<p>Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen. En enkät delades ut, sommaren 1992, till totalt 98 brandmän vid de fem brandstationerna. Enkäten bestod av 30 frågor. Frågorna 7, 14, 21 och 28 var kriterievariabler. De två sista frågorna var öppna frågor. Variabeln attityd var den variabel med högst medelvärde för hela undersökningsgruppen. Nynäshamn brandstation hade högst medelvärde i samtliga fyra variabler. Det gick inte att påvisa att någon av de oberoende variablerna har högre samband än någon annan med den beroende variabeln, attityd inför omorganisationen. De öppna frågorna visade att brandmännen kunde skriva ned fler tänkbara positiva konsekvenser än negativa.</p>

<p> </p><p>Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:</p><p> </p><p><em>Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?</em></p><p> </p><p>Syftet med studien är:</p><p> </p><p><em>Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom:</em></p><p><em></em></p><p>-        <em>att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande </em></p><p>-        <em>att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på</em></p><p><em></em></p><p>Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.</p><p> </p><p>Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.</p><p> </p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att söka samband mellan lärares inställning och undervisningsmetoder och elevernas inställning till ämnet matematik. Vi använde oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder i vår undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever i år tre och år fyra vid två olika skolor samt intervjuade deras lärare.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visade att där läraren inte är bekväm i ämnet utan bara använder sig av matematikboken i undervisningen, tycker inte eleverna att matematik är särskilt roligt. Däremot i de klasser där läraren inser vikten av en varierande matematikundervisning och ett varierat arbetssätt, tycker eleverna att matematik är roligt. Detta visar att det är viktigt att variera undervisningen och behålla en pedagogisk professionalism där man förbiser sina egna åsikter för elevernas bästa.</p>

<p>Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ”Jämställda Kommuner”. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus. Den tidigare forskningen visar att det ofta finns ett motstånd mot jämställdhetsförändringsarbeten på arbetsplatser och att man gärna hänvisar jämställdhetsproblem till annan arbetsplats eller organisation. Studien utgår från socialkonstruktivism samt feministisk teori. Fem stycken intervjuer genomfördes som sedan analyserades med hjälp av den hermeneutiska analysen. Resultatet visar att de kommunanställda är negativt inställda till projektet ”Jämställda Kommuner” på grund av att de inte ser något behov av jämställdhetsförändring då de anser sig redan behandla och bemöta sina klienter jämställt.</p>

<p>Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna. Bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter fanns både positiva och negativa attityder till behandlingen. Kunskaperna var övervägande goda hos de båda grupperna. Omvårdnadshandlingarna, stöd och information anpassades individuellt efter patienternas situation och visade brister som förbättrades genom utbildningar. Sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor bör ha en professionell attityd oavsett vårdsituationer. Möjligheten till vidareutbildning var en viktig del för bibehållen kompetens och utveckling. Omvårdnad är vår profession och omvårdnadshandlingar får aldrig brista. Slutsatsen var att vidare forskning angående sambandet mellan de tre fokusområden bör bedrivas.</p><p><strong> </strong></p>

<p>I Sverige är suicidförsök en vanlig företeelse och det är allmänt känt att det finns fördomar och myter till människor som försökt ta sitt liv. Patienter som har vårdats efter suicidförsök har ofta förmedlat känslor som otrivsel, misslyckande och skam. Men med ett respektfullt bemötande från personalen känner sig patienterna trygga. Inom sjuksköterskeprofessionen är det av stor vikt att ha kunskap om sina egna attityder och fördomar för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens attityder till patienter som vårdas efter suicid försök och att ta reda på vilka faktorer som påverkade attityderna. En litteraturöversikt gjordes där tio vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom två huvudkategorier: Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och Faktorer som påverkar attityderna. Resultatet visade att det fanns fördomsfria och fördomsfulla attityder men trots detta var attityderna generellt positiva. De faktorer som påverkade hälso- och sjukvårdspersonalens attityder var personalens ålder, utbildning, erfarenhet, arbetsplats, kön och religion. Slutsatsen av studien visar att trots de faktorer som påverkade attityderna så var utbildning nyckeln som skulle kunna bidra till mer positiva attityder.</p>

<p><p>Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier. RESULTAT: Faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende visade sig vara organisation, utbildning, kunskap, personliga egenskaper, förutfattade meningar och emotioner hos sjuksköterskan som kom att influera omvårdnaden negativt. DISKUSSION: En tolkning var att brist på organisation, kunskap och utbildning skapade emotioner hos sjuksköterskan som resulterade i negativa fördomar, attityder och uppfattningar. Det belyste vikten av att arbeta fram en vårdkultur där goda kunskaper, humanitära värderingar och att empatiska förhållningssätt fanns hos personalen. Att redan i sjuksköterskeutbildningen arbeta med problembaserande patientfall skulle kunna ge en närmare förståelse av verkligheten i den kommande professionen och därmed förebygga negativa attityder.</p></p>

<p>Denna studie behandlar elever i år 6. Det som undersöks är dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i ämnet. Jag har genomfört en enkätundersökning med totalt 39 elever och även intervjuat 4 av dessa elever för att få reda på deras attityder. Deras lärare fick bedöma varje elevs prestationsnivå och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lågpresterande. Jag har sammanställt resultat om deras attityd och även hur de olika prestationsgrupperna har svarat.</p><p>Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik är ett viktigt ämne, att många tycker att det är lätt och att de är bra i ämnet. Däremot är det jämnt mellan de som tycker matematik är roligt och de som tycker det är tråkigt. När det gäller de olika prestationsgruppernas attityd var det fler högpresterande än lågpresterande som hade en positiv attityd till ämnet och till sin egen förmåga i matematik.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder?</p><p>För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik.</p><p>Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken. Resultatet visar att förståelsen är A och O för om eleverna tycker matematik är roligt eller ej. När eleverna får räkna på i boken, när det går fort och lätt då är det roligt. Tal som eleverna klarar av gör att deras självkänsla stärks. Matematik kan av många elever upplevas som tråkig när de får sitta och höra på lärarens genomgångar, antingen för att de redan har förstått eller för att de inte förstår. En annan orsak till att det ibland upplevs som tråkigt är när eleverna är trötta, vilket gör att eleverna också pratar mer. De flesta upplever att det är mycket ”prat” på matematiklektionerna. Fastän att eleverna ibland blir störda av prat är de samtidigt medvetna om att de själva kan verka störande med sitt prat. Läraren menar att elevernas dagsform har en mycket stor betydelse för deras lust. Det som är lätt och roligt för en elev kan för en annan vara svårt och tråkigt och det är en utmaning för läraren att räcka till för alla.</p><p>Både lärare och elever var överens om att den mesta tiden på lektionerna gick åt till att räkna i boken. Många elever tycker det är bra att de får räkna på i boken men det finns också de som skulle vilja ha mer variation. Mitt resultat visar att eleverna till en övervägande del tycker att matematik är roligt eller som en elev sa: ”Jag tycker matte är roligt fast ibland kan det vara jättejobbigt och tråkigt.”</p>

<p>The aim of this study was to get a survey and a deeper understanding of students’ choice of language at upper secondary school, as well as their attitude and motivation to the German language. The rapports of diminished interests in studying languages at upper secondary school raised our interest in how to go against this and motivate students to actually choose to study a language. The study parted from a student perspective with focus on learning, attitude and motivation. A quantitative study with 168 pupils from 11 secondary schools in Halmstad as well as short interviews with their teachers have been used and analysed.</p><p>Our study showed that students are not particular interested in German. Additionally many of the students will only choose to study German if it involves higher qualification points and not because they think it is useful. It also showed that depending on which school the students went to and also depending on the teachers they have had, they are much influenced of how fun they believe German to be and how reluctant they are to choose it at upper secondary school.</p>