varit särskilt utmärkande när det gällde attityden till beteendet. Av detta har slutsatsen kunnat dras att respondenterna överlag har en likvärdigt positiv attityd till beteendet; köp av kakel och klinker. Även köpintentionen har jämförts utifrån ovan nämnda variabler. Slutsatsen som har kunnat dras av den analysen tyder på att intention till köp existerar, men är låg, det vill säga svagt positiv. Vilka komponenter som styr intentionen går att utläsa mer noggrant i Kapitel 4; (resultatkapitlet). Uppsatsen har avslutats med ett antal rekommendationer till Kakelplattan AB om vad de bör tänka på i sin framtida marknadsföring.</p>

<p>Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).</p><p>De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man <em>mair</em>, <em>meir </em>eller <em>mer</em>?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -<em>a </em>(säger man <em>sluta</em>, <em>slute </em>eller <em>slut</em>?) och uttalet av objektspronomenen <em>mig</em>, <em>dig </em>och <em>sig </em>(säger man <em>mej </em>–<em>dej</em>–<em>sej</em>, <em>mi</em>–<em>di</em>–<em>si </em>eller <em>me</em>–<em>de</em>–<em>se</em>?). Resultatet visar att de gotländska ungdomarna talar dialekt i både intervjun och samtalet. Informanterna använder i hög utsträckning dialektala varianter när det gäller verbformerna och objektspronomenen. Däremot har det ursprungliga uttalet av ai-diftongen helt försvunnit. Oftast har det ersatts av den standardsvenska monoftongen, men en del informanter uppvisar här ett ei-uttal i vissa ord, i stället för traditionellt ai.</p><p>De bakgrundsfaktorer som tycks korrelera starkast med uttalet är uppväxtorten och skolorten. Informanter som är uppväxta i Visby har generellt färre dialektala former än de som vuxit upp på landsbygden. De informanter som går i skola i Visby har färre dialektala former när det gäller verben och objektspronomenen, medan de informanter som går i skola i Klintehamn däremot har färre dialektala varianter av ai-diftongen.</p>

<p>Under de senaste 20 åren har förekomsten av HIV och aids ökat </p><p>kraftigt runt om i världen. Sub Sahara-Afrika är i nuläget det värst drabbade området. En allt mer globaliserad värld underlättar för smittspridningen vilket gör sjukdomen svår att kontrollera. HIV/aids-problematiken måste tas på allvar, i annat fall kan det få katastrofala följder. Sverige är än så länge ett av de länder som är minst drabbat men i och med att människor från olika kulturer blir allt mer integrerade i det svenska samhället kommer sjuksköterskan troligtvis stöta på patienter med HIV/aids allt mer i framtiden. Syftet med denna uppsats var att beskriva på vilket sätt kunskaper och attityder kan påverka omvårdnaden av patienter med HIV/aids. Uppsatsen är utförd som en litteraturstudie och är baserad på 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det fanns både bristfällig och god kunskap om HIV/aids samt både positiva och negativa attityder gentemot dessa patienter. Ökad kunskap påverkade en individs attityd i den bemärkelsen att utbildning kunde leda till en mer positiv attityd. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter visade sig vara i behov av utbildning om HIV/aids för att kunna ge god omvårdnad. För att få en tydligare bild över hur kunskap och attityder kan påverka omvårdnaden skulle en mer världsomfattande och jämförbar studie krävas.</p>

<p>Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen. Syftet med studien var att belysa patienters användande av copingstrategier vid cancerdiagnos samt vårdpersonalens delaktighet i copingprocessen. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt manuellt. Slutligen utsågs 14 artiklar att delta i studiens resultat. I resultatet framkom att flertalet av de patienter som insjuknat i cancer, upplever en kontrollförlust. Coping har positiv påverkan på patientens möjligheter att upprätthålla alternativt återfå kontroll över situationen. Forskning visar att vidareutveckling av gamla alternativt utveckling av nya copingstrategier leder till att patienten får lättare att bearbeta och acceptera de förändringar som cancern medför. Vårdpersonalens roll i copingprocessen är att med hjälp av sina kunskaper och färdigheter kunna se patientens individuella behov, ta tillvara på patientens resurser samt stötta patienten i processen. Det är angeläget för vårdpersonalen att öka sin medvetenhet gällande copingstrategier samt hjälpa patienten att få förståelse för sin individuella situation, sina reaktioner och sina val av copingstrategier. Målet med coping är att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt, alternativt acceptera sin situation.</p>

Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna. Bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter fanns både positiva och negativa attityder till behandlingen. Kunskaperna var övervägande goda hos de båda grupperna. Omvårdnadshandlingarna, stöd och information anpassades individuellt efter patienternas situation och visade brister som förbättrades genom utbildningar. Sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor bör ha en professionell attityd oavsett vårdsituationer. Möjligheten till vidareutbildning var en viktig del för bibehållen kompetens och utveckling. Omvårdnad är vår profession och omvårdnadshandlingar får aldrig brista. Slutsatsen var att vidare forskning angående sambandet mellan de tre fokusområden bör bedrivas.