No description available.

No description available.

No description available.

<p>Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter. Vården av suicidala patienter innebär en ständig balansgång mellan vårdens ansvar att rädda liv och patientens eget ansvar för sitt liv. Attityderna varierar beroende på personalens ålder, kön, utbildning och yrkeserfarenhet. Att vårda suicidala patienter kan innebära problematiska situationer som kräver hög kompetens hos sjukvårdspersonalen. Genom utbildning förbättras kunskaperna och attityderna till suicidalitet. Utbildning om suicidalitet borde finnas med som en del av sjuksköterskors grundutbildning. Förslag till vidare forskning är att undersöka suicidala patienters upplevelser av omvårdnaden och hur den påverkas av sjukvårdspersonalens attityder.</p>

Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö. Dessa attityder, menar de olika undersökningarna, går att härleda till många olika faktorer. Något som många uppsatser beskriver är att hemmiljön och föräldrarnas engagemang är en viktig del för att skapa positiva attityder redan i tidig ålder.De intervjuade eleverna, som går klass nio samt på gymnasiet, tycker att undervisningen i litteratur och val av litteratur många gånger inte är tillräckligt intressant. Många av de intervjuade lärarna är medvetna om och de försöker att skapa en undervisningssituation som främjar elevernas läslust. Detta sker i huvudsak genom att läraren ser individerna i klassrummet och inte klassen som en egen enhet. Valet av böcker sker utifrån vilka intressen eleverna har, vad de går för gymnasieprogram samt vad de har för kön. Vidare anser både elever och lärare att uppföljningen av en läst bok är mycket viktig. Detta kan ske genom en skrivning eller boksamtal.

Tuberkulos (tbc) är en av världens mest utbredda infektions-sjukdomar. Två miljarder människor i världen beräknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje år. Sjukdomen har under de senare åren återigen ökat i västvärlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utsträckning över hela världen. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera länder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv. Resultatet visade att följsamhet vid behandling var viktigt för sjukdomens utrotande och för att förhindra uppkomsten av resistens. Sjuksköterskan hade en viktig roll i att upptäcka nya sjukdomsfall, smittspårning, provtagning, medicinsk behandling, övervakning och samordning. Sjuksköterskan ansvarade även för information, undervisning och stöd till patienter, närstående samt till annan hälso- och sjukvårdspersonal. Problemet med tbc måste uppmärksammas och strategier och beredskap bör utvecklas för att kunna möta en eventuell epidemi även i västvärlden.

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter. Vården av suicidala patienter innebär en ständig balansgång mellan vårdens ansvar att rädda liv och patientens eget ansvar för sitt liv. Attityderna varierar beroende på personalens ålder, kön, utbildning och yrkeserfarenhet. Att vårda suicidala patienter kan innebära problematiska situationer som kräver hög kompetens hos sjukvårdspersonalen. Genom utbildning förbättras kunskaperna och attityderna till suicidalitet. Utbildning om suicidalitet borde finnas med som en del av sjuksköterskors grundutbildning. Förslag till vidare forskning är att undersöka suicidala patienters upplevelser av omvårdnaden och hur den påverkas av sjukvårdspersonalens attityder.

Sverige är ett land fullt med möjligheter att utrycka sina åsikter, känslor och attityder. Vi har gått från ett traditionellt samhälle där vår kristna tro styrde hur vi skull tänka och uttrycka oss, till en mer modern, öppnare och friare nation. Att vi har förändrats visar sig mycket på de attityder som vi idag har kring sexualitet. Sex är i dag något som vi pratar dagligen om, något som finns överallt. Tyvärr har öppenheten även bidragit med en stor slapphet kring de konsekvenser som lätt kan komma på ”köpet” vid en mer öppen attityd kring sex. Antalet klamydiafall har i dag ökat med över 300 % i Sverige sedan 1990 talet, vi frågade oss vad gymnasieskolor idag gör, för att informera ungdomar om sex och samlevnad, med tanke på den attityd förändring som skett i Sverige? Vår frågeställning lyder Hur är sex och samlevnadsundervisningen på gymnasieskolor i Halmstad, vad tycker eleverna, finns behovet för mer information? Är informationen och tillgängligheten för att få information lika för båda könen? Hur är attityderna kring sex idag? För att besvara dessa frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativ metod i formen av fokusgrupper, vi fick intervjua ungdomar i åldern 16 – 19 på två gymnasieskolor i Halmstad, Vi valde även att analysera intervjuerna och de svar vi fick fram med hjälp av två teman Genus / Socialisering och Normer / Sexualitet, detta för att på så vis få en mer sociologisk syn på vårt arbete. Det resultat vi kom fram till var att sex och samlevnadsundervisningen i de skolor vi var i, var knapphändig, samtliga informanter efterlyste dock mer undervisning av det slaget. Informationen om sex och samlevnad visade sig inte heller vara jämställd bland könen, samtliga fokusgrupper ansåg att informationen idag var mest inriktad till tjejer. Vid frågor om attityder kring sex idag så svarade samtliga elever att vi idag har en öppnare attityd till sex och till tillfälliga sexuella partners, dock poängterades det att attityden inte var fri från de fördomar som finns i samhället idag.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsäkringsreglerna kommer att påverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förändring och förbättring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister. Förändringen, i och med de nya reglerna från juli 2008, ansågs innebära både för- och nackdelar för rehabiliteringsarbetet, men den övergripande uppfattningen var positiv. Det framkom dock behov av att utveckla utbildning, dokumentation och samverkan ytterligare, samt att få fler resurser för att möta de nya kraven. I framtiden skulle det vara intressant att göra en mer omfattande intervjustudie bland arbetsgivare för att se vad de nya reglerna fått för konsekvenser.

Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.