I detta examensarbete studeras universitetsstudenters attityder till och beteenden kring i huvudsak studielåntagande, men även andra former av lån berörs. Det övergripande syftet med denna studie är, genom att intervjua tolv universitetsstudenter om deras syn på studielån, att belysa hur individuella attityder till stu-dielån och belåning konstrueras och förändras. Studiens fokus är på studielånta-gande och utgångspunkten är en grupp utvalda studenter från olika program, kurser och årskurser på Linköpings universitet. Uppsatsen är av kvalitativ natur och metoden som används är semistrukturerade intervjuer samt en fokusgruppintervju. Huvudresultaten som framkommit av studien är att informanternas atti-tyder till låntagande grundas i familjens värderingar och påverkas och omformas genom ställningstagandet till studielån.

Svenskars syn på samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förändrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska inträde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och även påverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär där datamaterialet kommer från en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, år 2002, där svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17–80 år gamla som slumpmässigt valdes ut från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon. Respondenterna har bland annat fått tagit ställning till hur mycket som är acceptabelt att dricka vid 11 skilda specifika tillfällen. Dessa 11 påståenden har efter en faktorsanalys samt reabilitetstest slagitssamman till ett attityd-index vars syfte är att mäta attityden till situationsbunden alkoholkonsumtion. De oberoende variablerna som tros påverka attityden till alkoholkonsumtion är kön, ålder, civilstatus, barn samt egen konsumtion. Dessa variabler har utifrån tidigare forskning kring dem genererat i fem hypotser som med hjälp av Pearsons Chi 2-testsamt Logistiskregressionsanalys testats. Resulatet visar att om individen är man eller kvinna, vilket ålderspann denne infinner sig i, huruvida den är gift eller ej är faktorer som påverkar attityden till alkoholkonsumtion.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som är mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne och varför vissa redovisningsformer är mer förekommande än andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers läsintresse. Genom en enkätstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskämnet och även belysa på vilket sätt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att läsa och lära.  Uppsatsen undersöker också några lärares förhållningssätt till skönlitterär läsning i skolan samt deras attityder till användandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen. Enkätundersökningen baseras på totalt 78 insamlade enkäter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen är bokrecensionen, detta framhåller såväl elev- som lärarresultaten. Bokrecensionens framträdande plats i svenskämnets litteraturundervisning kan bero på det faktum att skolan är inriktad på uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lärare ett enkelt underlag för bedömning.  Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskämnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers läslust och läsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istället fått luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning främjar inlärningen hos eleverna.  Den här uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt även i svenskämnet och jag vill framhäva vikten av att arbeta varierat för att fånga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram. Genom att arbeta med varierade metoder, alltså att kombinera teori och praktik, tror jag att elevers motivation och engagemang kan öka.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman. Resultat: Brist på kunskap samt sjukvårdspersonals attityder och resurser påverkade omvårdnaden av HIV/AIDS- patienter. Bristande kunskap om HIV/AIDS och frånvaro av fortlöpande utbildning gjorde att sjuksköterskorna kände rädsla både för att vårda patienterna och för att själv bli exponerade. Diskussion: Sjuksköterskans attityder mot att vårda patienter med HIV/AIDS påverkades av utbildningsnivån, vilket indikerar på att det krävs högre utbildning för att vårda dessa patienter. För att patienter med HIV/AIDS skulle få en god omvårdnad krävdes inte enbart kunskap om sjukdomen utan även kommunikation för att bilda en relation mellan sjuksköterskan och patienten.  Slutsats: Mer utbildning och resurser skulle förmodligen leda till förändringar av sjuksköterskornas attityder, och minska deras rädsla för exponering.

Bakgrund: År 2010 uppskattades nära 300 miljoner människor testat narkotika. I Sverige ökar tillgängligheten stadigt och cannabis anges vara den vanligaste drogen. Hälsoproblem relaterade till drogmissbruket är vanligt, exempelvis infektionssjukdomar förekommer. Drogmissbrukande patienter önskar få vård på samma villkor som andra patienter men möts istället ofta av misstro och oförstående sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors attityder till och upplevelser av drogmissbrukande patienter. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökningarna gjordes med vedertagna söktermer och femton vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa och tio kvantitativa artiklar, inkluderades. Dessa artiklar kvalitetsvärderades och analyserades vilket resulterade i två huvudrubriker samt fyra underrubriker. Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskornas attityder till och upplevelser av drogmissbrukare generellt sett var negativa. I resultatet framkom det att attityderna och upplevelserna påverkade både bemötandet av drogmissbrukaren och dennes omvårdnad. Diskussion: Upplevelserna och attityderna påverkades av sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning. Sjuksköterskornas attityder och rädslor resulterade i att drogmissbrukarna blev frustrerade och våldsamma. Detta skulle enligt Travelbees omvårdnadsteori kunnat avhjälpas om sjuksköterskorna lyssnade på och bekräftade patienterna. Slutsats: Då drogmissbruket växer måste problemen relaterat till drogmissbrukarna lyftas fram och utbildning inom området krävs för att förbättra attityderna.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Sammanfattning Miljö och miljöfrågor är ett ämne som är högst relevant att studera i dagens samhälle. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka om det skett någon förändring i attityder till miljöfrågor mellan åren 2000 och 2010. Faktorer som har visat sig ha betydelse för individers attityder till miljöfrågor är ålder och utbildningsnivå. Det finns tidigare forskning som visar att det även finns skillnader i attityder till miljöfrågor mellan män och kvinnor. Andra begrepp som har visat sig påverka en individs attityder till miljöfrågor är konsumtion, ny teknik, social motivation och opinionsbildning. Denna kvantitativa kandidatuppsats har genomförts med hjälp av redan genomförda enkätstudier från ISSP, International Social Survey Programme. Analysen är genomförd med tester som Kruskal-Wallis och Mann-Whitney U tester. Diskussionen görs i relation till tidigare forskning och teorier. Resultat visar att det inte skett någon nämnvärd förändring av individers attityder för miljöfrågor mellan år 2000 och år 2010 när hela populationen inkluderades. När populationen delades in efter ålder, utbildningsnivå och kön framkom däremot signifikanta skillnader i attityder både inom de olika kategorierna samt mellan de olika åren då enkäterna genomfördes. Exempelvis visade det sig att individer i åldrarna 60-79 år verkar vara mest benägna att tycka det är svårt att göra något för miljön och detta oberoende kön. Ett annat exempel är att utbildningsnivån som individen innehar har olika stor betydelse för kvinnor jämfört med män och att utbildningsnivån minskat i betydelse från år 2000 till år 2010.

Introduktion/Bakgrund: Självskadebeteende är ett globalt bekymmer där det beräknas att upp till 17 % av världens befolkning drabbas någon gång under sin livstid. År 2018 beräknas det att mer än 4 gånger så många var inskrivna på svenska sjukhus till följd av att avsiktligt ha utsatt sin egen kropp för skada än personer som blivit utsatta för skada av någon annan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med ett aktivt självskadebeteende inom den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2017) nio steg för att utforma en litteraturstudie. Databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed användes och resulterade i elva artiklar.  Resultat: Sjuksköterskans attityd mot patienter med ett aktivt självskadebeteende påverkas av faktorer som utbildning och kunskap inom ämnet, klinisk erfarenhet, patientens bakgrund och tidsbrist. Slutsats: Sammanfattningsvis har faktorerna som framkommit i resultatet stor inverkan på attityden hos sjuksköterskan mot patienter med ett aktivt självskadebeteende. Den mest återkommande faktorn i studien är utbildning och kunskap. Utan kunskap kände sjuksköterskorna sig osäkra på hur de skulle hantera patienterna. Attityden påverkar även kvaliteten på vården och bemötandet som ges till patienten samt hur stor chans det är att patienten vågar söka vård igen.

Introduktion/Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Dödsfall kopplat till suicid drabbar ca 800000 personer i världen varje år och är den vanligaste dödsorsaken bland åldrarna 15-29 år Sjuksköterskor representerar en stor personalgrupp och påträffar suicidala patienter som av olika orsaker sökt somatisk vård. Patienter som omkommer i suicid har månaderna innan sökt för annan vård än psykisk ohälsa. Sjuksköterskors bemötande, erfarenhet, kunskap, förmåga att igenkänna suicidalt beteende och riskfaktorer är relevant för identifiering av suicidrisk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors bemötande av suicidala patienter inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks (2017) nio steg med induktivt tillvägagångssätt. Databassökningen verkställdes i 2 olika databaser, Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskningen med Polit & Becks (2017) granskningsmallar återstod 9 kvantitativa, 6 kvalitativa, totalt 15 artiklar som bildade resultatet. Resultat: Det framkom tre teman: suicidrelaterad kunskap, utbildning och erfarenhet, samhällets normer, upplevelser och känslor i mötet. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande, värderingar, religiös åskådning och stigma påverkar bedömning och bemötandet med suicidala patienter och därmed patientsäkerheten. Erfarenhet, ålder och utbildning genererar bättre bemötande med suicidala patienter. Det finns behov av ökad kunskap, utbildning, reflektion, träning i att bedöma och bemöta patienter med suicidrisk samt generella bedömningsunderlag.

Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet genomförde 2004 en studie bland 10 600 skolungdomar för att undersöka deras tolerans. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en relativt stort grupp intoleranta skolungdomar i Sverige. Syftet med min studie är att undersöka intoleransen bland årskurs nio eleverna på min partnerskola, samt om deras eventuella antisemitiska åsikter kan förändras genom att besöka ett koncentrationsläger och träffa en före detta lägerfånge, för att sedan jämföra mitt resultat med Brå:s Intoleransrapport. Studien grundar sig på enkäter som har delats ut till årskurs nio eleverna samt en del intervjuer med samma elever. Resultatet av studien visar tydliga tecken på att studiebesök fungerar som ett bra komplement till den vanliga undervisningen, då både andelen förintelse förnekare och intoleranta elever har minskat i och med besöket. Jag anser att skolan kommer att få en viktigare roll med moraliska uppfostran i framtiden, då det finns många aktörer i samhället som påverkar skolungdomarna.