Bakgrund: Urininkontinens beskrivs som ett vanligt problem och medför ofta både fysiskt och psykiskt lidande. För att förstå dessa kvinnor krävs en inblick i hur de uppfattar sitt dagliga liv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 13 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre teman och åtta underteman. Resultat: Resultatet beskrevs utifrån de tre teman som identifierades i analysen.”Att leva i osäkerhet”, ”Att tvingas till begränsningar i vardagen” och ”Att hantera sin vardag”. Urininkontinens påverkade kvinnornas liv, både ur fysiska och psykosociala aspekter. Diskussion: Urininkontinens innebar en stor påverkan på kvinnors liv, både kroppsligt och själsligt. Eftersom många kvinnor led i det tysta är det viktigt att ämnet lyfts för att undvika den stigmatiserade synen på urininkontinens. Slutsats: Ett liv med urininkontinens är komplext och synes påverka kvinnornas liv på många olika plan. Ytterligare kvalitativ forskning behövs inom ämnet för att få en djupare förståelse för dessa kvinnors livssituation.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta. Resultat: Många sjuksköterskor är rädda att själv bli smittad i vården av patienter med blodsmitta men majoriteten hade dock positiva attityder till denna patientgrupp. Sjuksköterskor ansåg att de fått för lite utbildning om blodsmitta och det visade sig att de även var dåliga på att använda skyddsutrustning. Diskussion: Kunskap, erfarenhet och hur patienterna blivit smittade visade sig ha betydelse för hur sjuksköterskorna upplevde mötet med blodsmittade patienter. Slutsatser: Mer utbildning krävs för att minska stigmatiseringen av blodsmittade patienter. Med striktare riktlinjer kan användandet av skyddsutrustning öka och minska sjuksköterskors oro att själv bli smittade.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen. I den mer resursstarka kommunen fann vi att IKT användande var mer utsträckt än i den mindre resursstaka kommunen. Ett svar på detta kunde vi spåra till kommunernas skolplaner där deras prioriteringområden skiljde sig åt. Resultatet visade också att det inte handlar om att välja antingen den ena eller den andra sidan utan att mer använda dessa läromedel som komplement till varandra.

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling på SiS ungdomshem Bärby. Undersökningen grundas på fem intervjuer med behandlingsassistenter på de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. Utifrån tre frågeställningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förändringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpå resultatet analyseras utifrån Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar på att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; främst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med Socialtjänsten. Den dubbla yrkesrollen bekräftas i resultatet, och informanterna beskriver både vikten av att företräda ungdomarna och hjälpa dem att få fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och gränssättande funktion. Likheterna med Goffmans totala institutioner är, förutom institutionens inneslutande karaktär, inte många. Däremot beskriver personalen många av de svårigheter i relationen mellan personal och ungdom som Goffman visar på i sin studie av 1960-talets institutioner. De informanter som arbetat mer än tio år på institutionen beskriver tydliga förändringar i attityder till ungdomarna, både gällande förhållningssätt och i arbetet med familj och nätverk. Införandet av ett lösningsfokuserat arbetssätt på Bärby beskrivs som den viktigaste enskilda faktorn till förändring

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer. Genom analys och granskning av de vetenskapliga artiklarna framkom det i resultatet att SGA, MNA, Simplified Model Malnourishment och NUFFE var subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av äldre patienter med malnutrition eller risk för malnutrition. Den vanligaste undersökningen som sjuksköterskor bedömde patienters nutritionsstatus med var vägning. Andra undersökningar var mätning, BMI, intervju om normal vikt och viktförlust, observation av patienten, kostregistrering samt nutritionsplan i journalen. Sjuksköterskor upplevde att sjukhusledningen inte förväntade sig att bedömning av patienters nutritionsstatus skulle ske vid inskrivning samt att ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare var oklar. Det förekom att sjuksköterskor var ointresserade av behandling av malnutrition, men majoriteten var mycket intresserade. Många sjuksköterskor kände att deras kunskaper inom nutrition var otillräckliga för arbetet.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att det ingick i deras yrkesroll att vårda patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp och sjuksköterskorna ansåg att patienterna enbart skulle vårdas av specialister. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att flera sjuksköterskor hade fördomsfulla attityder och bristande respekt gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskorna kände även rädsla och hade viss ovilja att vårda patienterna. Vissa sjuksköterskor hade positiva attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem och ville vårda dem. Sjuksköterskor som arbetade på missbruksavdelningar hade mer empatiska attityder gentemot patienterna. Utbildning inom alkohol och narkotika kunde förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ”sjukvård”; ”inkomsttrygghet – arbetslöshets- och sjukförsäkring”; ”utbildning” samt ”ålderdom – pensionsförsäkring och vård” undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara. Sex individer ifrån Sverige, Tyskland och USA; två från respektive land, intervjuades. Resultaten visade att den ena svenska respondenten är nöjd med det svenska välfärdssystemet då det inte finns klasskillnader, enligt honom. Den andra respondenten från Sverige är mer kritisk. Även den ena intervjupartnern från Tyskland var kritisk mot det tyska välfärdssystemet, men samtidigt tyckte den att mycket, inom till exempel sjukvården och med bidrag, fungerar bra. Den andra tyska respondenten ställde sig mycket positiv till det tyska välfärdssystemets och ansåg att alla medborgare har samma möjligheter. Respondenterna från USA är dock negativa till ländernas välfärdssystem och kritiserar sjukvården, utbildningen och bidragssystemets bristande förmåga att erbjuda likvärdig tillgänglighet och kvalitet. Den statliga välfärdstjänst som respondenterna var mest positiva till var utbildning. Alla respondenter var för att staten skulle erbjuda likvärdiga utbildningsmöjligheter till alla. Mest misstänksamma var man mot bidrag och arbetslöshetsersättning som de flesta misstänkte att det förekom fusk med. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning av mer kvantitativ karaktär och erbjuder en djupare insyn i individens resonemang i de olika frågorna.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än yngre. Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet. Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De 200 första journalerna där patienterna tagits med och alla journaler där patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS. Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet. Resultatet visade att det ej fanns någon signifikant könsskillnad mellan vilka som togs med till sjukhuset eller ej (p=0,804). Däremot visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i ålder mellan patienterna som togs med av ambulans och de som kvarstannade i hemmet (p=0,000). Patienter som var yngre lämnades i högre utsträckning hemma. När patienternas etnicitet analyserades fann författarna signifikanta skillnader där patienter med annan etnisk härkomst lämnades hemma i högre utsträckning (p=0,013). Slutsats: Inom ambulanssjukvården förekom signifikanta skillnader beträffande vilka som lämnades hemma eller togs med till sjukhus. Patienter med annan etnisk tillhörighet och yngre bedömdes oftare kunna kvarstanna i hemmet.

No description available.

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie. Sex stycken vetenskapligt granskade artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig. Kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienten kan leda till en upplevelse av trygghet. När patienten känner trygghet kan detta ge en öppen dialog vilket leder till en bättre omvårdnad när behoven kan säkerställas. Slutsats: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig och positiv.