Sammanfattning: Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering. Denna uppsats fokuserar på den yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer. Dilemmat är hur de ska hanteras; de är kräsna, svårflörtade och ombytliga vilket skapar incitament till att förstå den nya kunden och hennes nya behov. Frågeställning: Vilka attribut värdesätter Generation Y vid köpcentrumhandel? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet av unika köpcentrum för Generation Y. Metod: Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med marknadsansvariga på köpcentrum samt enkätundersökning med 60 konsumenter. Vidare har en betydelseutförandeanalys gjorts för att tolka resultaten från enkätundersökningen. Resultat: Det finns inte ett behov av unika köpcentrum för Generation Y. Det är tillfreds med den centrumutformning som idag erbjuds. Slutsats: Generation Y värdesätter attribut som tillgänglighet, öppettider, parkeringsplatser, atmosfär och matställen.

Sammanfattning Turismen runtom i världen omsätter varje år flera miljarder kronor och denna omsättning förväntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa står för en stor del av världens internationella turister och enbart från Sverige reste 10 miljoner människor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet är skidsemestrar. Under säsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att åka till utländska skidorter. Ett ökat intresse för skidresor innebär även ett ökat potentiellt kundunderlag för företagen i branschen. För att göra dessa potentiella kunder till verkliga kunder krävs kunskap om kundens köpbeteende. Resultatet av denna studie baseras på olika faktorer. Dessa är konsumentens egenskaper, både demografiska och psykografiska samt vilka attribut som skidresan innehåller. Tidigare forskning har visat hur samband kan uppstå mellan dessa faktorer. En konsuments egenskaper kan påverka hur han eller hon uppfattar ett attribut och därmed också köpbeslutsprocessen i helhet. Studiens omfattning gällande attribut är begränsad till pris, restid, skidåkning, samt fest och afterski. Detta leder fram till problemformulering och syfte. Problemformulering - Hur påverkar en konsuments personliga egenskaper och attityder dennes värdering av en skidsemester? Syftet med studien bygger på problemformuleringen; ”genom att undersöka om de personliga egenskaperna påverkar värderingen av en skidresas attribut vill vi öka förståelsen för hur dessa eventuella samband ser ut.” Denna studie har även ett delsyfte där vi ”vill undersöka om beslutsprocessen angående skidresor till Alperna skiljer sig mellan studenter som har varit där förut och vill åka tillbaka mot dem som inte varit där men vill åka dit.” Studien utgår från en kvantitativ ansats där vi använder oss av att deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet kommer från 100 besöksenkäter som lämnats ut till studenter vid Umeå Universitet. Detta material har sedan behandlats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Teorierna i studien berör främst konsumentens beslutsprocess, personliga egenskaper samt attribut. Slutsatserna angående personliga egenskapers samband med värderingen av skidresors attribut är följande; Attributet Påverkas mest av Pris kön, livsstil, reslust/självbild Tid ålder, kultur, reslust/självbild Skidåkning ålder, inkomst, genus, kultur, livsstil Fest och Afterski kön, inkomst, kultur, reslust/självbild Angående delsyftet drogs följande slutsatser; • De som har varit i Alperna söker mer aktivt efter information än de som inte varit där. • De som har varit i Alperna har bättre kunskap om marknadens olika aktörer än de som inte varit där. • De som har varit i Alperna är mer villiga att ordna sin resa på egen hand än de som inte varit där. • De som har varit i Alperna påverkas lite starkare av vänners åsikter vid köp av skidresa än de som inte varit där.

Studien avser att ge en förståelse för golfspelares beslutsprocess vid valet av golfbana vid en golfresa. Studien fokuserar framförallt på att identifiera de attribut på en golfdestination som golfspelare värderar och som påverkar deras beslut gällande vilken golfbana de ska spela på under sin golfresa. Studien omfattar både beslutet att besöka en golfbana för första gången och beslutet att återbesöka en golfbana.Studien visar att respondenterna värderar attributen olika beroende på vad motivet och syftet med golfresan är, vilket innebär att beslutsprocessen kan skilja sig från beslut till beslut. Detta innebär att det bara är attributen som respondenterna har som krav som alltid påverkar beslutet. De övriga attributens betydelse kan skilja från beslut till beslut. Jag kan konstatera att respondenterna har vissa krav på en golfbana vilka påverkar valet av golfbana. Dessa kan kategoriseras som: golfbanans utformning, golfbanans kvalitet och övriga attraktioner. Vidare påverkas valet av golfbana av golfspelarnas motiv med resan eftersom attributen på en destination måste uppfylla motivet med resan. Respondenterna väljer inte en golfbana som inte har de attribut som krävs för att uppfylla motivet med resan. Studien visar också att respondenterna inte är fullständigt medvetna om deras beslutsprocess när de väljer golfbana. De har inte en full förståelse för vilka faktorer som påverkar deras beslut.

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren <em>dance</em> musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av <em>dance </em>och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar.</p>

Le premier grand geste philosophique de l’Éthique de Spinoza consiste en un rejet de l'existence des substances individuelles au profit de la reconnaissance d'une substance unique qui englobe l’intégralité du réel au sein de sa propre causalité interne. Cette option moniste est l’une des grandes sources de critique du spinozisme. Selon ses détracteurs, ce dernier ruinerait soit toute pensée véritable des réalités individuelles en les écrasant sous un fond commun d'identité, soit toute conception authentique de Dieu, identifié à la substance unique, en le diluant dans l’infinité des modes. Tel est le coeur de la problématique de ce mémoire où nous proposons un examen des concepts fondamentaux de la métaphysique de Spinoza. De la substance unique aux modes finis en passant par les attributs et les modes infinis, nous parcourons l'itinéraire qui permet de penser ensemble le tout et la partie, la totalité radicale et les existences particulières. De surcroît, cette entreprise de recherche, à l’instar de l'Éthique elle-même, se double d'un questionnement sur la nature ontologique de l’homme et la possibilité réelle de son accès au salut. Ainsi, ce projet se conclut sur une analyse de la singularité du mode fini humain.

Zugl.: Budapest, Univ., Diss., 2003 / Aus dem Ungar. übers.

Universiẗat, Diss., 2004--Bielefeld.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus, familjekonstellationer och funktionsvariation framställs i utvalda matematikläromedel för grundskolan årskurs 2, 5 och 7. Läromedelsanalys har gjorts på 50 sidor vardera i sex stycken läromedel, från serierna Matte Direkt och Favorit Matematik. Med hjälp av förutbestämda symboliska attribut har en kvantitativ metod använts för att genomföra läromedelsanalysen. När läromedelsgranskningen försvann 1991 blev det alla lärares professionella ansvar att välja ut läromedel för att eleverna ska uppnå uppsatta mål. Därför har vi valt att göra en läromedelsanalys på matematikböcker för låg-, mellan- och högstadiet. Tidigare forskning som presenteras i studien framhåller att läromedlen är mansdominerande, dock skiljer sig studiens resultat från det då majoriteten av böckerna visar på en kvinnligdominans genom bild och text. Tidigare forskning stämmer överens med studiens resultat när det berör funktionsvariation och familjekonstellation. Båda kategorierna får ytterst lite utrymme samt att kärnfamiljen framställs som idealet för en familj.

En revisors trovärdiga image är ett viktigt ämne att studera eftersom revisorer måste veta vad som krävs för att de ska framstå som trovärdiga inom revisionsbranschen. Det är även särskilt viktigt ur ett individperspektiv, där olika individers personligheter kan påverka vad som anses vara en trovärdig image. Syftet med följande studie är att förklara hur attribut och demografiska aspekter bestämmer en revisors trovärdighet, samt hur individers personlighet påverkar en revisors trovärdighet. Detta syfte kan bidra till en ökad förståelse kring vilka olika aspekter som definierar en revisors trovärdiga image, främst för de som söker sig eller har tänkt söka sig till revisionsbranschen men även för de som utbildar blivande revisorer. Vid en bredare kunskap kan revisionsbyråer som ska rekrytera och anställa ha vad som gör en revisor trovärdig i åtanke. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ studie genomförts där datainsamlingsmetoden består av en pappersbaserad enkät. Resultatet av undersökningen är att en revisors trovärdiga image speglas utifrån många olika faktorer, vilka i denna studie är i form av attribut och demografiska aspekter. Vidare anses individers olika personligheter, i detta fall extroverta och introverta personer, påverka i en viss grad vad som anses göra en revisor trovärdig, taget endast attribut. Genom en explorativ faktoranalys har en revisors trovärdiga image, baserat på attribut, delats i in i fyra komponenter. Dessa är Kunskap och Tillgänglighet, Utåtriktad, Inåtvänd samt Kontroll. Resultatet av detta visar att personligheten påverkar tre av dessa fyra komponenter.